Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Funktionsnedsättningen cerebral pares kan orsaka begränsad fysisk förmåga och utlösa smärta. Samhällets attityder och utformning av miljö kan påverka barn och ungdomars möjligheter till delaktighet i aktivitet. Meningsfulla aktiviteter kan bidra till en känsla av tillfredsställelse och en känsla av samhörighet. Dagens forskning är begränsad vad gäller barn och ungdomars subjektiva upplevelser av smärta och delaktighet i aktivitet. En litteraturöversikt med systematiska inslag genomfördes och syftet var att beskriva upplevelser av smärta och delaktighet i aktivitet hos barn och ungdomar med cerebral pares. Huvudsökningar har utförts i PubMed, Cinahl och APA PsycInfo. De inkluderade artiklarna är av kvalitativ metod för att besvara syftet med barns subjektiva upplevelser. De inkluderade artiklarna i studien resulterade i tre kategorier och nio underkategorier. Kategorierna var följande: 1) Smärtan begränsar mitt dagliga liv. 2) Kroppen kan hindra och motivera mig i aktivitet. 3) Samhället och omgivningen påverkar min vardag. Resultatet visar barn och ungdomars individuella upplevelser av sin smärta och hur smärtan tar sig i uttryck både fysiskt och psykiskt. De flesta barn och ungdomar upplever smärtan som ett hinder för delaktighet i aktivitet, men även samhället och omgivningens attityder sågs som hinder. Resultatet kan underlätta för intresserade individer inom området samt arbetsterapeuter som i sitt yrkesliv ofta möter barn och ungdomar med cerebral pares.

Övervikt och fetma hos barn är ett stort globalt problem vilket har negativa effekter på både psykisk och fysisk hälsa. Barn med övervikt och fetma löper risk att drabbas av kroniska sjukdomar så som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, olika cancerformer osv. Övervikt och fetma påverkar även den psykiska hälsan hos ungdomar vilket gör det svårt för dem att uppleva välbefinnande i dagliga livet. Sjuksköterskan har stort ansvar i mötet med barn med övervikt och fetma för att med ett pediatrist personcentrerat förhållningssätt kunna främja hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars psykiska hälsa påverkas av övervikt och fetma. Metoden som används i studien är litteraturöversikt enligt Friberg (2017, s. 141) för att få en översikt över problemområdet utifrån nio valda artiklar. För att få fram vårdvetenskapliga artiklar som motsvarar studiens syfte används databaserna Medline och Cinahl vilka innehåller medicinska och vårdvetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två huvudteman och sex underteman som visar att övervikt och fetma i sig inte orsakar psykisk ohälsa utan det är ungdomarnas kroppsuppfattningar, mobbning och stigmatiseringar som gör att ungdomar har ett sämre psykosocialt välbefinnande. Det har även framkommit att ungdomars lärande påverkas av de psykosociala konsekvenserna vilket gör att de har lägre utbildningsnivå i vuxen åldern. I konklusionen har författarna utöver de två huvudteman lyft fram vikten av sjuksköterskans arbete och vikten av ett personcentrerat förhållningsätt där patientens unika livsvärld är i centrum. Med sitt pediatriska förhållningssätt kan sjuksköterskan lindra lidandet och främja välbefinnandet och därigenom förbättra ungdomars livskvalitet.

This study examines how school library staff at Swedish school libraries work with and include LGBTQ + in their work. The study examines how the LGBTQ + perspective is included in different areas of the school library and how such inclusive work benefits school libraries and it’s students. Previous research highlights the need for detailed governing documents for school libraries and their staff so that the library can be improved and adapted to the students. A web survey consisting of 16 questions was sent out and answered by 186 people with responsibility for school libraries in Swedish primary and lower secondary schools. The results of the survey were analyzed with a teorethic framework made by Valsdóttir (2021) and the result was compiled to create an overall picture of the library staff's work with LGBTQ +. The study concludes that the perspective is included to some extent in the library work, but there is a big difference in how and if it is carried out between the different school libraries. The results also show a need for regulations on school libraries in general for a functioning school library to be able to exist and benefit students in Swedish schools.

Upplevelserna av Covid-19 pandemin bland barn och ungdomar har varit flera men det som varit utmärkande är att barn och ungdomars vardagsliv har påverkats på olika sätt. Skolan har övergått till distansundervisning och de sociala restriktionerna infördes i samhället. Barn och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor har under denna period påverkats. Studiens syfte är att belysa unga människors upplevelser under Covid-19-pandemin med fokus på psykisk ohälsa. För att undersöka detta valdes en systematisk litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamlingen omfattar åldersgruppen 6–18 år, och resultaten presenteras i teman och subteman enligt modellen av Whittemore & Knafl (2005). Analysen resulterade i fem huvudteman och ett undertema. Resultaten visar att de unga har påverkats av pandemins restriktioner, framför allt när det gäller deras psykiska hälsa. Dessa unga människor hade en önskan om att få vara delaktiga och påverka besluten innan restriktionerna infördes. Dessutom visar resultaten att det behövs utarbetade copingstrategier för att bäst kunna stödja de mest utsatta. Studien ger insikter för distriktssjuksköterskan att aktivt främja och stödja barn och ungdomar i dessa utmanande tider och att det är viktigt att inkludera de ungas perspektiv i beslutsprocesserna och erbjuda anpassade stödåtgärder.

Bakgrund: Under år 2021 levde omkring 8000 barn och ungdomar med typ 1-diabetes i Sverige och varje år ses en frekvent ökning av antal barn och ungdomar som insjuknar.Vid typ 1-diabetes uppstår det en insulinbrist vilket innebär att kroppen inte själv kan producera insulin. Diabetesbehandling innefattar till stor del egenvård vilket inkluderar blodsockerkontroller, insulintillförsel, kosthantering och fysisk aktivitet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i att förmedla kunskap och information till barn och ungdomar med typ 1-diabetes. Syfte: Att beskriva barn och ungdomars upplevelser av utmaningar som kan uppstå vid typ 1-diabetes. Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderade 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar för att besvara syftet. Sammanställning av resultatet utgick från tre steg som innefattade identifiering, sammanfattning och kodning samt kategorisering. Huvudresultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier samt två subkategorier. Barn och ungdomar med typ 1-diabetes upplevde många olika typer av utmaningar. Det var utförandet av egenvård, känslan av att vara annorlunda samt att andra såg dem som annorlunda. De upplevde information som bristfällig både från vården och till människor i deras närhet. Ungdomar upplevde dessutom utmaningar i processen att bli självständig. Slutsats: Studien visade att barn och ungdomar med typ 1-diabetes upplevde olika utmaningar kopplade till sjukdomen. Sjuksköterskan har en viktig roll i att tillgodose dessa individer med rätt information och kunskap för att en god hälsa ska kunna uppnås. Sjuksköterskan behöver anpassa sin kommunikation för att barn och ungdomar ska förstå innebörden med sin behandling och i hur egenvården ska utformas

Syftet med föreliggande kandidatuppsats var att undersöka socialsekreterares praktiska arbete med barn och ungdomar, med fokus på missbruksproblematik och ungdomskriminalitet. Studien utgick från två frågeställningar som rörde risk- och skyddsdimensioner samt det förebyggande arbetet. Önskan med kandidatuppsatsen var att uppnå ökad kunskap kring missbruk och kriminalitet bland barn och unga samt att samhället skulle få en inblick i socialsekreterarnas breda arbete med barn och ungdomar. Studien utgår från en hermeneutisk utgångspunkt och har en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes, vilket gav uppsatsen ett brett resultat och en djupare förståelse hos läsarna. Resultatet som framkom var bland annat vikten av att arbeta med barnet eller ungdomens hela familj, och betydelsen av att vårdnadshavarna blir utbildade i att identifiera risk- och skyddsfaktorer för att minska risken för en negativ utveckling. Ytterligare ett resultat som framkom var betydelsen av att samtliga delar av samhället måste arbeta förebyggande med barn och ungdomar som riskerar att utveckla missbruk eller en kriminell livsstil och att detta med fördel även bör göras i tidig ålder.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Fysisk aktivitet främjar hälsan och medför positiva effekter för kroppen. Barns och ungdomars fysiska aktivitet påverkas av olika faktorer på individ- och omgivningsnivå. Faktorerna interagerar med varandra och påverkar den fysiska aktiviteten på olika sätt och i varierande grad, faktorerna kan delas in i olika system i den Ekologiska systemteorin. Det kan exempelvis handla om föräldrars och vänners attityder och hur den fysiska miljön är utformad. Syfte: Syftet med denna studie var att utifrån ett Ekologiskt systemteoretiskt perspektiv undersöka 20-åringars upplevelse av vilka faktorer som har haft betydelse för hur fysiskt aktiva de har varit från 11-års ålder fram till idag. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Fem deltagare intervjuades utifrån en intervjuguide innehållande semistrukturerade frågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera och tolka materialet. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier med 14 underkategorier. Kategorierna blev: ”Engagemang i idrotten påverkas av inre känslor och yttre krav”, ”Att vara en del av gemenskapen”, ”Den fysiska miljön och de socioekonomiska förutsättningarnas inverkan” och ”Andra möjliga påverkande faktorer på utövande”. Slutsats: Resultatet visade att de faktorer som har störst påverkan finns inom micro- och exosystemen. Faktorerna varierar med åldern och innefattar främst föräldrar, vänner och tillgänglighet. / ABSTRACT Background: Physical activity promotes health, and will have positive effects for the body. Children and adolescents physical activity is influenced by different factors at individual and environmental level. The factors integrate with each other and affect the physical activity in different ways and can be divided into different systems according to the ecological systems theory. It could for example involve the attitudes of parents and friends and how the physical environment is designed. Aim: Based on Ecological systems theory the purpose of this study is to examine 20-yearolds experience of which factors that have had an impact on their physical activity from 11 years old until today. Method: The study was conducted with a qualitative design with inductive approach. Five participants were interviewed based on an interview guide containing semi-structured questions. Qualitative content analysis was used to analyze and interpret the material. Result: The analysis resulted in 4 categories with 14 subcategories. The categories were: "Involvement in sport is affected by internal feelings and external demands", "Being a part of the community", "The impact of physical environment and socioeconomic conditions" and "Other possible factors affecting the activity". Conclusion: The result showed that the factors with the greatest impact is within the micro and exosystems. The factors varies over time and focuses on parents, friends and availability.

Syftet med föreliggande studie var att psykometriskt undersöka den svenska versionen av Child and Adolescent Trauma Screen (CATS) för att skapa tillgång till ett självsvarsinstrument för barn och ungdomar som screenar för både traumahistorik och traumasymtom utifrån aktuellt diagnossystem DSM-5. För detta syfte undersöktes reliabilitet och evidens för validitet med hjälp av två sample; en normgrupp med 591 svenska skolelever i åldrarna 10 till 17 år samt en test-retestgrupp med 90 svenska skolelever i åldrarna 13 till 17 år. En pilotstudie med 38 svenska skolelever i åldrarna 15 till 19 år användes för metodvägledning inför studiens genomförande.   Reliabiliteten undersöktes med estimering av intern konsistens med Cronbachs α i normgrupp samt temporal stabilitet med ICC och Cohens k i test-retestgrupp. För att erhålla evidens för kriterievaliditet användes robust enkel regressionsanalys för att undersöka huruvida antalet traumahändelser kunde predicera symtomutfall.  För att erhålla evidens för konvergent och diskriminant validitet beräknades Pearsons r mellan CATS symtomskala och de sex subskalorna i Trauma Symtom Checklist for Children (TSCC). Cramérs V användes för evidensprövning av konvergent validitet mellan CATS skala för traumahistorik och LYLES.  Evidens för validitet undersöktes även med analys av formulärets interna struktur med konfirmatorisk faktoranalys (CFA) utifrån DSM-5s fyrfaktormodell för PTSD. CFA utfördes med estimeringsmetoden bootstrap Maximum-likelihood till följd av bristfällig uni- och multivariat normalitet. Oberoende t-test användes för att undersöka eventuella gruppskillnader avseende traumahistorik och traumasymtom uppmätt med CATS.   CATS symtomskala uppvisade god intern konsistens på samtliga fyra subskalor (Cronbachs α = .73-.89) och moderat temporal stabilitet (ICC = .57-.68). Temporal stabilitet för CATS totalskala för traumahistorik var god (ICC = .84) och sett till varje item var överensstämmelsen mellan test- och retestmätningar varierande från liten till nästintill perfekt (k = .34-.87). Robust enkel regressionsanalys påvisade att antalet traumahändelser predicerar symtomutfall där 32% av variansen i symtomuttryck kunde härledas till antalet traumahändelser. Måttliga till starka korrelationer återfanns mellan CATS symtomskala och TSCC symtomskalor med starkast korrelation med subskalan posttraumatisk stress (r = .82) och svagast korrelation med subskalan för sexuella bekymmer (r = .44). CATS skala för traumahistorik korrelerade måttligt med LYLES (V = .45).  DSM-5s fyrfaktormodell för PTSD indikerade god passform, reliabilitet och konvergent validitet. Modellen uppvisade bristande intern diskriminant validitet vilket kunde förklaras med prövning av en second-ordermodell med PTSD som högre ordnad faktor.

<p>Violence against children and particularly the “Bobby Case” in spring 2006 initiated an unprecedented debate in the Swedish media about child maltreatment and child murder. There are however some children whose death causes never will be solved, and some of these cases are erroneously classified as something else.</p><p>The present survey is commissioned by the Swedish Rescue Services Agency and the Swedish Centre for Lessons Learned from Incidents & Accidents, and will serve as the basis for a children safety council which will be established 2006.</p><p>In this survey the answer to the question how deaths among children and youth under the age of 18 years caused by accidents, suicides and violence are investigated when the background and the intention is uncertain is elaborated. A statistical report of how many deaths are classified as uncertain intent is given in the survey. The statistics shows that 26 children and youths under the age of 18 have died from uncertain intent between the years 1997-2003.</p><p>There are many purposes to a death investigation, for example to determine the cause and manner of death. With help from the Statue Book of Sweden knowledge has been obtained about which authorities that are handling death investigations when the cause and manner of death is uncertain. The authorities involved are the physicians, the police force and the National Board of Forensic Medicine. The physician determines whether deaths shall be reported to the police or not i.e. when the cause of death or the manner of death is uncertain. The police then make death investigations to determine whether there is a crime or not. The National Board of Forensic Medicine is contacted to perform autopsies.</p><p>Interviews were performed with police and forensic medicine staff to find out which methods they were using to investigate deaths. The methods used are autopsies and crime investigations. There are no differences when it comes to the age of the deceased, neither of the classification nor the investigation. The police use the classification “uncertain manner of death” when the main cause of death can’t be determined. The forensic medicine physician uses the classification uncertain when the body is so decomposed that there is no possible way to determine cause or manner of death.</p><p>A conclusion in this report is that lack of communication exists between the different government authorities and that this may be a reason to why deaths sometimes are classified incorrectly. Some investigations are also performed by policemen without proper education and this is a possible reason to why some classifications are changed during the process of investigation.</p> / <p>Den senaste tiden har våld mot barn och då framförallt omständigheterna kring tioårige Bobbys död våren 2006 gett upphov till en intensiv debatt i svenska media om barnmisshandel och barnamord. Ett i detta sammanhang mindre uppmärksammat problem är att det med stor sannolikhet finns barnamord som aldrig blir uppklarade eller som klassificeras som något helt annat.</p><p>Föreliggande arbete är ett uppdrag från Räddningsverket och NCO och undersökningen kommer att ligga som underlag i en nulägesredovisning till Barnsäkerhetsrådet som kommer att bildas under 2006. I uppsatsen beskrivs hur dödsfall utreds där barn och ungdomar under 18 år har avlidit på grund av olyckor, suicid och våld där bakgrund och avsikten är oklar.</p><p>Det finns en mängd syften med att göra en dödsfallsutredning, bland annat att fastställa dödsorsak och dödssätt. Med hjälp av bland annat lagtexter fås svar på vilka som utför dödsfallsutredningar där bakgrund och avsikt är oklar. En statistisk genomgång visade att 26 barn och ungdomar under 18 år har avlidit med oklar skadehändelse (avsikt) mellan åren 1997-2003.</p><p>Tillkallad läkare beslutar om att dödsfallet ska anmälas till polis. Detta görs bland annat när dödsfallets bakgrund och avsikt är oklar. Polisen gör då en dödsfallsutredning för att fastställa om något brott har begåtts. De tar då hjälp av Rättsmedicinalverket för att göra en rättsmedicinsk undersökning.</p><p>För att få reda på vilka metoder som användes för att utreda oklara dödsfall genomfördes intervjuer med rättsmedicinare och polis. Man gör inte någon skillnad på utredning beroende på ålder på den avlidne, varken utredningsmässigt eller klassifikationsmässigt. Polisen använder klassificeringen oklar när dödsfallen beror på kombinationer av olika faktorer och huvuddödsorsaken inte går att fastställa. Rättsmedicinarna använder klassificeringen oklar när den avlidne är så likomvandlad att varken dödssätt eller dödsorsak går att fastställa.</p><p>I undersökningen framkommer det att det finns en brist i kommunikationen mellan de olika myndigheterna och att detta kan vara en anledning till att det sker felklassificeringar. Det framkommer även att det ibland inte är utbildade poliser som påbörjar en utredning. Detta kan vara en bidragande orsak till att det är en så stor del av alla utredningar som ändrar klassificering under utredningens gång.</p>

Violence against children and particularly the “Bobby Case” in spring 2006 initiated an unprecedented debate in the Swedish media about child maltreatment and child murder. There are however some children whose death causes never will be solved, and some of these cases are erroneously classified as something else. The present survey is commissioned by the Swedish Rescue Services Agency and the Swedish Centre for Lessons Learned from Incidents &amp; Accidents, and will serve as the basis for a children safety council which will be established 2006. In this survey the answer to the question how deaths among children and youth under the age of 18 years caused by accidents, suicides and violence are investigated when the background and the intention is uncertain is elaborated. A statistical report of how many deaths are classified as uncertain intent is given in the survey. The statistics shows that 26 children and youths under the age of 18 have died from uncertain intent between the years 1997-2003. There are many purposes to a death investigation, for example to determine the cause and manner of death. With help from the Statue Book of Sweden knowledge has been obtained about which authorities that are handling death investigations when the cause and manner of death is uncertain. The authorities involved are the physicians, the police force and the National Board of Forensic Medicine. The physician determines whether deaths shall be reported to the police or not i.e. when the cause of death or the manner of death is uncertain. The police then make death investigations to determine whether there is a crime or not. The National Board of Forensic Medicine is contacted to perform autopsies. Interviews were performed with police and forensic medicine staff to find out which methods they were using to investigate deaths. The methods used are autopsies and crime investigations. There are no differences when it comes to the age of the deceased, neither of the classification nor the investigation. The police use the classification “uncertain manner of death” when the main cause of death can’t be determined. The forensic medicine physician uses the classification uncertain when the body is so decomposed that there is no possible way to determine cause or manner of death. A conclusion in this report is that lack of communication exists between the different government authorities and that this may be a reason to why deaths sometimes are classified incorrectly. Some investigations are also performed by policemen without proper education and this is a possible reason to why some classifications are changed during the process of investigation. / Den senaste tiden har våld mot barn och då framförallt omständigheterna kring tioårige Bobbys död våren 2006 gett upphov till en intensiv debatt i svenska media om barnmisshandel och barnamord. Ett i detta sammanhang mindre uppmärksammat problem är att det med stor sannolikhet finns barnamord som aldrig blir uppklarade eller som klassificeras som något helt annat. Föreliggande arbete är ett uppdrag från Räddningsverket och NCO och undersökningen kommer att ligga som underlag i en nulägesredovisning till Barnsäkerhetsrådet som kommer att bildas under 2006. I uppsatsen beskrivs hur dödsfall utreds där barn och ungdomar under 18 år har avlidit på grund av olyckor, suicid och våld där bakgrund och avsikten är oklar. Det finns en mängd syften med att göra en dödsfallsutredning, bland annat att fastställa dödsorsak och dödssätt. Med hjälp av bland annat lagtexter fås svar på vilka som utför dödsfallsutredningar där bakgrund och avsikt är oklar. En statistisk genomgång visade att 26 barn och ungdomar under 18 år har avlidit med oklar skadehändelse (avsikt) mellan åren 1997-2003. Tillkallad läkare beslutar om att dödsfallet ska anmälas till polis. Detta görs bland annat när dödsfallets bakgrund och avsikt är oklar. Polisen gör då en dödsfallsutredning för att fastställa om något brott har begåtts. De tar då hjälp av Rättsmedicinalverket för att göra en rättsmedicinsk undersökning. För att få reda på vilka metoder som användes för att utreda oklara dödsfall genomfördes intervjuer med rättsmedicinare och polis. Man gör inte någon skillnad på utredning beroende på ålder på den avlidne, varken utredningsmässigt eller klassifikationsmässigt. Polisen använder klassificeringen oklar när dödsfallen beror på kombinationer av olika faktorer och huvuddödsorsaken inte går att fastställa. Rättsmedicinarna använder klassificeringen oklar när den avlidne är så likomvandlad att varken dödssätt eller dödsorsak går att fastställa. I undersökningen framkommer det att det finns en brist i kommunikationen mellan de olika myndigheterna och att detta kan vara en anledning till att det sker felklassificeringar. Det framkommer även att det ibland inte är utbildade poliser som påbörjar en utredning. Detta kan vara en bidragande orsak till att det är en så stor del av alla utredningar som ändrar klassificering under utredningens gång.