Då båda författarna har gått på folkhögskola var det vår förförståelse av folkhögskolan som ledde in oss på ämnet. Vi ville undersöka hur vanligt det var att folkhögskoleelever sökte vidare till högskolan och i hur stor omfattning folkhögskolan informerade och knöt an till högskola. Vidare sökte vi svar på frågan om social bakgrund kunde vara avgörande för om eleven sökte sig till vidare utbildning. Enligt den litteratur vi tagit del av under resans gång så nämner vissa författare att social bakgrund är avgörande för vidare studier likväl visar det resultat vi fick fram att så inte var fallet. Vi har använt oss av metodtriangulering, det vill säga, både kvantitativ och kvalitativ metod. I den kvantitativa metoden använde vi oss av enkäter som vi delade ut till elever på två folkhögskolors allmänna linje. Den kvalitativa metoden bestod i semistrukturerad intervju med lärare på de två skolorna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur etnisk bakgrund, med fokus på utomeuropeisk bakgrund och klass, representerades i Helsingborgs Dagblad jämfört med befolkningssammansättningen i Helsingborgs kommun under åren 2000 och 2018. Frågeställningarna utgick från vilka aktörer, geografiska områden och ämnen som tidningen rapporterade om för att visa eventuella skillnader eller likheter mellan åren.  Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys med fokus på utomeuropeisk bakgrund och socioekonomiska områden. Det kodade materialet består av totalt 207 artiklar med utgångspunkt från pappersupplagan av Helsingborgs Dagblad under en syntetisk vecka respektive år. Resultatet visade att representationen av aktörer med utomeuropeisk bakgrund i Helsingborgs Dagblad gav en representativ bild jämfört med befolkningssammansättningen i kommunen år 2000. Däremot visade studien att representationen låg kvar på ungefär samma procentenhet i tidningen år 2018 trots att befolkningen med utomeuropeisk bakgrund ökat med drygt 10 procentenheter i kommunen. Resultatet visade också att män representerades dubbelt så mycket i tidningen jämfört med kvinnor. Kvinnor med utomeuropeisk bakgrund representerade inte alls under kodningen av 2000 och 2018. Den teoretiska ramen för uppsatsen utgick framförallt från kulturteoretikern och sociologen Stuart Halls representationsteori från 1997. Den viktigaste slutsatsen från resultatet är att Helsingborgs Dagblad, Sveriges största lokaltidning, inte uppnår att representera befolkningssammansättningen i kommunen på ett rättvist sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika undervisningsstrategier och erfarenheter några grundskollärare har i att arbeta i ett mångkulturellt klassrum. Genom att göra en kvalitativ intervjustudie, har vi tagit del av lärares olika berättelser om vilka olika undervisningsstrategier lärare anser sig tillämpa i mångkulturella klassrum. Vi har också delgivits information om lärarnas erfarenheter av deras lärarutbildning samt om vad som kan vara en utmaning och möjligheter i att arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Lärarna för studien har olika erfarenheter om vad deras lärarutbildning haft för inverkan i deras arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Studien är inriktad på lärare som har en äldre lärarutbildning innan år 2002 samt en senare lärarutbildning genomförd efter år 2010. Genom studien har det visat sig att lärare beroende på lärarutbildning, har olika uppfattning om hur lärarutbildningen varit till nytta i att arbeta i mångkulturella klassrum. Utöver erfarenheter om utbildning har utmaningar för lärarna handlat om elevers olika språkliga förmågor, samt deras begränsade tillgångar till språkliga resurser. För att underlätta för eleverna i undervisningen använder några lärare internetbaserade verktyg som undervisningsstrategi. Genom internetbaserade verktyg kan elevens modersmål föras in i undervisningen. Elever med utländsk och annan kulturell bakgrund har för läraren också medfört möjligheter. Elever har använts som resurs för undervisningen i olika undervisningssituationer, samtidigt finns det lärare som upplever en sådan situation som utmanande. Lärare som använder elevers etnicitet och religiösa samfund i undervisningen kan riskera att trampa på elevens identitet och i det avseendet kan situationen upplevas skrämmande. Fokus för studien har varit att lyfta lärarnas röster för att genom detta delge lärares olika berättelser om att arbeta i ett mångkulturellt klassrum.

Våldsbrott är ett ständigt aktuellt ämne som ger stora konsekvenser för såväl individ som samhälle. Av dessa brott är misshandelsbrott vanligast i kriminalstatistiken. En framträdande konsekvens av sådana brott yttrar sig i olika former av begränsning av livsutrymmet. Syftet med denna studie har varit att studera om det föreligger ett samband mellan individers utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet. Av de som utsatts för misshandel studerades också skillnader i begränsning av livsutrymmet utifrån kön och etnisk bakgrund. Detta eftersom tidigare forskning har visat att utsatthet för misshandel skiljer sig mellan olika sociala grupper i samhället. Teorin om det idealiska offret användes som teoretiskt ramverk för att förstå om skillnader i utsatthet även medför skillnader i begränsning av livsutrymmet. För att undersöka detta användes Nationella Trygghetsundersökningens (NTU) datamaterial från 2018. Datamaterialet samlades in genom stratifierat obundet slumpmässigt urval via post- och webbenkäter och skickades till individer mellan 16–84 år. För att testa de uppställda hypoteserna tillämpades linjär sannolikhetsmodell. Det slutgiltiga antalet respondenter som användes i analysen var cirka 67 000.  Resultatet visade att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet, vilket går i linje med tidigare forskning. Vidare återfinns ett statistiskt signifikant samband mellan allvarlighetsgraden av misshandel och begränsning av livsutrymmet. De som utsatts för allvarlig misshandel begränsade livsutrymmet i större utsträckning än de som utsatts för mindre allvarlig misshandel. Avseende skillnader mellan olika sociala grupper visade resultatet att kvinnor begränsar sig i större utsträckning än män efter att ha blivit utsatt för misshandel. Dock återfinns inget statistiskt signifikant samband mellan etnisk bakgrund och begränsning av livsutrymmet efter utsatthet för misshandel. Resultatet bekräftar teorin om det idealiska offret avseende de funna könsskillnaderna. Kvinnor betraktas oftare som mer legitima brottsoffer jämfört med män och antas därför begränsa livsutrymmet i större utsträckning.

Researches shows that a common perception among elderly care staff about elderly with foreign backgrounds is that they have special need and that it requires special measures, and that those needs are not similar to the needs of elderly with Swedish background. This study is based on a research with six case managers who work within the context of Swedish elderly care. In this research we interviewed six managers from three different cities in southern Sweden to find out if case managers perceive that the needs of elderly with foreign background differs from the needs of elderly Swedish background. However we also found out what challenges case managers experience in meeting with respectively group. From our interviewers we found of that all six case managers agreed that there are no differences between elderly with foreign backgrounds and elderly with Swedish background when it comes to their needs, and that they claimed that every individual have the same nursing needs regardless of background. Case managers therefore perceive that elderly with foreign backgrounds needs do not differ from the needs of elderly Swedish background. This study also shows that the case managers nevertheless choose to address topics such as eating habits, language disorder, style of clothing, relatives, home care staffs practical work, and described those topics as different and challenging in meeting with elderly with foreign backgrounds than older elderly with Swedish background. The case managers in the study all agreed that the profession needs to develop like giving out information in different languages and further educations on other cultures. This due to reduce misunderstandings between them and the elders and to provide a fair and equal care for all elderly people. Our conclusions are therefore that there are no differences between the needs of elderly with foreign backgrounds and elderly with Swedish background, but there are some challenges case managers describe and also tendency among case managers to unknowingly make a difference between these groups.

Denna studie bygger på intervjuer med lärare och undersöker hur lärarna arbetar med integrering av elever med annan etnisk bakgrund och socioekonomiskt svag bakgrund. Studien eftersöker lärarnas kopplingar mellan elevers etniska bakgrund, socioekonomiska bakgrund och skolresultat samt analyserar hur lärarnas arbetsmetoder, uppfattningar och tankar skiljer sig åt baserat på var skolan de är verksamma på är belägen utifrån en socioekonomisk områdesindelning. Resultatet visar på att enligt lärarna har skolorna inte några skrivna riktlinjer för integreringsarbete och integreringsarbeten genomförs och tolkas olika av lärarna vilket verkar ha ett samband till hur skolans upptagningsområde ser ut. Den påverkansfaktor som lärarna anser vara den största utmaningen i integreringsarbete samt i försök att förklara det rådande studiegapet mellan elever med annan etnisk bakgrund och elever med svensk bakgrund antas vara bristande språkförmåga. Den främsta möjligheten anser de vara de positiva vinningarna som kommer från att elever har olika bakgrunder. Gällande vårdnadshavare framför lärarna att vårdnadshavares bakgrund påverkar både samverkan mellan skolan och hemmet och elevens skolresultat. Hälften av lärarna tror att det finns skillnader i krav och förväntningar på elever utifrån etnisk- och socioekonomisk bakgrund. Diskussioner som berör etnisk- och socioekonomisk bakgrund anser lärarna inte vara känsliga.

Senaste decennierna har Sverigedemokraternas (SD) väljarstöd ökat framgångsrikt, inte minst bland personer med utländsk, inklusive utomeuropeisk, bakgrund. SD:s väljare skiljer sig från övriga i valmanskåren med avseende på politiska attityder – förtroende för politiker, institutioner, nationalism, synen på invandring och placering på vänster-högerskalan – och sociala skiljelinjer – utbildningsnivå, inkomst och yrkestillhörighet. Personer med utländsk bakgrund är en växande väljargrupp i Sverige, även som SD-väljare och sympatisörer. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka vad som utmärker SD-sympatisörer från andra partiers sympatisörer inom grupperna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund med avseende på politiska attityder och socioekonomiska egenskaper. Detta har undersökts genom deskriptiv statistik och regressionsanalyser med data från den nationella SOM-undersökning 2021. Resultaten av bivariata regressionsanalyser visar att SD-sympatisörer med utländsk och utomeuropeisk bakgrund skiljer sig från andra partiers sympatisörer med samma bakgrund avseende graden av förtroende för politiker och myndigheter och ideologisk orientering. De är i högre grad för minskat antal flyktingar och tillhör gruppen arbetare. I multivariat regressionsanalys kvarstår de statistiskt signifikanta sambanden mellan förtroende för myndigheter, ideologisk orientering och yrkestillhörighet för gruppen med utländsk bakgrund. För den utomeuropeiska gruppen var sambanden inte längre signifikanta. Eftersom grupperna är underrepresenterade i forskning och väldigt heterogena behövs studier med tydligare differentiering i framtiden.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur språklärare på en gymnasieskola upplever ”flerspråkighet” när det gäller undervisning av elever med utländsk bakgrund. Följande frågeställningar beaktades i studien: Vilka didaktiska utmaningar upplever språklärarna som undervisar elever med annat modersmål än svenska att det finns i klassrummet?  På vilket/vilka sätt upplever språklärarna att flerspråkighet är en möjlighet eller ett hinder för elever med ett annat modersmål än svenska? Vilken betydelse anser några språklärare att modersmålet har för elever med utländsk bakgrund? Metoden som användes var kvalitativ och resultatet samlades in via semistrukturerade intervjuer av fyra lärare på en gymnasieskola i centrala Sverige. Resultatet visade att flerspråkighet var en möjlighet samtidigt som det också kan vara ett hinder för eleverna. Detta berodde på vilket språklig nivå eleverna uppnått i svenska eller modersmålet. Om elever har en stark bas i modersmålet eller svenska kan språk berika varandra vilket är en möjlighet. Dock är det hinder om eleven varken har svenska eller sitt modersmål att luta sig mot. Det visade också att det finns didaktiska utmaningar i klassrummet med elever med utländskbakgrund, men att de eleverna även var en tillgång i undervisningen. Jag kom även fram till att det fanns en monokultrullnorm på skolan eftersom normen på skolan är att vara så ”svensk” som möjligt och att modersmålsundervisningen inte har lika hög prioritet som de övriga ämnena. Resultatet visade även att informanterna inte hade fått fortbildning om flerspråkighet eller interkulturell pedagogik.

<p>Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera inställningen till barn med rörelsehinder hos föräldrar till barn utan rörelsehinder med särskild tonvikt på föräldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade på en enkät, speciellt utvecklad för detta ändamål. Föräldrar visade i genomsnitt en positiv inställning till barn med rörelsehinder. Föräldrars inställning påverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhället och funderingar om samlevnadsfrågor med dessa barn. Föräldrar med svensk bakgrund visade mindre tendens att vilja beskydda barn med rörelsehinder, var mer positiva till dessa barns roll i samhället och till tanken att leva med dessa barn samt de visade mer positiv inställning än föräldrar med grekisk bakgrund. Vistelsens längd i Sverige påverkade inte inställningen hos greker. Resultaten diskuteras inom ramen för Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med hänsyn till kulturella skillnader mellan de två föräldragrupperna.</p>

Under de senaste åren har antalet nyanlända ökat i Sverige vilket innebär en större flerspråkighet i skolan. I vår tidigare kunskapsöversikt undersöktes de två teoretiska läsmodellerna, Phonics och Whole Language, utifrån ett flerspråkigt perspektiv. I kunskapsöversikten framkom en intressant faktor som belyste vilken läsinlärningsmodell som bör användas i läsundervisningen gällande ett flerspråkigt barn. Faktorn nämnde att det beror på i vilken ålder ett flerspråkigt barn blivit exponerat för sitt andraspråk. För att lärare ska ta reda på när en elev blivit exponerad för sitt andraspråk ska hen undersöka elevens språkliga bakgrund. För att inhämta information om den flerspråkiga elevens språkliga bakgrund behöver eleverna kartläggas. Studien syftar därför till att ta reda på vilka former av kartläggning verksamma F- 3 lärare använder sig av när de kartlägger flerspråkiga elever och om lärare tar hänsyn till flerspråkiga elevers förutsättningar i val av läsmetoder. Undersökningsmetod för den insamlade empirin är enkät som innefattar både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningen resulterade i att kartläggningsformerna är mångfaldiga. De kartläggningsmetoder som framkom ur resultatet var ett kartläggningsprogram, egen kartläggning, kartläggning i samspel med resurs, att lärare tog del av resursernas kartläggning samt muntlig kartläggning. Det framgår inte om kartläggningen ligger till grund för den metod som lärare väljer i läsundervisning utan lärarna väljer den metod de själva anser gynna de flerspråkiga eleverna. Det framgår heller inte om lärare tar hänsyn till flerspråkiga elever förutsättningar i val av läsmetod.