Det fria skolvalet infördes år 1992 för att möjliggöra en social förflyttning i grundskolan. Reformen syftade till att föräldrarnas socioekonomiska samt etniska bakgrund inte skulle påverka elevers betyg. Ett flertal studier visar tydliga tendenser på att det fria skolvalet har resulterat i det motsatta då elevsammansättningen med tiden blivit allt mer homogen samt att betygen har försämrats.   Syftet med denna studie är att undersöka hur elevsammansättningen samt betyg, utifrån etnisk samt socioekonomisk bakgrund, påverkats på Frödingskolan i Karlstad kommun sedan det fria skolvalet infördes. Studien utgår från kvantitativ statistisk mellan läsåren 2005/2006 samt 2016/2017. Statistiken är hämtad från databasen Siris, Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetinformationssystem. Insamlade data har bearbetats och redovisas genom stapeldiagram för att sedan analyseras med hjälp av teorier som White flight och White avoidance, Micromotives and Macrobehavior samt Bourdieus teori som behandlar utbildningskapital.   Resultatet visar att elevsammansättningen utifrån etnisk bakgrund har förändrats på Frödingskolan genom att andelen elever med svensk bakgrund har minskat markant i jämförelse med elever av annan etnisk bakgrund. Resultatet visar således att det inte har skett en förändring i elevsammansättningen utifrån socioekonomisk bakgrund då elever vars föräldrar har en för-och gymnasial utbildning eller eftergymnasial utbildning har minskat i ungefär lika stor omfattning. Resultatet tyder på en etnisk segregation, då elevsammansättningen enbart förändrades utifrån etnisk bakgrund. Betygen har, till skillnad från vad tidigare forskning visat, förbättrats i majoriteten av kategorier.

I och med att det skett en ökad migration till Sverige har skolans arbetssätt och pedagogik påverkats för att anpassas till samhället. Var femte elev i den svenska skolan har utländsk bakgrund. Den mångkulturella variationen i klassrummen ställer höga krav på lärarnas didaktiska kompetens vilket gör syftet med den här studien angeläget. Syftet med studien är att granska och sammanställa tidigare forskning som behandlar lärares didaktiska kompetens och arbetet för att främja ett inkluderande klassrum under 2000-talet. Genom att anta ett kritiskt perspektiv på de artiklar som valts ut skapas möjligheter att se forskningen ur ett nytt perspektiv. I den här studien kunde det urskiljas vikten av språket som verktyg i framförallt den interkulturella pedagogiken. I diskussionen synliggörs en "annanhet" som artiklarna betonar och hur "annanheten" kan påverka den didaktiska kompetensen och det inkluderande arbetet.

Den här uppsatsen undersöker hur gymnasieelever deltar politiskt på sociala medier. Syftet med studien var att undersöka hur social bakgrund påverkar elever att delta politiskt i sociala medier och vilken roll skolan har i detta. För att ta reda på detta och besvara frågeställningarna framställdes enkäter vilka besvarades av 147 gymnasieelever vid olika program i skolor inom Eskilstuna, Västerås och Uppsala kommun. Resultaten gav inga signifikanta samband i social bakgrund och politiskt deltagande, men andra intressanta resultat upptäcktes. Sociala medier tenderar leda till en ökad politisk jämlikhet där elever med lägre social bakgrund är mer aktiva än de med högre social bakgrund. Dessutom tenderar elever med lågutbildade föräldrar anse att skolan gett viktiga kunskaper om att kritiskt granska källor på nätet i lägre grad än elever med högutbildade föräldrar. Det som dock påverkar elevers politiska deltagande på sociala medier är om de är politiskt intresserade eller ej.

Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land är det vanligt att sjukvårdspersonalen träffar och ger vård till patienter med utländsk bakgrund. Invandrarna har oftast med sig en annan kultur som uttrycks med ett annat beteendemönster såsom religiösa övertygelser och språk. Enligt litteratur och tidigare forskning beaktas inte den andliga och kulturanpassade vården av sjukvårdspersonal, fastän det finns modeller för transkulturell omvårdnad som är tillgängliga. Detta skapar onödiga lidanden för de individer som har ett annat kulturellt ursprung, därför är det viktigt att sjuksköterskorna tar hänsyn till olika faktorer som påverkar vårdandet. Syftet med studien var att beskriva vilka tankar och upplevelser patienter med utländsk bakgrund har kring migration, hälsa och ohälsa samt när de möter sjukvården. Författarna valde att göra en litteraturöversikt för att undersöka befintlig kunskap inom detta område. Fjorton artiklar analyserades. I resultatet identifierades 11 teman fördelade på tre områden: Att vara invandrare, Förväntningar och Mötet med vården. Det framkom att ämnet är väldigt komplext. Tidigare erfarenheter, integrering, traditioner och religioner var avgörande för hur patienter upplevde vården och vad de kände. Bemötande upplevdes i stort sett bra, men det framkom att problem i kommunikationen var den mest hindrande faktorn. Ibland upplevde patienterna diskriminering, vilket innebar att vårdarens kulturella kompetens var ofullständig. I diskussionen framkommer att vården bör vara personcentrerad och fokusera på patienternas livsvärld. Inom ramen för livsvärlden är patientens erfarenheter, kulturella traditioner och religion i centrum. Vårdgivarens perspektiv uppmärksammas och resonemangen ledde fram till att kulturella skillnader och språkhinder utgör de gemensamma problemen. Den kulturella kompetensen inom vården är därför såväl utmanande som betydelsefull för att kunna tillfredsställa en bra och jämlik vård.

Titel: Könsfördelningen på högre ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige / Gender equality in higher education sound and music production programs in Sweden.   Denna uppsats är dels en jämförande undersökning av könsfördelningen på två ljud- och musikproduktionsprogram och dels bygger den på statistik av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige. De två ljud- och musikproduktionsprogrammen är Musikproduktionsprogrammet på Linnéuniversitetet och Ljud- och musikproduktionsprogrammet på Högskolan Dalarna. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och studenter på programmen diskuteras de fyra kategorierna: bakgrund, självbild, könsfördelning och genusarbete. Statistiken, som består av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige, används som ett underlag för att sätta in studien i ett större perspek­tiv. Materialet har analyserats med hjälp av olika genusteorier och tidigare forskning om genusperspektiv på både musikbranschen, ljud- och musikproduktion och grund­skola och högre musikutbildningar.   På tre av fem utbildningar har könsfördelningen blivit jämnare under de senaste tre åren, men ökningen av kvinnliga studenter är liten och utbildningarna är fortfarande väldigt mansdominerade. De flesta av informanterna tror att det beror på att fler pojkar än flickor uppmuntras till att spela instrument och syssla med teknik under barndomen. De tror även att det beror på mansdominansen som finns både på ljud- och musikproduktionsprogram och i musikbranschen överlag och att detta kan avskräcka kvinnor från att söka sig till programmen. Den mest återkommande orsaken till varför könsfördelningen är så ojämn är att ljud- och musikproduktion förknippas med teknik, vilket anses vara manligt och att könsfördelningen därför ser ut som den gör idag.

No description available.

Uppsatsen analyserar sex kursplaner i ämnet svenska från tre olika universitet. Universiteten vars kursplaner ingår i analysen är Örebros, Karlstads och Stockholms universitet. Syftet med analysen är att undersöka vilka kunskaper som blivande lärare får möjlighet att ta del av i sin utbildning angående nyanlända andraspråkselevers läs-och skrivutveckling. Uppsatsen utgår från en komparativ metod som bygger på en kvalitativ jämförelse, där syftet är att finna likheter och skillnader i det empiriska materialet. Resultatet har systematiskt sammanställts med hjälp av centrala begrepp från bakgrundskapitlet och den tidigare forskningen. Resultatet visar på en rad likheter mellan kursplanerna men det finns också en del olikheter. Likheterna som har analyserats framhåller betydelsen av att den studerande har förmågan att göra en språkbedömning av elevers kunskaper samt vikten av att den studerande förstår betydelsen av den språkliga socialisationen. Ytterligare likheter som har framkommit är avsaknaden av en beskrivning av modersmålets betydelse för andraspråkselevers skolframgång samt avsaknaden av kunskaper om nyanländas andraspråksinlärning. Kursplanernas beskrivningar syftar endast på andraspråksinlärning i allmänhet och inte på nyanlända andraspråkselevers inlärning. Skillnaderna som framträder i kursplanerna innefattar kursplanernas omfattning och poängfördelning gällande andraspråksperspektiv och lärande, kunskaper om språkuppbyggnad ur ett andraspråksperspektiv samt skillnader i modeller och fokus angående läs- och skrivinlärning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och barns behov konstrueras i förskolan. Studien syftar till att synliggöra diskurser och konstruktioner kring barns behov både generellt men också utifrån social bakgrund. Det material som samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har analyserats och därifrån diskuterats utifrån de teman eller mönster som uppkommit. Genom en tematisk analys har materialet bearbetats med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att barns behov konstrueras utifrån barn i behov av stöd, barns behov utifrån ålder samt barns behov av svenska språk, med fokus på icke-svenskspråkiga barn i socioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar också diskurser av institutionalisering och att dessa implementeras i förskolan som därmed bidrar till en konstruktion av en viss typ av ’idealbarn’ eller ’normbarn’. Resultaten visade även på att förskollärarna hade en tilltro till verksamhetens förmåga att möta alla barns behov samtidigt som de beskrev en känsla av otillräcklighet. Detta gällde framförallt de barn som framställdes som normalfungerande utan större behov av extra stöd. Dessa normbarn beskrevs ha andra behov än de icke-normativa barnen, framförallt behov av utforskande vilket tolkades som en konstruktion kring det kompetenta och nyfikna barnet. Förskollärarna uttryckte behov av kompetensutveckling för att möta barnens behov så att de kan nå måluppfyllelserna. Förskollärarna visade också en viss osäkerhet i att möta de icke-normativa barnens behov.

Arbetet är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet är att skapa en bild av vilka kompetenser hos beteendevetare som efterfrågas på arbetsmarknaden, sett ur rekryterares perspektiv. De semistrukturerade intervjuerna har genomförts med fem professionella rekryterare med anställning på rekryterings- och bemanningsfirmor. Styrdokument från det beteendevetenskapliga programmet på Mittuniversitetet och har använts som underlag för definitioner för fältet beteendevetenskap och ämnet pedagogik, samt för att formulera delar av intervjuguiden som berör uppbyggnad av utbildning. Resultatet visar att det råder en osäkerhet kring vad beteendevetare är och vilka kompetenser de har, men även att det finns ett stort behov av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare säger resultatet att det är avgörande för en beteendevetare att kunna beskriva sina formella kompetenser samt förstå var det finns ett behov för att kunna stärka sin egen anställningsbarhet. Vid en jämförelse av empirin från intervjuerna samt studierna av kursplaner, syns en tydlig koppling mellan utbildning och arbetsmarknad. / <p>2020-06-08</p>

Sweden is considered one of the EU countries with the highest proportion of individuals witha foreign background. Sweden is therefore a highly culturally heterogenous country withdifferent ethnicities and religions. Certain terms, such as “immigrants”, are for this reason,often vague and negatively charged identities for individuals. The aim of this study was toexamine how social workers with a foreign background experience being treated by clientswith different backgrounds. The aim has been broken down into three questions: Does thetreatment differ from the client depending on his/her background? Does the social workerfeel that the treatment changes depending on his/her background? In what way do socialworkers believe that their way of looking at themselves is influenced by the client'streatment? A qualitative method, with semi-structured interviews with eight participants,was used. Data was analyzed using a thematic analysis and the selected themes werebackground, power, age and to tolerate and understand. Data were discussed from anintersectional perspective and with the help of previous research. The results show thatethnicity in many of the cases did not have a negative impact on how social workers weretreated. Something that affected the treatment to a greater extent was the social workers’ age,experience and positions of power. / Sverige anses idag vara ett av de EU-länder med den högsta andelen individer med utländskbakgrund. Sverige är därför ett mycket kulturellt, etniskt, religiöst och socialt heterogentland. Vissa begrepp, som exempelvis ”invandrare”, är därför ofta vaga och negativt laddadeidentiteter för många individer. Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomermed utländsk bakgrund upplever sig bli bemötta av klienter med olika etniska bakgrunder.Syftet har även brutits ner i tre frågeställningar: Skiljer sig bemötandet från klientenberoende på klientens bakgrund? Upplever socionomen att bemötandet förändras beroendepå dennes bakgrund? På vilket sätt menar socionomer att deras sätt att se på sig självapåverkas av klientens bemötande? En kvalitativ metod tillämpades och semistruktureradeintervjuer genomfördes med åtta deltagare. Data analyserades med hjälp av en tematiskanalys och de teman som valdes ut var bakgrund, makt, ålder samt att tolerera och förstå.Data diskuterades utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av tidigare forskning.Resultaten visar att respondenterna bedömer att etnicitet i många av fallen inte påverkadebemötandet negativt. Något som påverkade bemötandet i högre grad var socionomens ålder,erfarenhet samt maktpositioner.