Women's participation in the labor market has increased significantly since the 1970s, but thediscussion about their absence from several top positions has long been relevant. The financialsector performs second-worst from a gender equality perspective. The study therefore aims toexamine female managers’ experiences of career barriers in the banking sector and how they areexpressed. We also want to investigate the ways in which female managers navigate careerbarriers. Previous research in the field has shown that women's advancement in the labor market,specifically in the banking sector, is limited due to various reasons. Women's limitations depend,among other things, on societal and organizational gender structures, which enable both verticaland horizontal gender segregation. This study, which is based on qualitative interviews withfemale bank managers from different cities in Sweden, has been analyzed on the basis of atheoretical framework containing Hirdman's gender system and Kanter and Acker'sgender-related organizational theories. The result shows that women are excluded frommanagerial positions partly because recruitment is characterized by homosociality, and partlybecause men are given the opportunity to advance early in their careers. The study also showsthat stereotypical gender norms contribute to female managers being questioned. Furthermore,the results show that women navigate career barriers by having greater performancerequirements and wanting to be more educated than their male colleagues. Finally, the studyshows that female managers navigate career barriers by competing with each other. / Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har ökat avsevärt sedan 1970-talet, men diskussionenkring deras frånvaro på åtskilliga toppositioner har länge varit aktuell. Finansbranschen presterarnäst sämst utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Studien syftar därför till att undersöka kvinnligachefers upplevelser av karriärhinder inom banksektorn och hur de kommer till uttryck. Vi önskaräven att undersöka på vilka sätt kvinnliga chefer navigerar karriärhinder. Tidigare forskninginom ämnesområdet har visat att kvinnors avancemang på arbetsmarknaden, specifikt inombanksektorn, begränsas på grund av olika anledningar. Kvinnors begränsningar beror bland annatpå samhälleliga och organisatoriska könsstrukturer, vilka möjliggör såväl vertikal och horisontellkönssegregering. Denna studie, som baseras på kvalitativa intervjuer med kvinnliga bankcheferfrån olika städer i Sverige, har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk innehållande Hirdmansgenussystem samt Kanter och Acker genusrelaterade organisationsteorier. Resultatet visar attkvinnor upplever karriärhinder genom uteslutning från chefspositioner. Dels på grund av attrekrytering präglas av homosocialitet, dels på grund av att män tidigt i karriären ges möjlighet tillavancemang. Studien visar även att stereotypiska könsnormer bidrar till att kvinnliga cheferifrågasätts. Vidare visar resultatet att kvinnor navigerar karriärhinder genom att de har störreprestationskrav och vill vara mer pålästa än sina manliga kollegor. Slutligen visar studien attkvinnliga chefer navigerar karriärhinder genom att de konkurrerar med varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur traditionella banker och fintech-banker använder retorik som ett inslag av ’impression management’ i sin hållbarhetsredovisning – för att presentera en hållbar företagsbild. Vidare ska studien undersöka skillnader mellan bankerna. Utgivna hållbarhetsrapporter av två banker från år 2017 och 2021 analyseras genom en retorisk analysmodell baserad på Aristoteles klassiska retorikram etos, patos, och logos. Studiens resultat visar att företagen använder sig av retorisk argumentation i sin hållbarhetsredovisning på ett övertygande sätt och på så vis förmedlar en hållbar bild av sig själva. Etos används för att öka trovärdighet hos företaget exempelvis genom association till andra trovärdiga aktörer på marknaden och genom att de informerar om att de följer lagar och regelverk. Patos används för att anspela på känsla och identifikation hos läsaren genom målande beskrivningar om en mer hållbar framtid och genom metaforer som knyter an till nutida samhällsvärderingar. Logos används i argumentation genom rationalitet som data, vetenskap och rationell argumentation och bidrar till att ge en företagsbild som ger ett logiskt intryck. En korsanalys av fallen visar att den traditionella banken använder retorisk argumentation som mer kan förenas med en konservativ natur. Studien visar hur traditionella banker och fintech-företag använder sig av argumentation i sin hållbarhetsredovisning: och hur bankerna därigenom kan förmedla en bild av sig själva som hållbara. Studien pekar också på att bankerna använder det frivilliga utrymmet i sin hållbarhetsredovisning som ett kommunikationsmedel där de presenterar en önskad företagsbild. / The purpose of this study is to investigate how traditional banks and fintech banks use rhetoric as an element of 'impression management' in their sustainability reports – to present a sustainable corporate image. Furthermore, differences between these banks will be analysed. Sustainability reports presented by two banks in 2017 and 2021 were analysed using a rhetorical analysis model based on Aristotle's classical rhetoric concept of ethos, pathos, and logos. It is found that the banks use rhetoric argumentation to convey a convincing image of their own organization’s sustainability. Ethos is used to support the credibility, for instance through association with other credible actors on the market, and by informing that they follow laws and regulations. Pathos is used to influence emotions and a sense of identification with the reader through illustrative descriptive social values. Logos is used for argumentation by rationality and reason which contributes to the logic appeal of the company. Logos is achieved through data, science, and logic argumentation. A cross case difference is that the traditional bank use rhetoric techniques more in line of a conservative nature. This study shows how traditional banks and fintech companies can use argumentation in their sustainability reports – and how banks can convey an image of themselves as sustainable. This study also imply that banks use the voluntary space in their sustainability reports as a means of communication where they present a desired corporate image.

Bakgrund: Banksektorn som så många andra sektorer har omfattats av samhällets digitala resa. Resan handlar om hur det digitala har fått en allt större roll i samhället. Digitaliseringen har under de senaste decennierna utvecklats hastigt och banksektorn har gått från att vara väldigt platsbunden till att kunna vara tillgängliga när och var som helst. Tidigare forskning presenterade resultat från andra länder. Resultaten från de utländska studierna visade olika faktorer som påverkade kundnöjdheten. Vissa av faktorerna påverkade kundnöjdheten positivt medan andra påverkade negativt. En faktor som framför allt påverkade negativt var ålder och de som var mest missnöjda var den äldre generationen i jämförelse med de yngre generationerna. För att få en ökad kundnöjdhet generellt i banksektorn var service och bemötande hos bankens medarbetare viktigt. Att banken tillgodoser kunders behov leder oftast till att kunden känner tilltro till banken och stannar som kund. Det är också viktigt att banken och levererar bra utvecklade digitala plattformar som även de ska tillgodose kundens behov. För att banken ska fortsätta ha en hög kundnöjdhet är det viktigt att de hela tiden undersöker hur kundernas behov ser ut. Pengar och investeringar är alltid kopplat till ett risktagande därför är det viktigt att banken bygger en relation till kunden samt är tillgängliga. Syfte: Studien undersöker hur kundnöjdhet ser ut i relation mellan de olika Generationerna Babyboomers, X, Y och Z. Syftet är att undersöka kundnöjdheten i Dalarnas län efter att banksketorn har lanserat digitala tjänster. Det finns två frågeställningar som handlar om vilken genration som redovisar den högsta generella kundnöjdheten och om det finns en skillnad på kundnöjdheten i olika generationer. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvantitativ metod tillämpats i form av en enkätundersökning. Ur statistikprogrammet SPSS togs medelvärden fram som tydligt presenterade de olika generationernas grad av kundnöjdhet. Slutsats: Studiens resultat går inte att generalisera på grund av urvalsmetoden. Tidigare studier visar att Generation Babyboomers har den lägsta kundnöjdheten medan denna studie visar det motsatta. Faktorn tjänster hade generellt högst kundnöjdhet bland generationerna. Vidare studier får fördjupa och förklara varför det ser ut som det gör. / Background: The banking sector, like so many other sectors, has been affected by society's digital journey, which is about how the digitalization has taken on an even greater role in society. Digitalization has developed rapidly in recent decades and the banking sector has developed from being very location-bound to being able to be available anytime and anywhere. Previous research covered in this study presented results from other countries. The results from the foreign studies showed various factors that influenced customer satisfaction. Some of the factors had a positive effect on customer satisfaction, while others had a negative impact. One factor that above all had a negative effect was age, and the group who were most dissatisfied were the older generation in comparison to the younger generations. To obtain increased customer satisfaction in general in the banking sector, service and reception by the bank's employees was important. The fact that the bank meets customers' needs usually leads to the customer trusting the bank and staying as a customer. It is also important that the bank delivers well-developed digital platforms which also must meet the customer's needs. In order to the bank to continue to have a high level of customer satisfaction, it is important that they constantly examine what the customers' needs look like. Money and investments are always linked to risk-taking, therefore it is important that the bank establishes a relationship with the customer. Purpose: The study investigates what customer satisfaction looks like in relation to the different Generations of Baby boomers, X, Y and Z. The purpose is to study customer satisfaction in the county of Dalarna after the launch of digital services in the banking sector. There are two research questions that discuss which generation has the highest customer satisfaction as well as if there is a difference between generations and their customer satisfaction within the banking sector. Method: To answer the purpose of the study, a quantitative method has been applied in the form of a survey. From the statistics program SPSS, average values were produced, and they clearly presented the different generations' degree of customer satisfaction. Conclusion: The results of the study cannot be generalized due to the selection method. Previous studies show that Generation Baby Boomers have the lowest customer satisfaction, while this study shows the opposite. The factor regarding services generally had the highest customer satisfaction among the generations. Further studies may deepen and explain why it looks the way it does may clarify and explain the results to a deeper level.

Syfte Syftet med den här undersökningen är studera vad som driver företagen inom banksektorn till att upprätta en hållbarhetsredovisning och vad en hållbarhetsredovisning kan tillföra till företaget. Vidare ska undersökningen granska om lagen om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen som infördes juli 2016 har påverkat utformningen på hållbarhetsredovisningen för banksektorn. Metod Studien har en fallstudiedesign med två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Undersökningen har genomförts på fem utvalda företag inom banksektorn. Insamling av data sker via telefonintervjuer med de undersökta företagen samt kvalitativa innehållsanalys på respektive företags hållbarhetsredovisningar som upprättats från år 2015 fram till år 2018. Resultat Undersökningens insamlade data visade på att företagen hållbarhetsredovisar för att det är naturligt. De främsta motiven till att upprätta en hållbarhetsredovisning är påtryckningar och förväntningar från intressenter och bibehåll av legitimitet. Att upprätta en hållbarhetsredovisning har genererat fler positiva effekter än negativa, som exempelvis intern och extern legitimitet och ett starkt rykte och varumärke. Studien har även visat att lagkravet som infördes juli 2016 gällande hållbarhetsredovisningen har inte haft någon väsentlig påverkan på utformningen av företagens hållbarhetsredovisning, utöver att vissa områden som lagen innefattar har blivit mer spetsade i hållbarhetsredovisningarna. Originalitet/värde Studien bidrar till en ökad förståelse kring vad som driver företag inom banksektorn att hållbarhetsredovisa och vad det sedan har tillfört till företagen. Den har även bidragit till att få en djupare förståelse kring lagkravet som infördes juli 2016 som en ny företeelse. Lagen är relativt ny och därav har inte mycket forskning gjorts på området kring hur lagen faktiskt påverkat företaget. / Purpose: The aim of this study is to research what motivates companies in the banking sector to establish sustainability accounting reports, and what these reports can add to a company from a business perspective. The perspective is linked to three different theories: stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. Furthermore, this study will examine whether the law on sustainability accounting in annual reports, issued in July 2016, has influenced the formation of sustainability accounting reports within the banking sector.Methodology: This essay has a case study design. The research has been conducted on five selected companies within the banking sector. Two different methods of qualitative data collection were used: telephone interviews, and qualitative content analysis on reports prepared between 2015 and 2018.Result: The collected data showed that companies produce sustainability accounting reports because it is natural. The main reasons for establishing a sustainability accounting report are pressure and expectations from stakeholders and the maintenance of legitimacy. Establishing a sustainability accounting report has generated more positive effects than negative, such as internal and external legitimacy and a strong reputation and brand. The study has also shown that the legal requirement that was introduced in July 2016 regarding sustainability accounting has not made a significant impact on the formation of the companies' sustainability accounting reports, besides becoming sharper in all areas covered by the law.Originality/value: The study contributes to an increased understanding of what motivates companies within the banking sector to engage in sustainability accounting and what it has subsequently added to companies. It has also contributed to a deeper understanding of the legal requirements introduced in July 2016 as a new phenomenon. The law is relatively new and therefore much research has not been done in the area of how the legal requirements have actually affected companies.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company’s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process. The purpose of the study is to compare this organisation with another bank, Swedbank, who also operates on the Swedish market. The study aims to point at differences and similarities between the bank with the Beyond budgeting concept and the other who still is holding on to the traditional budgeting process. Important concepts within the study are; rolling forecasts, KPI and benchmarking. The data was gathered through telephone interviews and secondary data. The authors have been in contact with one regional control in each of the banks to get an understanding about the economic governance in the banks. The findings are that both of the banks are widely decentralised even though Swedbank still holds on to the fact that the traditional budgeting process is important for the company. Both of the companies are using a similar company structure, where local decision power is emphasised and the internal competition is crucial to be able to create motivated employees to be competitive on the market. The banks are also both very interested in not just the financial results but the non-financial, such as customers. / I en allt mer komplicerad och turbulent värld, ställs nya krav på företags flexibilitet och förmåga att ändra sig efter marknaden. Eftersom marknaden ändrar sig väldigt snabbt och ofta, är det svårt att förutse vad som kommer hända i framtiden, och därför behövs mer kortsiktiga framtidsprognoser. Uppsatsens problemformulering grundar sig i kravet på allt mer flexibla styrinstrument i denna globaliserade värld. Handelsbanken är ett företag som använder sig av så kallad budgetlös styrning och uppsatsens problematisering berör bankens sätt att lösa den ekonomiska styrningen med avsaknad av budget. Syftet med studien är att jämföra Handelsbankens ekonomistyrning med Swedbanks, en bank som fortfarande använder sig av traditionell budgetering. I studien beskrivs skillnaderna mellan en bank som har budgetlös styrning och en som är mer budgetstyrd, vad som behövs för att skapa en fungerande budgetlös styrning och vilka fördelar respektive nackdelar det finns med dessa styrningar. Viktiga begrepp inom budgetlös styrning är rullande prognoser, nyckeltal och benchmarking. Insamling av data har skett genom telefonintervjuer och insamling av sekundär data. Man har vart i kontakt med en controller på regionnivå i respektive bank för att få en förståelse för hur det ekonomiska arbetet fungerar i bankerna. Vad som är framgår i studien är att båda företagen är decentraliserade men Swedbank använder en traditionell budget för hela företag dock främst fokuserad till kostnadssidan. Båda företagen har liknande struktur, med en decentraliserad organisation och där de lokala kontoren har stor beslutskraft dessutom använder båda bankerna intern konkurrens för att motivera sina anställda och för att kunna övervaka resultatet. De förlitar sig inte bara på finansiella resultat utan de icke-finansiella resultaten har en väldigt viktigt roll i båda företagen.

Författarna finner att dagens teori saknar tydliga riktlinjer för hur praktiker i den svenska banksektorn bör använda sig av intern marknadsföring. Bristen av en klar definition av begreppet medför svårigheter att applicera teorin på strategiarbetet och använda de verktyg som finns att tillgå i befintlig forskning. Nuvarande forskning visar på vikten av intern marknadsföring i alla organisationer, och då främst inom servicesektorn. Studierna som har gjorts är emellertid baserade på sektorer utomlands, vilket innebär svårigheter för svenska banker att tillämpa resultatet inom sin egen organisation, menar författarna. Författarna ämnar därför undersöka intern marknadsföring och dess effekt på uppfattade konkurrensfördelar på den svenska banksektorn och författarna har valt att fokusera på svenska fullsortimentsbanker. Det genomförs genom en teoretisk bakgrund kring de begrepp och modeller som finns idag samt genom en kvalitativ undersökning av två aktörer inom den svenska banksektorn. Både ledning och medarbetare på de bägge bankerna har deltagit i undersökningen för att kunna återge en nyanserad bild av problematiken. Studien visar att det råder vissa likheter mellan forskningen och de undersökta fallen, men inom bägge fallstudierna råder det även vissa skillnader i hur den interna marknadsföringen används och vilka konkurrensfördelar den skapar för fullsortimentsbanker. Undersökningen bidrar med rekommendationer för praktiker som kan ge en tydligare bild för hur fullsortimentsbanker inom den svenska banksektorn kan agera för att skapa ytterligare konkurrensfördelar genom den interna marknadsföringen. / This paper examines the theoretical area about internal marketing and what competitive advantages it results in. Earlier research shows that internal marketing is vital for successful companies, especially in the service sector. However, there have been no published studies of the Swedish banking sector. That is why the authors have used two case studies within the Swedish bank sector to try to create guidelines that they can use to increase their competitive advantages by using internal marketing in their strategy planning.The theoretical part shows that most of the researchers agree that by using some effective tools and factors in the internal marketing a better and more adaptive organisation will be developed. Even though there are some vital tools, all the tools must be considered and implemented in the organisations. The case studies have been researched using qualitative methods, interviewing both leaders and employees, trying to give a nuanced description of the internal marketing. The result shows that there need to be an open dialogue between the employees and the leaders and that the dialogue will be better by effective use of tools within the internal marketing. The discussion shows that the Swedish banking sector can develop their internal marketing to gain even more competitive advantages.

Syfte och forskningsfrågor: Vårt syfte är att utreda och analysera relationsskapande i banksektorn, vilket sker både genom fysisk personlig interaktion och via kundmedverkan online. Avsikten är att bidra till kunskap om vad som påverkar skapande och utvecklande av konsumentrelationer med denna utgångspunkt. 1. Vilka är centrala faktorer för skapande och utvecklande av relationer inom banksektorn? 2. Vilka aspekter är framträdande i kundens roll i det traditionella- respektive virtuella servicelandskapet? Metod: Studien av kvalitativ karaktär och har genomförts utifrån ett växelspel mellan deduktion och induktion, vilket resulterade i en abduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har utförts genom fem semistrukturerade intervjuer med representanter från banksektorn, som har stor kompetens inom ämnet. Slutsats: Studien har resulterat i kunskap kring att det är väsentligt för banker att finnas tillgängliga både fysiskt, genom personliga möten, och via plattformar online. Vi har konstaterat att olika aspekter, beroende på vilket sätt banken möter kunden, fysiskt eller virtuellt, är viktiga för att utveckla och bibehålla kundrelationer. Vi har identifierat sju nyckelfaktorer för att relationen mellan banken och kunden ska bli så gynnsam som möjligt för båda parterna: proaktivitet, anammande av fintech-tjänster, sömlösa- och lättnavigerade plattformar, utbildande av kunder, aktivt arbete med sociala medier, tillvaratagande av CRM-system samt anpassande av den fysiska miljön för kundens välbefinnande. / Purpose and research questions: Our aim is to investigate and analyze the creation of relations within the banking sector, which occurs through physical personal interaction and online customer participation. The intention is to contribute with knowledge regarding what influences the creation and development of consumer relations. 1. Which are the key factors for creation and development of relations within the banking sector? 2. Which are the prominent aspects of the customer's role in the traditional and virtual servicescape? Method: The study is of qualitative character and was completed through an interaction between deduction and induction, which resulted in an abductive approach. The empirical data was gathered through five semistructured interviews with knowledgeable representatives from the banking sector. Conclusion: The study has resulted in knowledge, that it is essential for banks to be available both physically, through personal meetings, and through online platforms. We have found that different aspects, depending on the way the bank meet their customer, physically or virtually, is important for developing and maintaining the customer relations. We have identified seven key factors to make the relation between the bank and the customer as beneficial as possible for both parties: proactivity, acceptance of fintech services, seamless- and easy-navigated platforms, educating the customers, active social media channels, usage of CRM systems, and adaptation of the physical environment to satisfy the customers well-being.

Despite that the Swedish banking sector consists of many different actors, which provides more options for consumers in their choice of bank, the four major banks, Nordea, Swedbank, Handelsbanken and SEB, have a superior position in the banking sector. Although previous research shows that consumers lose confidence in the four major banks, there is still low consumer mobility in the banking sector. A change of bank is often described as a complicated process that takes a lot of time, which discourages consumers from implementing the change. This is a qualitative study of how bank customers experienced the change of bank. The purpose of this study is to gain a further understanding of how bank customers experience a bank change and what switching costs they experienced. The study is conducted with a deductive approach where previous research forms the basis for the interview questions used to collect data. A compilation of three well-known and widely used references about switching costs has formed the basis for the interviews questions. Ten semi-structured interviews were conducted with respondents who have changed banks in the past year. After the interviews have been presented, these are analyzed and the results of the study show that the respondents have experienced the change of bank as smoothly. The study concludes with a discussion about how customer mobility in the Swedish banking sector may increase. / Trots att den svenska banksektorn består av många olika aktörer vilket ger flera alternativ för konsumenterna i deras val av bank har de fyra storbankerna, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB, en överlägsen position inom banksektorn. Fastän undersökningar visar att konsumenterna tappar förtroende för storbankerna är det fortsatt låg bytesintensitet inom banksektorn. Ett byte av bank beskrivs ofta som en krånglig process som tar lång tid vilket avskräcker konsumenterna att genomföra bytet. Detta är en kvalitativ studie om hur bankkunder som genomfört ett bankbyte upplevt det. Syftet med denna studie är att få en mer djupgående förståelse för hur svenska bankkunder upplever ett bankbyte och vilka byteskostnader som upplevts vid bytet av bank. Studien utförs med ett deduktivt tillvägagångssätt där tidigare forskning utgör grunden för intervjufrågorna som används för att samla in data. En sammanställning av tre välkända och allmänt använda referenser om byteskostnader har utgjort grunden för intervjufrågorna. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som har bytt bank under det senaste året. Efter att intervjuerna presenteras analyseras empirin och studiens resultat visar att bankkunderna har upplevt bankbytet som smidigt. Studien avslutas med en diskussion angående hur kundrörligheten inom banksektorn kan tänkas öka.

Background: Sustainable development is a phenomenon that has become increasingly important as a result of the shift in values of today’s society. Because of this increase in awareness of sustainability, organizations have parallelly increased their reporting in this area in order to enable investors, customers and other stakeholders to make decisions. From a global perspective, the sustainability reporting in different countries has become harmonized to an increasing extent. This harmonization process occurs not only in a global context, but also within the same industry. Purpose: The purpose of this study is to investigate how organizations operating in the same industry are framing and developing their sustainability reporting over time. Methods: In order to answer the research questions, a comparative study was conducted. The entirety of the empirical material has been collected using a qualitative content analysis, consisting of nine organizations' annual and sustainability reports during the years 2014-2019. The content of the reports has been analyzed in context of three main aspects: environmental, social and governance. Conclusions: The results of this study show that there are a number of similarities and common patterns in the sustainability reporting of organizations operating in the same industry. The results show that organizations operating in the same industry are becoming more and more harmonized in terms of the content of sustainability reporting. / Bakgrund: I takt med förändrade samhällsvärderingar och ett ökat intresse gentemot miljöfrågor, har begreppet hållbar utveckling kommit att spela en allt större roll. Efterfrågan på information gällande hållbarhet har ökat i takt med ett flertal olika händelser i form av dels företagsskandaler och börsfall, dels påtryckningar från investerare och politiker. Detta har resulterat i att företag har utvecklat sin rapportering gällande hållbarhet för att investerare, kunder, lagstiftare och andra intressenter ska kunna fatta relevanta beslut. Rapporteringen av företagens hållbarhetsarbete har till följd av detta fått en allt större roll där det har blivit alltmer vanligt förekommande att större företag presenterar detta i en så kallad hållbarhetsrapport. Sett ur ett globalt perspektiv, har olika länders hållbarhetsarbete harmoniserats i allt större utsträckning. Denna harmoniseringsprocess går inte endast att utläsa ur ett globalt perspektiv, utan även inom samma bransch. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur hållbarhetsrapporteringen hos organisationer verksamma inom samma bransch utformar sig och hur detta har utvecklats över tid. Metod: Studien följer en komparativ design och har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys bestående av nio organisationers års- och hållbarhetsredovisningar mellan åren 2014–2019. Innehållet i års- och hållbarhetsredovisningar har analyserats utifrån tre teman: miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Slutsatser: Studien visar att det föreligger ett flertal likheter och gemensamma mönster i hållbarhetsrapporteringen hos organisationer verksamma inom samma bransch. Studiens resultat visar på att organisationer verksamma inom samma bransch blir alltmer harmoniserade sett till innehållet i hållbarhetsrapporteringen.

No description available.