Syftet med studien var att undersöka hur lärare gör för att identifiera, undervisa och följa upp högpresterande elever i matematik. Metoden som tillämpades har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Studien utgår från en teori som väger in både kognitiva och sociala aspekter. Resultatet visade att högpresterande elever i matematik identifieras genom att de uppvisar motivation och kreativitet inom matematiken. Ytterligare identifikationsverktyg är kartläggning och bedömningar. Till grund för lärares undervisningsstrategier ligger ofta de bedömningar som skett genom kartläggningar, men bygger även på elevers uppvisade intressen. Resultatet visade också på att majoriteten av lärare använde sig av varierad och differentierad undervisning. Uppföljningen skedde delvis individuellt av läraren men också i samverkan med övriga lärare och vårdnadshavare. I resultatet framkom dessutom att kartläggning i stor utsträckning låg till grund för identifiering av högpresterande elever. Kartläggning låg också till grund för uppföljning av högpresterande elever. Hur lärarna arbetade utifrån vad resultatet av kartläggningarna visat, framkom dock inte i vårt resultat.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att ta reda på hur lärare arbetar för att inkludera elever som har olika religiösa bakgrunder och kunskaper om religion. Vidare är syftet att lyfta fram vilka utmaningar lärarna möter i undervisningen och elevernas olikheter utnyttjas i religionsundervisning. Genom intervjuer med lärare som undervisar i religion i årskurs 1–6, förväntar vi oss att få djupare insikt i detta ämne. Undersökningen är baserad på följande frågeställningar: -  Hur arbetar lärarna i årskurs 1–3 respektive 4–6 med inkludering inom religionskunskap? -  Vilka utmaningar möter lärarna i religionsundervisningen? Det teoretiska ramverket som används för att få bättre förståelse för arbetet är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner arbetar på ett inkluderande arbetssätt och använder olika undervisningsmetoder. Intervjupersonerna uppger att tematisk undervisning bidrar till mer inkludering och förståelse för ämnet. Däremot framkom det inte att lärarna hade ett specifikt arbetssätt som de ansåg ledda till inkludering i religionsundervisningen. De två största utmaningarna var elevernas olika värderingar som de tog med hemifrån och ämnets känslighet.

En likvärdig undervisning för samtliga elever är det som varje lärare ska ha för avsikt att eftersträva för att, på ett korrekt sätt, förhålla sig till skollagen (SFS 2010:800, 1 kap, 9§). Denna studie syftar till att undersöka hur F-3 lärare arbetar för att uppnå likvärdighet i No- undervisningen, samt om de framhåller specifika hinder för detta. Studien utgår från en tematisk innehållsanalys och datainsamlingen görs genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Genom att definiera olika teman utifrån de svar intervjuerna gav kunde vi se en struktur växa fram. Resultatet indikerar att det finns hinder för att kunna tillgodose eleverna en likvärdig No-undervisning samt ger exempel på hur lärare arbetar för att kompensera dessa. Lärarna lyfter hinder som; olikheter i språklig bakgrund, olikheter i social bakgrund, resurser samt didaktiska val. För att kompensera detta arbetar lärarna framförallt med elevaktiva lektioner, varierad undervisning, samarbetar kollegialt, gör diverse anpassningar och försöker inspirera eleverna till fortsatt lärande.

Studien bygger på problemformuleringar som ämnar undersöka hur elevers socioekonomiska bakgrund påverkar lärares arbete, samt vad lärarna gör och vilka möjligheter de upplever att de har att arbeta utifrån skolans kompensatoriska uppdrag. Studien syftar till att få fram samhällskunskapslärares subjektiva erfarenheter och upplevelser, därav bygger studien på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer utgör empirin. Teorierna som används till analysen är Bourdieus habitus och kapitalformerna, samt Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på mediering, språk och läraren som verktyg. Resultatet visar att lärarna upplever att de påverkas i sitt arbete av sina elevers socioekonomiska bakgrund i viss mån, främst när det kommer till planeringen och undervisningen i samhällskunskapsämnet. Resultatet lyfter även metoder och arbetssätt lärarna använder sig av i det kompensatoriska arbetet, där relationsbyggande och språkutvecklande arbete är framträdande. Avslutningsvis går det att se att samtliga lärare använder sig själva som verktyg i det kompensatoriska arbetet, för att i så stor utsträckning som möjligt väga upp för elevernas olika socioekonomiska bakgrund. Även stöd från kollegor och skolledning visar sig vara en viktig aspekt för lärarna när det kommer till vilka möjligheter de upplever att de har att arbeta kompensatoriskt.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta upp effekten av social klass i samband med elevernassocioekonomiska bakgrund relaterat till deras skolframgång. Vår grundläggande frågeställningför arbetet lyder följande: “Hur påverkas elevers skolframgångar av deras sociala klass ochbakgrund?” Problemet som fungerar som en primär bas är att det svenskautbildningssystemet syftar till att ge alla elever en likvärdig utbildning. Med hjälp av tidigarestudier gjorda på det sambandet kunde vi undersöka nyckel komponenterna, som lyfte framförbindelsen mellan de två faktorerna: utbildningsresultat och den socioekonomiskabakgrunden. Metoden som användes för att analysera sambandet mellan de två faktorerna varen genomförd databasundersökning med diverse sökord. Mer specifikt tillämpade vidatabaser som SwePub, Libris, Libsearch och ERIC. Därmed har en sammanställning utförtsav doktorsavhandlingar, litteratur samt valt material för undersökningen kring studien i formav en tabell. I syfte att sortera upp och ge utrymme för enklare hantering av litteraturen samtstöd under arbetets gång. Utifrån granskning och urval av essentiella doktorsavhandlingarsom berör vår frågeställning samt diskuterar liknande socioekonomiska problemformuleringhar vi kunnat redogöra för en utgång som konstaterar att det är fler faktorer än enbart densocioekonomiska bakgrunden som påverkar elevers skolframgång.. Resultatet av vår översikthar påvisat att social klass och dess påverkan på skolframgång har ett samband på ett socialt,kulturellt och ekonomiskt plan. Elevers sociala klass och bakgrund i form av föräldrar belysesvara av den största vikten för att kunna ha en lyckad skolgång i Sverige.

Abstract  Mitt syfte med arbetet är att redogöra för vilka bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på hur eleverna uppfattar samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet. Avsikten med syftet är att det ska öka förståelsen av vilka bakomliggande faktorer kan påverka elevers uppfattningar, och uppmärksamma dessa för att elevernas mottagning av lärarens undervisning ska ske enligt kursplanen. För att kunna uppfylla syftet formulerades en frågeställning som går ut på att redogöra för vad tidigare forskning pekar på.  Arbetet är en översikt av tidigare forskning, och de vetenskapliga artiklar vilka används som material för att besvara frågeställningen är baserade på svensk forskning. Materialet hittades inom databaserna SwePub, DiVa och ERIC med stöden av sökord. Därefter användes materialet inom resultatdelen, vilket visade på att socioekonomisk bakgrund, digitala medier, skolans och lärarens roll är bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på elevernas uppfattningar av samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet.

Syftet med detta examensarbete är att på ett kvalitativt sätt undersöka om det föreligger några skillnader kring hur elever uppfattar samhällskunskapsämnet utifrån vilken tidigare skola de gått på. Dessa tidigare skolor ligger i områden med olik socioekonomisk status och således är syftet att undersöka om elever ser på ämnet samhällskunskap på ett annorlunda sätt utifrån deras bakgrund. Syftet med studien är även att koppla elevernas svar till verksamma samhällskunskapslärares för att se hur de uppfattar ämnet. Studien har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever på en kommunal högstadieskola i Malmö. För att undersöka vårt syfte har vi använts oss av och besvarat följande två frågeställningar: Hur påverkar elevers tidigare erfarenheter från olika skolor hur de ser på ämnet samhällskunskap?; Hur förhåller sig elevernas uppfattning av ämnet jämfört med lärares syn på ämnet? I vårt resultat har vi delat upp svaren utefter ett par kategorier för att kunna placera in elevernas och lärarnas svar. Först och främst visar resultatet att det finns skillnader mellan hur elever ser på ämnet samhällskunskap utifrån vilken skola de tidigare gått på. Vi har även sett att lärarna i större utsträckning ser samhällskunskap på samma sätt som elever som tidigare gått på en skola som legat i ett område med högre socioekonomisk status. Vi har i analysen använt oss av tre teorier av Pierre Bourdieu för att försöka förklara vårt resultat och teorierna är habitus och symboliskt våld.

Det finns en uppfattning om att högpresterande elever klarar sig själva i skolan då de uppnår målen utan svårigheter och detta kan, lite paradoxalt, leda till att högpresterande elever inte får det stöd och den vägledning som de är i behov av. Detta förhållande har väckt vår nyfikenhet gällande hur vägledarna ser på detta dilemma. Syftet med studien är att analysera och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare upplever att de arbetar med högpresterande elever samt vilka resurser de anser sig behöva för det. Syftet har resulterat i tre frågeställningar: Hur anser studie- och yrkesvägledare att de arbetar med att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Vilka resurser anser sig studie- och yrkesvägledare behöva för att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Skiljer sig vägledningsstödet till högpresterande flickor och pojkar? För att samla in studiens empiri genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utbildade studie- och yrkesvägledare. Tre av vägledarna arbetar på gymnasieskolor och tre arbetar på högstadieskolor. För att analysera resultatet och besvara frågeställningarna har teorier och begrepp används från Careership och System Theory Framework, begrepp så som habitus, handlingshorisont, påverkansfaktorer och pragmatiskt rationellt beslutsfattande användes. Studiens huvudresultat visar att högpresterande elever prioriteras ner på grund av att lågpresterande elever tar mer resurser hos vägledaren samt att det borde satsas mer på den breda vägledningen. Resultatet visar även att högpresterande flickor och pojkar tenderar att behöva lika mycket stöd i val och väljande fast på olika sätt.

I detta examensarbete uppmärksammas och analyseras vilka barriärer elever med utländsk bakgrund möter i matematikundervisningen. Genom observationer synliggörs vilka barriärer som elever med utländsk bakgrund kommer i kontakt med vid lösning av textuppgifter. Via efterföljande intervjuer granskas även hur eleverna uppfattar och påverkas av dessa barriärer, samt hur de arbetar för att kringgå barriärerna och lösa de matematiska textuppgifterna. Analysen visade att problemet är väldigt komplext, och att olika elever tolkar och påverkas olika av barriärerna. Slutsatsen för arbetet blev att eleverna i textuppgifter stöter på såväl språkliga som kontextuella barriärer. För att kringgå dessa brukar eleverna bland annat chansa sig till lösningar utav problemet. I vissa fall accepterar eleverna att de inte kan prestera fullt ut vid textuppgifter, vilket påverkar deras självbild negativt. Även om eleverna ofta visar en frustration kring barriärerna kan dessa kringgås med rätt hjälp från läraren, samt att eleverna får använda samtliga tillgängliga språkliga resurser för att diskutera uppgiftens innehåll.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare i f-3 utövar interkulturell pedagogik, vad de har för föreställningar kring bejakandet av kulturellt mångfald samt hur de ser på kulturell bakgrund hos eleverna som en berikande faktor i tematisk SOundervisning. De teorier som agerar analysverktyg i studien utgörs av John Deweys progressiva pedagogik och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Dessa två är användbara i analysen då de båda styrker det kommunikativa, aktiva och sociala i lärande och utveckling. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, närmre har intervjuerna en semistrukturerad karaktär. Fyra yrkesaktiva lärare på en mångkulturell grundskola i Malmö har intervjuats kring ämnet studien rör. Resultatet av studien tyder på att lärare, till viss del, brister i sin interkulturella pedagogik. Det är flera komponenter i det analyserade materialet som tyder på detta. Övergripande verkar lärarna ha reflekterat över sin egna kulturella bakgrund men inte problematiserat hur den påverkar deras interkulturella pedagogik. Vidare har lärarna även skilda uppfattningar om vad kulturell bakgrund innebär hos en individ. Det i sin tur påverkar även deras syn på inkludering av elevernas kulturella bakgrund i undervisningen. Slutligen tyder studiens resultat på att lärarna på en mångkulturell skola värderar svensk kultur högt samt ser religion som den största kulturella faktorn vilket också sätter prägel på deras interkulturella pedagogiska verksamhet.