Denna studies syfte är att undersöka om lärares val av undervisningsmaterial som tillämpas iundervisningen i historieämnet påverkas av hur materialet förhåller sig till olikasamhällsklasser och om lärarnas egen bakgrund har betydelse i sammanhanget.Frågeställningar för studien är om lärare tar hänsyn till hur inkluderande derasundervisningsinnehåll är av olika samhällsklasser och om lärares socioekonomiska bakgrundhar betydelse när de väljer ut undervisningsinnehåll i ämnet historia. Metoden som användesvar enkät där lärare i SO-ämnet kunde svara på frågor som berör området. I denna studie kanslutsatsen dras att merparten av lärarna tar hänsyn till hur inkluderande derasundervisningsinnehåll av olika samhällsklasser är. Undersökningen visar också att läraressocioekonomiska bakgrund har betydelse när de väljer undervisningsinnehåll.

Att ett områdes strukturella faktorer kan ha en inverkan på ungdomars attityder, upplevelser och benägenhet att rapportera brott är något som har framställts i forskning. Det har även påvisats att förtroendet för polisen kan ha sin grund i strukturella omständigheter som att vara bosatt i ett socialt utsatt område vilket ofta kännetecknas av en omfattande problematik med etnisk och ekonomisk segregation och hög arbetslöshet. Denna studie uppmärksammar vad det är som utmärker förtroendet för polisen bland unga vuxna med utländsk bakgrund och hur tystnadskulturen fungerar i socialt utsatta områden. Studien belyser frågor som rör deras områden, deras förtroende för polisen och hur tystnadskulturen omkring de fungerar. Det material som ligger till grund i studien har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med fem killar och fem tjejer i åldrarna 18 - 25 år. Materialet analyserades genom George Homans sociala utbytesteori, Zygmunt Baumans ”Vi” och ”De”, David O. Arnolds definition av subkulturer och Loic Waquants begrepp territoriell stigmatisering. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner inte har ett förtroende för polisen och att de upprätthåller tystnadskulturen i deras områden på grund av olika orsaker. Dessa orsaker beskrivs som rädsla, misstro mot polisen och obenägenhet att involvera sig med kriminella i området. Intervjupersonerna talar i denna studie om livet i dessa områden och berättar om deras upplevelser med bland annat polisen.

Reading aloud is considered an important part of child development yet there are still many children who come to school with limited experience of being read to at home. Research has shown that a contributing factor as to why children have limited experience with reading aloud, linking it to their socio-economic background. In this study, I have therefore decided to investigate if teachers in primary schools feel that they need to have compulsory assignments to reduce disparities in terms of students' experiences of reading aloud at home and how they work to compensate for the lack of reading aloud. In this study, I used three semi-structured interviews where three respondents participated to create an understanding of the issues of this study. The study shows that all teachers read aloud for a series of different reasons. Respondents are well aware of the school's compensatory mission and feel that it is their duty to make up for the lack of reading aloud. / Högläsning anses vara en viktig del av barns utveckling ändå kommer många barn till skolan med begränsad erfarenhet av högläsning i hemmet. Forskning har visat att en bidragande orsak till elever varierade omfattning av högläsning i hemmet kan kopplas till deras socioekonomiska bakgrund. I denna studie har jag därför valt att undersöka om verksamma lärare på lågstadiet anser att de har ett kompensatoriskt uppdrag i att utjämna skillnader vad det gäller elevernas erfarenheter av högläsning i hemmet och hur de då arbetar för att kompensera bristen av högläsning. I denna studie använde jag mig av tre semistrukturerade intervjuer där tre respondenter medverkade för att skapa en förståelse angående de frågeställningar och det syfte denna studie har. Studien visar att samtliga lärare högläser om än i varierad utsträckning i ett kompenserande syfte. Respondenterna är väl medvetna om skolans kompensatoriska uppdrag och de anser att det är deras skyldighet att kompensera för bristen av högläsning.

No description available.

Kunskapsöversiktens syfte är att redogöra för hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolframgång sett till tidigare forskning. Den tidigare forskningen som presenteras i kunskapsöversikten betonar en enighet om att socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolgång, vilket belyser att denna förståelse kan vara viktig att bära med sig inom skolan. Problematiken som kunskapsöversikten betonar är inte central endast för lärarna och oss blivande lärare utan än mer viktig för utbildningssystemet i sin helhet, eftersom förändringar främst sker på en högre nivå. Metoden för arbetet utgörs av en informationssökning i databaserna SwePub och EBSCO, materialet som återfunnits vid sökproccesserna presenteras under resultatsdelen i kunskapsöversikten.    Resultatet i denna kunskapsöversikt redogör för tre aspekter av socioekonomisk bakgrund: dessa är socioekonomisk status ur ett psykologisk perspektiv, utbildningskapital kopplat till Pierre Bourdieu och slutligen socioekonomisk bakgrund kopplat till geografisk hemvist. Dessa tre aspekter av socioekonomisk bakgrund kan förstås utifrån en kunskapsmässig, en social och en ekonomisk dimension av socioekonomisk bakgrund. Slutsaten i kunskapsöversikten betonar att det inte är socioekonomisk bakgrund i sig självt som påverkar elevens skolframgång. Snarare handlar det om de effekter som socioekonomisk bakgrund har. Dessa effekter kan bestå av brist på kulturellt kapital, ens förvärvade utbildningskapital eller ens geografiska hemvist.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att bidra med förståelse kring hur skolan arbetar för att stödja utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; vilka stödinsatser finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund, hur framträder stödinsatserna i några av skolans olika yrkesroller? Vilken betydelse har stödinsatserna på dessa elever? Genom semistrukturerade intervjuer, med fem olika informanter som arbetar på den utvalda skolan, framkom det att de utlandsfödda eleverna på skolan, med låg socioekonomisk bakgrund får olika stödinsatser som exempelvis tillgång till stödmaterial och stödlektioner utöver ordinarie undervisning med flera. Stödinsatserna framträder väldigt olika beroende på vem som ger stödet, då det inte riktigt finns tydliga riktlinjer på skolan kring dessa elever. Stödinsatserna påvisades dock inte vara av större betydelse för dessa elever. Slutsatsen som dragits utifrån den empiri som insamlats är att det finns en medvetenhet hos både ledning och pedagoger kring problematiken som råder i skolan, med hjälp av kommunens framtida resursfördelning finns det planer på olika stödinsatser som skolan tror kommer att ha positiv påverkan på utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.

Syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare förhåller sig till klass samt huruvida klassperspektivet påverkar lärarnas beskrivna praktik. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: o  Vilken signifikans tillskrivs klassperspektivet i svensklärarnas artiklar? o  Vilka kopplingar går att utläsa mellan lärarnas förhållande till klassperspektiv och deras beskrivna praktik som lärare? Materialet i undersökningen utgörs av artiklar författade av svensklärare i Svensklärarföreningens publikationer, tidskriften Svenskläraren  samt Svensklärarföreningens årsskrift , åren 2014–2020. En diskursanalytisk metod inspirerad av James Paul Gee används för att analysera materialet och den teoretiska utgångspunkten utgörs av utbildningssociologen Basil Bernsteins begrepp begränsad och elaborerad kod samt horisontell och vertikal diskurs. Undersökningen visar för det första att det är ovanligt att lärarna uttryckligen skriver om klass. För det andra visar undersökningen att svensklärarna genom sina beskrivna praktiker kan sägas tillskriva klass en betydelse men att denna inte anses avgörande för elevers möjligheter att lyckas i skolan. Detta eftersom lärarna på olika sätt uttrycker att det är möjligt att inkludera alla elever i sin undervisning genom en fungerande praktik. / The aim of this study is to illustrate how teachers of Swedish relate to class and whether the notion of class affect the practice described by the teachers. The following questions are used to attain the purpose of the study: o  What significance is attributed to the notion of class in the articles written by the teachers? o  Which connections are made between the teacher’s notion of class and the descriptions of their practices as teachers? The material consists of articles written by teachers of Swedish in the publications by Svensklärarföreningen, the journal Svenskläraren  and the annual Svensklärarföreningens årsskrift , during the years 2014-2020. A discourse analytic method, inspired by James Paul Gee, is used to analyze the material and the theoretical base consists of the educational sociologist Basil Bernstein’s concepts of the restricted and elaborated code, as well as the horizontal and vertical discourse. The study shows, that it is unusual for the teachers to explicitly write about class. Secondly, the study shows that the Swedish teachers, through their described practices, can be said to attribute class a significance, but that this is not considered to be decisive for the students’ opportunities to succeed in school. This since the teachers express, in different ways, a possibility to include all students in the teaching through a functioning practice.

I och med att samhället blir mer mångkulturellt möter sjuksköterskan och annan vårdpersonal allt oftare människor med olika etnisk bakgrund. Individer som tillhör en etnisk minoritet riskerar att bli diskriminerade. Ett gott bemötande är viktigt för att uppnå jämlik vård, dock har det visats att vård på lika villkor inte förekommer överallt. En del individer upplever ett sämre bemötande på grund av sin etniska bakgrund. / Since the society is becoming more multicultural, nurses and other healthcare providers more often meet people with different ethical backgrounds. Individuals who is a part of a ethnical minority is at risk to be discriminated against. A good encounter is important to achieve equal healthcare, but it has been proven that equal healthcare does not occur everywhere. Some individuals experience an inferior encounter because of their ethnical background.

Språk är ett viktigt medel för tillförseln och upptagandet av fakta. Språkets roll inom elevernas lärande under deras skolgång, är därför en viktig aspekt som bör diskuteras och forskas på för att besvara vad brister i detta medel kan orsaka för konsekvenser för elevernas lärande. I mitt arbete genomförde jag en kvalitativ studie som har som mål att undersöka främst utifrån elevernas perspektiv följande ämnen: vad språksvårigheterna hos elever med utländsk bakgrund har för påverkan på lärande i ämnet matematik, ifall äldre kunskaper från hemlandet om eleven har studerat utomlands hjälper och vilka metoder eleverna anser avhjälper dessa svårigheter. Detta undersöktes genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med fem elever med utländsk bakgrund och en lärare. Studien visade att eleverna anser att språksvårigheterna kan vara ett hinder i deras lärande samt utveckling i ämnet matematik. Det visades att dessa svårigheter upplevs ha störst påverkan på begrepps- och problemlösningsförmågorna. Ifall äldre kunskaper från hemlandet hjälper hade eleverna olika svar på. Eleverna anser att olika metoder krävs för att bekämpa dessa svårigheter och därmed hindra mer negativ påverkan på deras utveckling och betyg inom matematikämnet.

Sambandet mellan individers klassbakgrund och utbildningsbakgrund med nuvarande värderingar i sociokulturella respektive socioekonomiska dimensioner undersöks. En genomgång av tidigare forskning, såväl kvantiativ, kvalitativ, som samhällsteori, ger flera konkreta hypoteser som testas. Sociokulturella värderingar operationaliseras genom Ingleharts postmaterialism-index. Socioekonomiska värderingar genom ett egenskapat index för socioekonomisk interventionism. Metoden är en multivariat regression med landfixa effekter, på data från European Values Survey, ur vilket väljs 21 europeiska OECD-länder. Förutom demografiska kontroller kontrolleras för nuvarande klass och utbildning. För socioekonomiska värderingar visar resultatet på små eller icke-existerande effekter för klassbakgrund och utbildningsbakgrund. Den starkaste effekten ges istället av nuvarande klassposition. För sociokulturella värderingar är resultatet att klassbakgrund har starkt förklaringsvärde för nuvarande värderingar, även efter kontroller för utbildning och klass. Denna effekt är jämförbar med utbildning och minst lika stark som den för klass. Andelen förklarad varians i samtliga modeller är samtidigt mycket låg. För kvantitativ värderingsforskning har resultaten implikationen att modeller för sociokulturella värderingar inte bara kan undersöka klass och utbildning, utan även måste även ta hänsyn till klassbakgrund. För teorier om primärsocialisering bekräftar vi en viktig och bestående roll, men också att enbart en liten del av variationen kan förklaras av variablerna vi använder. Slutligen ger de skilda mönster vi finner för värderingarna skäl att tro att dessa tillägnas genom olika mekanismer.