Förskolan, det första steget i Sveriges utbildningssystem, bygger på strävansmål för verksamheten och i Förskolans läroplan, Lpfö 98, finns inga krav på individuella utvecklingsplaner. Bedömningar skall göras av verksamheten och inte av enskilda barn. Enligt aktuella studier tenderar utvecklingssamtalen att inriktas på bedömning av individen, samtidigt som andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat i förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur individuella utvecklingsplaner uppfattas och används i förskolorna, samt om de som deltar i studien anser att andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat i förskolan. För att få svar på våra frågeställningar har vi arbetat med såväl intervjuer som enkäter. Vi har intervjuat 8 förskollärare, medan 26 förskollärare och 3 rektorer svarat på enkät. Huvudresultatet i undersökningen visar att majoriteten har en positiv inställning till individuella utvecklingsplaner i förskolan. De används både som redskap i vardagsarbetet på individ- och gruppnivå och som en kombination av vardagsredskap och dokument i samband med utvecklingssamtal. En tredjedel av de tillfrågade menar att det skett en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, medan en tredjedel anser att så inte är fallet. De återstående vill eller kan inte ta ställning till frågeställningen. Det stora flertalet av de tillfrågade är eniga om att antalet barn i förskolegrupper är för stort i förhållande till antalet vuxna och anser detta vara orsaken till ökningen av andelen barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Undersökningen tyder alltså på att denna ökning mera beror på organisationen än på de enskilda individerna.

The aim of this study is to describe and examine the characteristics of inclusion of children with disabilities in the kinder garden and primary school in Belarus. The data in this study were collected through interviews with special teachers and staff at the Developing and Rehabilitation center. The interviews were supported by child-observations and a literature study. Staying in boarding schools prevents handicap students from integrating with the society as well as getting social experience. Integrated education demands the combination of two regularities: education of children with normal development and special education of children with psycho-physiological problems. Many research works consider the interconnection between socio-cultural development of the society and the values in upbringing which are prioritized in the society. Socialisation is possible when the child is involved in the processes of the daily life as well as interacting with adults and friends. It is easier for a child to adapt to a social behaviour when he realises what happens around him, understanding the subjective processes which happen inside other people and when the child can use his knowledge and experience on practice. Therefore, socialization is both a process and a result of realisation and active implementation of a social experience by a child. Integration is a systematic stage in the development of special education caused by change in the attitude of the society and state towards individuals with disabilities, admitting their rights for the equal opportunities in different spheres of life including education. Successful implementation of integrative education depends a lot on the level of material, organisational, educational as well as methodological in educational institutions. Moreover, this process depends on socio-psychological factors and moral atmosphere in the society. Practical solution of the problems in integration attracts not only teaching staff in specific institutions, children with different development and their parents but also children and their parents, teachers in normal secondary schools.

Uppsatsen är ett examensarbete inom kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Det valda problemområdet är: Specialpedagogik i montessoriskolan. Forskningsansatsen är inspirerad av en socialkonstruktivistisk- och etnografiskteoriansats utifrån studiens problemområde och syfte. Studiens syfte är: Att undersöka och lyfta fram hur specialpedagogik gestaltar sig i montessoriskolan. Studiens upplägg utformas som praxisforskning och genomförs som en komparativ fallstudie vid två montessoriskolor. För att lyfta empirin ur olika synvinklar har valts följande metoder; associationsschema, observation, intervju samt dokumentstudier. De personliga informanterna är;två specialpedagoger och två montessorilärare vid varje skola. Bearbeting och analys av information har skett kontinuerligt under studiens process genom ett induktivt resonerande, och varje fall porträtteras för sig. Resultatet i studien tyder på att det är svårt att dra en strikt gräns mellan specialpedagogik och montessoripedagogik. Specialpedagogiska handlingar förenas med montessoripedagogiken genom; barnet i centrum, individualisering och en förberedd miljö. Ett relationellt perspektivval och ett inkluderande arbetssätt med barn i behov av särkilt stöd dominerar vid båda skolorna,undervisning och stoff anpassas till barnens skilda förutsättningar. Skolornas pedagogiska profilering som montessoriskola påverkar i första hand hur det specialpedagogiska stödet gestaltas, därutöver påverkar skillnader i skolornas organisation, samverkan mellan professionerna och pedagogernas grundutbildning. Utifrån studien tolkas att montessoripedagogiken innehar goda möjligheter för barn i behov av särskilt stöd, men pedagogerna har en viktig roll i att tillgodose barnets behov av stöd så att inte barnet hamnar i svårigheter på grund av de krav som det individuella arbetet ställer på barnet. The essay is the examination essay in the course Praxis, Research and Development. The study is focused on special education in the Montessori school. The research is inspired by socialconstructive- and ethnografic theory in relation to the purpose and topic chosen in the study. The purpose of the study is to examine and point out how special education is shown in the Montessori school. The study is structured according to praxis research and is performed as a comparative case study in two Montessori schools. In order to highlight the empiric from different perspectives the following methods have been used.; association scheme, observation, interview and document studies. The personal informants are two special pedagogues and two Montessori teachers in each school. Work and analysis of the information given have been performed continuously trough the process of the study by inductive reasoning and each case is portraited separately. In the result of the study it is shown that it is difficult to draw a strict line between special education and Montessori pedagogy. Special pedagogical actions is united with the Montessori pedagogy by; the child in the center, individualisation and a prepaired study environment. A relationally perspective and an including work method with children in need of special education is dominating in both schools and education and content is adapted to the childrens individual chance of succeeding. The schools pedagogical profile as a Montessori school is firstly effected by how the special education is supported and divided, secondly the organisation, collaboration between professions and staff education. The result of the study can be interpreted as follows: The Montessori pedagogy has great possibilities for children in need of special education but the pedagogues within the organisation have an important role to play in order to prevent the child getting in to difficulties depending on the demands on ability to work individually.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien är specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande åtgärd för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förväntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna själva. Resultaten från vår studie visar på att anledningarna till varför pedagogerna söker handledning av en specialpedagog var på grund av ett barns avvikande beteende som visade sig i samspelet. En annan anledning är att ge stöd till pedagogen eftersom de ofta känner en osäkerhet hur de ska hantera situationer som uppstår kring barnet med ”det avvikande beteendet”. De förväntningar pedagogerna hade på handledningen var att få bekräftelse för att de ska orka gå vidare och en bedömning av barnet av en person med högre kompetens som när specialpedagogen observerade barnet. Behovet av råd och tips var stort, man ville hitta de rätta verktygen för att bemöta barnet på bästa sätt. Det som vi hade mest i fokus i studien är de förändringar som skedde som en konsekvens av handledningen. Det visar på att pedagogerna fick bekräftelse, stöd, råd och tips som de även hade förväntat sig. Vad som även framkommer är deras egen kompetensutveckling där de genom ett ändrat förhållningssätt kan ändra barnets sammanhang till det bättre. Våra respondenter anser att behovet av handledning är stort men att den vanligen sker i form av akututryckningar, det vill säga när man inte orkar mer eller vet hur man ska gå till väga. Trots detta kunde vi se att akututryckningar kunde fylla sin funktion eftersom det hade ett värde i sig och ledde till förändring för både barnen och pedagogerna. Vår hypotes att man använder specialpedagogens handledning som en tidig insats för barn i behov av särskilt stöd sprack således till viss del. Det tycker vi är beklagligt då vi menar att om den reflekterande handledningen förekom i större utsträckning skulle det kunna leda till färre akututryckningar.

The purpose with my investigation is that create an image how pedagogues perceive the need of special education in the preschool. My framing of a question is: How perceive pedagogues the need of special education in the preschool? The study is written from a qualitative model and the study has been carried out with help of interviews. It is five interviews made. Three of them are made by preschool pedagogues and the other two with special education pedagogues. The results displays that the need of special education in the preschool is big. It is a need that always comes to consists due to the fact that it always will exist children in needs of especially support. The result also displays that the staff on preschool ask for support and help of special education pedagogues in shape of reflections and also affirmation in the own work. Keyword: Special education. Preschool. Children in need of especially support. Special education support.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur skillnaderna i det pedagogiska och det medicinska perspektivet konstrueras i kurslitteraturen för blivande lärare och läkare, samt hur barn med uppmärksamhetsstörningar konstrueras i litteraturen. Metoden i denna studie baseras på textanalys. Resultatet visar att olika diskurser speglas i kurslitteraturen för respektive utbildning och att barn med uppmärksamhetsstörningar därmed beskrivs på skilda sätt. Kurslitteraturen för läkarstudenter presenterar avvikelse utifrån det som anses normalt och avvikelse som begrepp har där en central roll. Kurslitteraturen för lärarstudenter presenterar olikheter som en utmaning vilka bör ligga till grund för positiv utveckling hos eleven.  Slutsatsen är att barn med neuropsykiatriska störningar/barn i behov av särskilt stöd beskrivs utifrån olika diskurser och att kurslitteraturen för respektive utbildning förespråkar olika behandlingar för dessa barn. Läkaren nämns nästan enbart i den pedagogiska litteraturen i samband med en diagnos, eller i de samband där specialpedagogens utveckling genom samverkan med olika professioner nämns. Den medicinska litteraturen beskriver sällan lärarens roll utan detta sker enbart i ett fåtal fall, däremot benämns skolmiljön som ett område där avvikande beteende kan definieras. / The purpose of this essay is to describe how differences in the educational and medical perspective are constructed in the literature for future teachers and doctors, and also how children with attention disorders are constructed in this literature. A text analysis was based on books from medical training program and teacher training program. The results show that different discourses are reflected in the literature and that children with attention disorders hence are described in different ways. The course literature for medical students present deviation from what is considered normal, and deviation as a concept has a central role consistently through the literature. The course literature for teacher students presents differences as a challenge which should be the basis for positive development of the student. The conclusion is that children with neuropsychiatric disorders/ children with special needs are described by various discourses and that the course literature for medical students and teacher students advocate different treatments for these children. The medical doctor is almost only referred in the educational literature when associated with a diagnosis. The medical literature rarely describes the role of the teacher, this happens only in a few cases, however the school environment is more frequently mentioned as an area in which deviant behavior can be defined.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera några pedagogers vision om ”En förskola för alla”. Vad begreppet ”En förskola för alla” innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkställandet av en förskola där alla barn är välkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap använts. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Metod: En fenomenografisk ansats utifrån andra ordningens perspektiv har legat till grund för denna studie för att beskriva pedagogernas uppleverser och uppfattningar utifrån deras erfarenhetsvärld. Användandet av en fenomenografisk ansats, ur andra ordningens perspektiv, innebar att jag inte har intresserat mig för vad som är sant eller falskt utan istället fokuserat på informanternas beskrivningar och förklaringar av olika begrepp och fenomen. Resultatet visar på många likheter mellan informanternas beskrivningar, men även att deras fokus ser annorlunda ut i en del avseenden. Resultat: Pedagogerna i studien har beskrivit olika arbetssätt för en fungerande integrerade verksamhet för varje unikt barn. Även fördelar, nackdelar, möjligheter och begränsningar för verkställandet av ”En förskola för alla” har presenterats. Pedagogerna anser att ”En förskola för alla” innebär att verksamheten ska anpassas utefter varje enskilt barns behov. Samtidigt ska det bildas en gemenskap, där olikheter framhävs som positivt och barn från tidig ålder får lära sig att alla inte är stöpta i samma form.

Denna uppsats ämnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lärare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgångsfaktorer i läs- och skrivutveckling för barn i behov av särskilt stöd på en resursskola. Metoderna som används i undersökningen är semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp där samma frågor ställs till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder på att personerna som arbetar på resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande åtgärder är av högsta betydelse för att generera framgång i läs- och skrivutveckling. Vidare visar även resultaten att personalen på resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgång till resurser i olika former. Frånvaron av språkliga förebilder är dock något som personalen lyfter fram som en brist på resursskolan. En aspekt som vi uppmärksammade under studien var att hemmets betydelse för elevens läs- och skrivutveckling inte lyftes fram som en framgångsfaktor.

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare. Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter. Pedagogens inställning är betydelsefull för en fungerande verksamhet, som ska se till den enskilda individen. Pedagogens inställning ska vara föränderlig såväl i verksamheten som i arbetslaget, det ska vara ett fungerande samarbete för att kunna se till varje barn. I diskussionen belyser vi normalitet och avvikelse och hur man genom sitt föränderliga arbetssätt kan skapa en inkluderande verksamhet genom miljön och kommunikation mellan kollegor och barn.

Denna studie undersöker elever i svårigheter som lyckas vända sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgångsfaktorer för att skapa en skola för alla är, individuell anpassning och stöd i lärandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstärkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svårigheterna runt eleven är en problematik som skolan idag har svårt att hantera. Särskiljande lösningar som en åtgärd runt elever i behov av särskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk åtgärd är den särskilda undervisningsgruppen. En åtgärd som ofta möts av kritik. Undersökningen ger en bild utifrån elever och föräldrar som tagit del av denna stödåtgärd för att sedan återgå till sin ordinarie skolform. De belyser ur deras perspektiv vad de sett fungera och göra skillnad kring en tidigare kaotisk skolsituation.  För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer gjorts för att hitta framgångsfaktorer i de intervjuades erfarenheter. Syftet med studien är alltså att belysa faktorer som fyra elever och deras föräldrar anser möjliggjort en återgång till ordinarie skolform från en särskild undervisningsgrupp. Som en teoretisk referensram i studien finns det sociokulturella samt det salutogena perspektivet. Studien har valt att fokusera på faktorer som gör att skolsituationen fungerar istället för motsatsen. Resultatet visar att stöd relaterat till sociala aspekter av skolgången upplevs som betydelsefullt. De intervjuade uppger till exempel att mindre grupper, personella resurser, tydlig struktur och ramar, trygghet i skolmiljön, samverkan och kommunikation mellan hem och skola, kompetenta och engagerade lärare, social träning, bra kamratrelationer, vilja och motivation varit bidragande faktorer som möjliggjort en återgång till ordinarie skolform. I studiens konklusion beskrivs faktorer som föräldrar och barn i studien anser vara framgångsrika och bidrar till att det ska fungera för eleven i ordinarie skolform.