Detta examensarbete djupdyker i de språkliga, kontextuella och kognitiva utmaningar som andraspråkare står inför vid matematisk problemlösning inom kombinatorik. Genom observationer av elevers arbete i smågrupper deltog informanterna aktivt i lösningen av övningsuppgifter. Dessutom belystes användningen av kvalitativ metod för att utforska elevers utmaningar och söka lösningar. Datainsamlingen, fokuserande på informanternas svar och observationer, övervann initiala rekryteringsutmaningar. Arbetet understryker vikten av att identifiera och förstå de specifika utmaningar som andraspråkare mötte inom matematikämnet, med syftet att utveckla effektiva undervisningsmetoder och stödsystem.Det teoretiska ramverket och analysmetoder som användes för att kategorisera datamaterialet enligt problemrummet var Campbells modell och MAD-diagram. De gav en djupare inblick i varje specifik grupp och identifierade utmaningar under observationerna. MAD-diagrammet använde olika färger för att representera problemrummets aspekter och tiden mättes i sekunder för att fånga varje nyans i gruppens prestation under olika uppgifter. Olika koder och bokstäver användes i diagrammet. Forskningsfrågor som rapporten svarade på handlade om hur uppgiftskontexten kunde utgöra kulturell och språklig kontext/färgning för elever med utländsk bakgrund vid matematisk problemlösning i sannolikhetslära, särskilt kombinatorik och hur elevgruppernas aktiviteter hade utvecklat sig över tiden de löser en uppgift.Resultaten pekade på att uppgiftskontexten utgjorde en potentiell barriär för elever med utländsk bakgrund, där förståelse av såväl den kulturella kontexten som begreppen kunde vara utmanande. För att skapa en inkluderande matematikundervisning föreslogs strategier, inklusive en tidig betoning av kulturella aspekter i undervisningen. Dessutom fanns det påverkan av gruppstrutur på gruppresultat och aktiviteter som pågick under observationstider.Diskussionen kretsar kring kulturella perspektiv i olika grupper och deras påverkan på uppfattningar, särskilt när det gäller kulturkrockar kring matval och klädesval. Vikten av att förstå och respektera olika kulturella normer betonas.

<p>Validerat; 20130616 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med studien var att sammanställa tidigare forskning kring arbetslöshet bland utlandsfödda personer respektive personer med utländsk bakgrund samt de skillnader som fanns gällande arbetslöshet bland utlandsfödda personer och personer med utländsk bakgrund. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: ”Vilka orsaker ligger till grund för arbetslösheten bland utlandsfödda personer respektive personer med utländsk bakgrund?” samt ”Vilken skillnad finns gällande arbetslösheten mellan utlandsfödda personer och personer med utländsk bakgrund?”. Den metoden som användes var en litteraturstudie där10 studier valdes ut genom elektroniska databassökningar i databaserna OneSearch och ProQuest. För att tolka det empiriska materialet användes Pierre Bourdieus teori om olika kapitalformer samt begreppet rasism. Studiens resultat synliggör sambandet mellan arbetslöshet bland utlandsfödda personer och personer med utländsk bakgrund genom att belysa den diskriminering som båda dessa grupper utsätts för på arbetsmarknaden. Diskrimineringen grundar sig bland annat i fördomar gällande personer med utländsk bakgrund samt att deras kvalifikationer, så som utbildning, inte värdesätts på samma sätt som för personer med en inhemsk svensk bakgrund. Studiens resultat belyser även att det finns en skillnad mellan hur utlandsfödda personer och personer med en utländsk bakgrund anpassar sig på arbetsmarknaden där personer med utländsk bakgrund bland annat överutbildar sig och hittar andra strategier för att kunna öka sina möjligheter för sysselsättning. / The purpose of the study was to compile previous research on unemployment among foreign-born people and people with foreign background, as well as the differences that existed regarding unemployment among foreign-born people and people with foreign background. The purpose was answered through the following questions: "What are the underlying causes of unemployment among foreign-born people and people with a foreign background?" and "What difference is there regarding unemployment between foreign born people and people with a foreign background?". The method that was used was a literature review and 10 studies were selected through electronic database searches in the databases OneSearch and ProQuest. To interpret the empirical material, Pierre Bourdieu's theory regarding different forms of capital and the concept of racism was used. The study's results make the connection between unemployment among foreign-born people and people with a foreign background visible by highlighting the discrimination that both these groups are exposed to on the labor market. Discrimination consists, among other things, of prejudices regarding people with foreign background and that their qualifications, such as education, are not valued in the same way as for people with a native Swedish background. The study's results also highlight that there is a difference between how foreign-born people and people with a foreign background adapt to the labor market, where people with a foreign background, among other things, over-educate and find other strategies to be able to increase their opportunities for employment.

Denna forskningsöversikt undersöker relationen mellan socioekonomisk bakgrund och läslust samt presenterar förslag från forskningen på hur lärare kan arbeta för att främja läslust. Genom tematisk analys av vetenskapliga artiklar har vi arbetat fram ett resultat som besvarar följande två frågor: (1) Hur relaterar elevers socioekonomiska bakgrund till deras läslust? och (2) Vilka arbetssätt främjar elevers läslust i grundskolans senare år? Studien lyfter fram tre faktorer som är avgörande för hur relationen mellan elevers socioekonomiska bakgrund och läslust ser ut: tillgången till böcker, de tidiga läsupplevelserna och läsfärdigheten. För samtliga av dessa faktorer visar våra resultat att elever från hem med låg socioekonomisk status (SES) har sämre förutsättningar än elever från hem med hög SES. För att främja läslust i skolan visar våra resultat att läsningen behöver utgå från elevernas egna intressen och livserfarenheter. Avslutningsvis diskuterar vi hur lärare kan resonera kring läsundervisningen för att främja läslusten hos elever från hem med låg SES. Slutsatsen är att elevernas grad av igenkänning i den litteratur som de läser i skolan är av avgörande betydelse för deras läslust.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att undersöka hur ledare i fotboll för ungdomar ser på sitt ledarskap och sin roll för integration i samhället, samt huruvida deltagarnas socioekonomiska bakgrund är en faktor som påverkar ledarskapet och deras fotbollslags sociala miljö. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer av aktiva ledare över 18 år gamla i fotboll för ungdomar mellan 11 och 16 år, som har insyn i verksamheten.Huvudsakliga teoretiska utgångspunkten för arbetet är Bourdieus begrepp habitus, som socioekonomisk bakgrunds påverkan relateras till. Kurt Lewins ledarskapsmodell beteendeskolan används för att relatera ledarnas syn på sitt ledarskap och bidrag till integration till etablerade teoretiska ledarskapsstilar. Även social och kommunikativ integration utifrån Diaz integrationsmodell används. Resultaten av studien visar att samtliga av respondenterna upplever att de har en betydande social roll för ungdomar både på och utanför planen, och att de är viktiga för integrationen i Sverige då de är förebilder för deltagarna, och ledarna kan föregå med gott exempel för acceptans mellan ungdomar i fotbollen. Dessutom att deltagarna anser att socioekonomisk bakgrund är en faktor att beakta i ledarskapet och för möjligheter till integration genom ungdomsfotboll, då det finns ett beroende för deltagare i fotbollsföreningar av sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar. / The purpose of this qualitative study is to see how leaders in youth football view their leadership and their role for integration in Sweden, and whether the participants socioeconomic background is a factor for their leadership and the social climate of their teams. The study is based on semi-structured interviews from active adult leaders who are responsible for young people in football between the ages of 11 and 16. The main theoretical perspective for this study is Bourdieu’s habitus, which relates to socioeconomic background. Kurt Lewin’s behavioral school is used to relate the leaders' views on their leadership’s addition to integration to established leadership styles. Social and communicative integration from Diaz integration model has been used, to be able to exemplify the leaders’ experiences regarding the role for integration. The results of the study show that all the respondents express the view that they are role models, and important for integration due to them being able to lead the way for young participants to be more accepting of each other. Results also show that socioeconomic backgrounds become important to consider as there is a need for good social, economic, and cultural conditions in sports organizations in Sweden.

Bakgrund: Postpartumdepression är ett globalt förekommande fenomen, ungefär 20 procent av immigranter lider av sjukdomen. Det behövs mer kunskap kring postpartumdepression hos immigranter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att syntetisera kvalitativ forskning om hur immigranter upplever sin livssituation och behov av stöd från vården i samband med en postpartumdepression. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analys. Resultat: Fyra teman identifierades. De var rädsla för stigma, uppfattningen om postpartumdepression, upplevelsen av vårdsammanhang samt behov av stöd. Resultatet visade att immigranter hade brist på kunskap för postpartumdepression och upplevde att de inte får tillräckligt med stöd varken från familj och sjukvård. Slutsats: Det finns fortfarande en stigmatisering hos immigranter att hantera psykisk ohälsa. Känslor som skuld och skam är ofta orsaker att inte våga träda fram eftersom att bli mamma är förknippat med lycka. Det leder till utmaningar att fånga upp dem med symtom som tyder på postpartumdepression. Sjukvården behöver mer kompetens att ge personcentrerad vård till patienter med olika kulturella bakgrunder. Mer forskning om effekten av hembesök skulle förbättra immigranters hälsa och upptäcka postpartumdepression i tid. / Background: Postpartum depression is a global occurring phenomenon, where approximately 20 percent of immigrants suffer from it. More knowledge is needed about postpartum depression in immigrants.  Purpose: The aim of this literature review was to synthesize qualitative research on how immigrants’ experience their life situation and need for support from healthcare in association with postpartum depression. Methods: A qualitative literature review with thematic analysis.  Results: Four themes were identified. These were fear of stigma, the perception of postpartum depression, the experience of care context and need of support. Result shows that immigrants don’t have enough knowledge about postpartum depression. Furthermore, they lack support from both family and healthcare.  Conclusions: There is still a stigma among immigrants’ dealing with mental illness. Emotions such as guilt and shame are often reasons for not coming forward because becoming a mother is associated with happiness. These factors lead to challenges identify those symptoms that indicates postpartum depression. The healthcare needs more education to provide individual care to patients with different cultural backgrounds. More research on the effect of home visits can improve immigrants' health to detect postpartum depression in time.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med utländsk bakgrund, som bor och går i skolan i mångkulturella och socialt utsatta områden, upplever sina möjligheter att lära matematik. Uppsatsen tar upp och diskuterar hur allmänna diskurser påverkar elevernas förgrunder och rationaler för lärande, och hur dessa på olika sätt bidrar till hur eleverna upplever sina möjligheter att lära matematik. Empirin består av fokusgruppintervjuer med årskurs 9 elever. Studien visar bland annat att elevers med utländsk bakgrund tillkortakommande i matematik påverkas av flera olika faktorer, varav de flesta eleverna inte själva kan förändra. Studien pekar på att det är av vikt att man även beaktar de allmänna diskursernas inverkan på elevernas möjligheter att lära matematik. Eleverna lever med dessa diskurser och har accepterat dem som ”sanna”. En implikation av resultaten i denna studie är att tillgången till en likvärdig matematikutbildning för elever i svensk grundskola behöver problematiseras och även inkludera faktorer som förekommer utanför matematikklassrummet / The purpose of the study is to examine how immigrant students, who live and attend school in multicultural and socially deprived areas, are experiencing their possibilities to learn mathematics. The thesis discusses how public discourses affect students’ foregrounds and rationales for learning in different ways, contributing to how the students perceive their possibilities to learn mathematics. The empirical material consists of focus group interviews with students in grade 9. The results show that immigrant students’ shortcomings in mathematics are affected by wide variety of influences, most of which are out of their control to change. The study suggests that it is of importance to consider the influence of public discourse on students’ possibilities to learn mathematics. Students live within these discourses and have accepted them as "the truth about the world". One implication from the findings is that access to an equivalent mathematics education for students in Swedish Compulsory School needs to be problematized and include factors outside of the classroom situation itself.

In spite of the Swedish Armed Forces endeavors to increase diversity, Officers and senior Non-commissioned officers of foreign background are underrepresented. Little is known about their own perspectives on the barriers to a more diverse officer corps. This explorative study brings out the perspectives of Swedish officers and senior NCO:s through semi-structured interviews. The results suggest that ethnicity is given less attention compared to other strands of diversity, but also that ethnicity is a sensitive topic in the Swedish context, which also might be one reason that other aspects of diversity are given more attention. As expected no previously unknown barriers were discovered, however the respondents´ views on how to tackle these barriers is an important contribution as such.

Det har länge forskats på barns relation till kartan, och det som har visats i dessa forskningar är att barnets kunskap och rumsliga uppfattningen har varit direkt kopplad till barnet själv. Det som påverkar barnets rumsuppfattning är vilka livserfarenheter och förutsättningar barnet har fått. Forskning visar även att detta gäller barnets sätt att se på kartan. I denna studie undersöktes det om vi kan se några tydliga skillnader utifrån elevernas livserfarenheter, mobilitet och bakgrund samt om skillnader märks beroende på deras socioekonomiska förutsättningar då fokusgruppsintervjuerna är gjorda i olika områden. Informanterna som deltagit i denna studie ritar kognitiva kartor över Sverige, för att visa hur de ser på kartan. Utöver detta får informanterna även vara med i fokusgruppsintervjuer där de får besvara frågor kopplade till erfarenheter som kan ha utvecklat deras spatiala kognition. Studien innehåller en kvantitativ undersökning från en surveyundersökning besvarad av lärare i åk F-3. Som belyser vad lärare anser är viktiga erfarenheter för den spatiala kognitionen. Resultatet som presenteras i denna studie visar att elever från olika socioekonomiska förutsättningar och miljöer inte visar någon stor skillnad i sin spatiala kognition. / <p>2024-01-12</p>

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ge en bild av sambandet mellan teknik och genus i den svenska skolan.Studien illustrerar hur man kan, genom att stödja flickor och bygga upp deras självförtroende,uppmuntra flickors intresse för ämnet teknik och visa dem att teknik inte är begränsad för någon. Jagbestämde mig för att fokusera kring ämnet teknik i skolan och hur detta ämne relaterade till genus. Jagville analysera varför ämnet inte ges hög prioritet av flickor i skolan. Min bakgrund somelektronikcivilingenjör och som lärare i Sverige lade grunden för motivation av denna studie. Vygotskijssocio-kulturella teori har använts som analysverktyg i studien, intervjuer av NO-lärare har bidragit medviktiga synpunkter till studien och observationer från lektioner under VFU-perioden har gett ytterligarekompletterande information. Då min studie pågick under Covid19 pandemin kunde intervjuer medelever och lärare inte ske i person, utan skedde istället via videosamtal.Resultatet av min studie visar att pedagoger bör inrikta sig på elevernas lärande oberoende av kön. Eftersom tekniken finns runt om oss till vardags och är till för att hjälpa oss öka vår levnadsstandard, är det viktigt att inte låta tekniken vara begränsad för någon. Dessutom är teknik ett av de obligatoriska ämnena i skolan. Med min studie vill jag visa att en välplanerad undervisning kan väcka elevers intresse oavsett kön. Betygsättning kan vara en motivation för elever att kämpa på och klara problemlösningar, samt att tillverka föremål eller redskap förknippade med verkligheten. En kvinnlig lärare kan vara en förebild för flickor i skolan och motivera dem inom ämnet, vilket i sin tur kan väcka intresse för flickor att hitta problemlösningar. Kvinnors framgång att lyckas hitta lösningar och använda sig av tekniska lösningar kan till stor del bero på vilket samhälle de lever i eller vilken kulturell bakgrund de har, men det kan även bero på om de har en familjebakgrund med ett teknikintresse.