I vårt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika stadsdelar, undersökt vad åtta elever i åldrarna 7-9 år tänker kring fattigdom. Som blivande lärare vill vi veta vad elever tänker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga människor upplever sin situation, vad fattigdom innebär samt om de anser sig själva eller andra kunna påverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hållbar utveckling. Vårt syfte är även att se om det finns några sociokulturella skillnader beroende på elevernas bakgrund. Vi har genom vårt arbete konstaterat att barnen har många olika tankar kring fattigdom. Vi har i vissa fall även sett tendenser till att barnens sociokulturella bakgrund påverkar hur de tänker kring fattigdom, då deras erfarenheter påverkar deras uppfattning.

Syftet med vårt arbete är att undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrapåverkan. Vi vill även undersöka om det finns andra bakomliggande påverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vår undersökning har vi använt oss av den kvalitativa metoden bestående av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansåg att denna metod var mest lämplig för vår undersökning då vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville få en djupare förståelse och kunskap inom det valda området. Urvalet bestod av sju föräldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund. Våra informanter med annan kulturell bakgrund härstammar från Chile, Bosnien och Hercegovina samt Afghanistan.Det finns olika teorier som bland annat förklarar människors yrkes- och studieval i både kortsiktig och långsiktig perspektiv. Dessa teorier förklarar orsaker och hjälper oss att förstå varför människor tar olika vägar under sitt yrkesverksamma liv. I vårt arbete har vi använt oss av Pierre Bourdieus kända begrepp så som habitus, kulturellt och socialt kapital. En annan teori vi använder oss av är socialisationsteorin av Emile Durkheim.Vårt resultat både bekräftar vår förförståelse och visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll vid barnens gymnasieval och är ibland även en avgörande faktor. Samtliga föräldrar har varit involverade i barnens gymnasieval. Vi ser ett svagt mönster av kulturell reproduktion i den bemärkelsen att barn som kommer från arbetarfamiljer fortsätter i samma fotspår som föräldrarna och de barnen som kommer från hem med ett högt kulturellt kapital har i åtanke att studera vidare. Dock framkommer det tydligt att föräldrarnas habitus och kulturella kapital avspeglar deras tänk samt handlande vid barnens gymnasieval. Alltså det handlar inte om var föräldrarna kommer ifrån och deras etniska tillhörighet utan föräldrarna agerar utifrån de olika kapitalen de innehar. Faktorer som var mest avgörande för ungdomarnas gymnasieval enligt våra informanter var det egna intresset, föräldrapåverkan och betyg.

Syftet med denna studie är att undersöka i ett specifikt område, barnens relation till polisen. Området, som är en förort i en större stad i Sverige, har låg socioekonomisk status och har en stor spridning av olika etniciteter. Syftet är också att undersöka hur förskolan kan förbättra den negativa bild som finns av polisen. Detta görs med hjälp av ett anknytningsperspektiv samt relationellt perspektiv.Genom observationer och intervjuer skapas en bild av vad barnen har för relation till polisen. Studien är en kvalitativ undersökning beståendes av gruppintervjuer med barn.Resultat av studien visar att barnen i området har en negativ bild av polisen. Genom ett bestämt möte med polisen där det fick samtala och undersöka en polisbil så ändrar barnen sin uppfattning om polisen till en positiv bild. Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kan man anta att barnen hade en otrygg anknytning till polisen och att det positiva mötet ändrade barnens bild av polisen. Ur ett relationellt perspektiv har barnens tidigare erfarenheter inte någon betydelse. Ut detta perspektiv kan man istället tolka det som att barnen utvecklades i mötet med polisen och skapade en förståelse till sin omvärld och sig själva i relation till de poliser det fick träffa.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund ochskolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av människor harberoende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor.Den sociala bakgrund som en elev har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sinamöjligheter, sin framtid mm.Det är entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund ochskolprestation. Fram till och med grundskolans införande på 60-talet och femton till tjugo årefter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvärdig utbildning försöka utjämnaklasskillnader. Då var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principenom alla elevers rätt till en likvärdig utbildning finns fortfarande i skollagen. På 80- och 90-talet påverkade Public Choice-teorin organisationen av välfärden. Inflytande skulle utövasgenom att medborgaren väljer vem som ska leverera den aktuella välfärden. I skolan blev detmöjligt med fritt skolval. Elever och vårdnadshavare med en högre social bakgrund utnyttjaroftare sin valmöjlighet. Vid en internationell jämförelse märks att det svenska skolsystemet ärrelativt likvärdigt, social bakgrund har totalt sett inte så stor påverkan på prestationerna.Utbildningssystem har alltid en reproducerande funktion, men i dagens skola ökar klyftornamellan elever med lägre respektive högre social bakgrund.

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever. Att lärare har låga förväntningar på vissa elever kan resultera i ett livslångt utanförskap för dessa. Slutsatsen av studien är att lärares förväntningar kan påverkas av elevernas socioekonomiska förutsättningar.

Björkman, Annika. (2013) Förskollärares och föräldrars röster om inskolning av adopterade barn i förskolan; Preschool teachers and parents opinion on the induction of adopted children in preschool. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Handledare: Lisbeth AmhagExaminator: Magnus ErlandssonSyftet var att belysa vilka konsekvenser fyra förskollärares erfarenheter och förhållningssätt fick vid inskolningen av adopterade barn i förskolan. I undersökningen belyses även på vilka sätt, kunskap och erfarenheter om adopterade barns bakgrund, användes av förskollärare vid inskolningen samt på vilka sätt tre adoptivföräldrars erfarenheter och kunskap om sitt barn och dess bakgrund togs tillvara. Metoder som användes i undersökningen var intervjuer och berättelser. Resultatet utifrån Bowblys anknytningsteori och Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell visade att fem teman (ord som förekom frekvent i intervjusvaren) dominerade. Trygghet och kunskap hos förskollärarna och förberedelser, inskolningspedagog/anknytningspedagog och inskolning hos adoptivföräldrarna, som även inkluderade adoptivföräldrarnas råd till de som möter adopterade barn och deras familjer. Det som framträdde bland förskollärarna var att genom åren hade deras erfarenhet och kunskap ökat vilket underlättade deras mottagande av adopterade barn. De hade förstått vikten av att känna till så mycket som möjligt om barnet och dess bakgrund genom sin erfarenhet och kunskap då de tagit emot flertalet adopterade barn genom årens lopp. Det som framträdde bland adoptivföräldrarna var att en god förberedelse, exempelvis besök på öppen förskola, underlättade för det adopterade barnet att börja förskola men även hur barnhemmet i hemlandet hade lagt grunden till en trygghet hos barnet. Som gemensamt resultat framträdde gällande att bli lämnad kunde både förskollärarna och adoptivföräldrarna se en vinst i att det adopterade barnet före förskolestart hade knutit kontakt till någon annan nära person genom att föräldrarna hade använt sig av barnvakt i hemmet. Barnet hade i och med detta förstått att mamma och pappa kommer tillbaka och denna erfarenhet kunde användas på förskolan då föräldrarna skulle lämna sitt barn där.Nyckelord: adoption, barn, förskola, inskolning, trygghet, anknytning, kunskap, separation, bakgrund, specialpedagogik

Flera rapporter visar att elever med utländsk eller invandrarbakgrund har sämre matematikbetyg jämfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, däribland föräldrarnas låga utbildning, attitydskillnader och språksvårigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt några faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a. att elever med utländsk eller invandrarbakgrund kan ha en misstro till samhället, då många anser att deras föräldrar inte har yrken som motsvarar sin utbildning. De intervjuade eleverna med utländsk eller invandrarbakgrund i denna studie visade ingen negativ attityd till matematik, men flertalet av dem ansåg att bl.a. språket ibland kunde vara en begränsning för deras matematikbetyg. Skolans ansvar att ta tillvara icke svenska elevers erfarenhet belyses också.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna står i relation till deras uppfattning om hållbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrätten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lärarens undervisning, men även den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det är elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden använts. Kvalitativa intervjuer har hållits med sju elever i år sex samt den undervisande läraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som något som är hotat i sig. Flera elever ser dessutom naturvistelser som ett sätt att rekreera sig. Ju oftare eleverna vistas i naturen, desto bättre svar på artkunskapen, och större kunskap i vad allemansrätten innebär, har de. Resultaten visar också att elever som tillbringar tid i naturen även har en djupare insikt i miljöfrågor.

This paper examines, through questionnaire, how young students in upper secondary school in Malmo experience social integration. It also contain what they think should be done in order to improve the integration between youth that are ethnic Swedish and youth that have a foreign background. To understand the subject we started with a review over Swedish integration politic and its influence over Malmo and social integration in the country. We have used such theoretical starting points as identity and ethnicity in relations to the social surroundings, social affinity theory and flexible mindedness, making of groups among youth and factors to promote social integration. Our conclusion is that the experience of social integration between the two groups depends on how you experience yourself. If you feel like a Swedish person you more likely experience a mix of relationships but if you feel like an immigrant you feel like there’s a big division between both groups. Another conclusion is that the youth wants to be involved in the process of making their surrounding social integrated.

I den här uppsatsen undersöker jag musiklärarbegreppet utifrån musiklärares syn på musik, musik som skolämne och utifrån sin roll som yrkesverksamma. Detta genomförs genom att analysera tre stycken musiklärares studentuppsatser för att se vilka uppfattningar om musiklärarskapet som framkommer där. I den uppfattade yrkesroll som de ger uttryck för så intresserar jag mig för frågeställningar om identitet och tidigare musikalisk bakgrund inom musiklärarskapet. Syftet med min uppsats är att undersöka hur musiklärarbegreppet kommer till uttryck hos dessa tre uppsatsskribenter och deras informanter, vilka aspekter och perspektiv som framträder där, och hur de relaterar till varandra. Som metod har jag använt diskursanalys för att komma åt de underliggande meningar och uppfattningar som framträtt när jag analyserat texterna, och dessa har jag sedan synliggjort och diskuterat. Resultatet visar att begreppet musiklärare rymmer många olika inriktningar och betydelser för olika lärare, vilka samsas under samma yrkestitel. Dels finns de musiklärare som har en uttalad musikerbakgrund som kombineras med musikläraridentiteten, och dels finns musiklärare som ser musikämnet mer som ett skolämne bland andra, och inte alls kopplar ihop sin roll med ett musikerskap. Dessutom verkar typ av musiklärarutbildning och deltagande i musikaliska sammanhang utanför skolmiljön vara faktorer som påverkar uppfattningen om musiklärarbegreppet.