The overall aim of this thesis was to explore and describe health dialogues from pupils’ and nurses’ perspectives as well as the verbal interaction between them, in the context of a structured health and lifestyle tool. Seventy-four pupils and 23 school nurses participated in focus group interviews, and further 14 nurses participated in individual interviews. To explore the verbal interaction, 24 health dialogues with pupils and school nurses were recorded using a video camera. The data from the interviews were subjected to qualitative content analysis and the verbal interactions were analysed using the paediatric version of the Roter Interaction Analysis System. Health dialogues based on the pupil’s own situation were described as a process that provided them opportunities to influence their own health. Prerequisites for a pupil-centered health dialogue were that the pupils were prepared, felt respected and like active participants, and that their own experiences were in focus. How the nurses acted was crucial to the pupils’ experience of and possibility to benefit from of the health dialogue based on their own needs and wishes. A health and lifestyle tool could support the dialogue by constituting a structure, open up for discussion and contribute to an understanding of the individual’s situation. The tool could also facilitate the transmittal of health information on an individual as well as a group level. In terms of utterances in the dialogues, the school nurses were the ones who talked the most. The pupils most frequently gave information about their lifestyle and agreed with the nurses. The nurses asked questions and provided information about lifestyle, and checked that they had understood the pupils. Just over a third of the nurses’ verbal interaction approaches were aimed to make the pupil more active and participatory in the dialogues. In conclusion, the health dialogues were described as an opportunity to gain knowledge about and insight into health and lifestyle, but a pupil-centered dialogue was considered crucial. The challenge is to adapt the health dialogue based on each pupil’s needs and wishes, and a health and lifestyle tool could contribute structure and support the dialogue.

The main purpose of this examination paper has been to do a review of recent scientific and evaluated studies performed on children 0-15 years of age, treated with an animal as an assistant to the therapist/professional. The key term is Animal Assisted Therapy (AAT). Our focus has been to describe in what fields these kinds of studies have been performed, what the results are and how effective they have been. As a supplement to our study we have performed 8 short telephone interviews with professionals in the same field of occupation corresponding to the studies we have summarized. Our results concerning the studies show that there has been a positive outcome in the treatment of children and adolescents and AAT. This agegroup show an increase in for example; social skills, communication and maintaining focus. The results in our interviews show that there is poor knowledge in the research done in the area of AAT, that AAT is not used in these areas in Stockholm though the interest in the method seems large. As theoretical frameworks we have used the biophilia hypothesis and Winnicotts theory of the transition object.

No description available.

No description available.

Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie och de databaser som användes vid databassökning var Ebsco och Pubmed. Resultat: De tre faktorer som hade störst betydelse för frukt och grönsaksintaget var: Socioekonomisk status, Matkultur och Föräldrars som förebilder. En låg socioekonomisk status visade på ett mindre intag av frukt och grönsaker. I familjer med låg socioekonomisk var tillgängligheten och kunskapen om frukt och grönt lägre hos familjerna. Tidigare gjorda interventioner visar att det finns metoder för att öka intaget hos barn och ungdomar. Implikationer: Genom att höja kunskapen om betydelsen av frukt och grönsaker går det att förbygga problem med framtida hälsa.

Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem som på sikt kommer innebära stora hälsoproblem på såväl individ- som samhällsnivå. Både förebyggande insatser och behandling mot fetma har positiv effekt, men det är svårt och det krävs mångamedvetna förändringar och en hög motivation av såväl barnen och ungdomarna själva som hos familjen för att lyckas. Forskning visar att insatser ger bättre effekt ju tidigare i livet man startar. Gruppen funktionshindrade barn och ungdomar är en utsatt grupp som visat sig ha lägre grad av fysisk aktivitetsnivå, högre prevalens av övervikt och fetma och en större sjuklighetav en etablerad fetma. Främjande av hälsosamma levnadsvanor är en högtprioriterad fråga, men gruppen funktionshindrade har inte i tillräcklig grad uppmärksammats.Syftet med studien är att utforska genomförda forskningsinterventioner för att förebygga och/eller behandla fetma riktade till barn och ungdomar med funktionshinder samt att kartlägga vilken effekt dessa metoder har haft. Resultaten förväntas bidra tillökad förståelse för hur fortsatt forskning till denna målgrupp kan planeras samt tillföra fördjupad kunskap vid implementering av hälsofrämjande program. Strukturerade litteratursökningar genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att forskning på interventioner riktade mot gruppen funktionshindrade börjar komma, men att behovet att undersöka anpassade, verksamma metoder fortsatt är stort.Resultaten pekar mot att funktionshindrade och deras familjer möter större hinder att välja hälsosamma levnadsvanor än andra men att anpassade insatser och kunskap gör valen möjligt. Familjebaserade metoder för att förändra kost och motionsvanor samt anpassad fysisk träning verkar ge bra resultat på livsstilsrelaterad ohälsa. Kunskap för att kunna analysera individens förutsättningar är viktig för att kunna bibehålla ett salutogent förhållningssätt i arbetet med livsstilsrelaterad ohälsa för individer med funktionshinder. / Overweight and obesity is a global public health problem which could lead to serious health problems for the individual as well as for the society. Both prevention and treatment of obesity has positive effect, but it is difficult and takes great effort and high motivation from the family to succeed. Research has shown that intervention early in life produces better results. Disabled children and adolescents are overlooked groups, having a higher prevalence of overweight and obesity, a lower level of physical activity and a higher risk of negative health outcomes if obese. Promoting a healthy lifestyle is therefore of great importance, but interventions targeting disabled persons so far haven´t got enough attention. The aim of this thesis was to investigate research interventions made to prevent and/or treat obesity targeting children and adolescents with disabilities and to investigate what effect these methods have had. The results are expected to contribute to increased knowledge about how further research targeting this group can be formed and to contribute to a deeper understanding when implementing heath promoting programs.  A structured literature search was undertaken and was analyzed with qualitative content analysis. The result shows that research on the problem has started, but further investigation on effective intervention needs to be undertaken. The analysis shows that this group will probably face greater obstacles trying to choose a healthy life style than others but interventions and knowledge adjusted to this group seem to help. Family based interventions, changing eating habits, physical activity levels and adapted exercise to promote strength and fitness seems to have good results on lifestyle-related health problems. Knowledge to be able to analyze the individual’s conditions is important to be able to preserve a salutogenetic approach in the work with lifestyle related health problems in individuals with disabilities.

Children and youth inactivity and sedentary at school is increasing. This means that some of the students have a significant unhealthy lifestyle with physical inactivity, which in turn implies risks of suffering from various diseases, including obesity, type 2 diabetes and cardiovascular disease, all related to a sedentary lifestyle. To prevent illness, it is important that children and young people early get a positive attitude towards physical activity. The purpose of this study was to study the causes of child and adolescent physical inactivity in school, based on teachers 'and parents' perspectives. A qualitative research has been selected. To achieve the study objectives, the author has conducted seven semi-structured interviews, with an appropriate choice of five teachers and two parents with children in school. Data was analyzed with a manifest content analysis. The results show that teachers and parents felt that physical activity is a protective factor for children's health. There are several reasons for physical inactivity in students today, blah new technologies, various transportation facilities and family finances. Some measures that can reduce the physical inactivity, for example be to increase sports lesson 'time and by starting with children and young people's interest to make them feel joy in moving, which increases the interest in physical activity. The conclusion of this work is that children's movement is important for their health. Children and youth in elementary school in need of physical activity so that they feel good. Both schools and parents have a responsibility to promote children's physical activity so that they can preserve their health, before improving their learning ability, have more energy and to manage the school in a good way.

Communicative impairments occur with varying severity in children and adolescents within the habilitation services. Common in communicative impairments is that they often restrict the individual’s activity and participation in their daily lives. Engaging in conversation with someone in one’s surroundings helps create social closeness. The immediate surroundings are therefore highly important when it comes to ensuring that individuals with communicative impairments are able to be active participants in their own lives. The aim of the present study is to investigate, through video-recordings and surveys, whether the use of the aided communication application “Fotokalendern” affects the interaction between children and adolescents with autism spectrum disorders and their caregivers and school staff with focus on activity and participation. The results suggest an increased activity and participation in conversation as an effect of “Fotokalendern”, but also suggest that factors other than the communication aid might have affected the outcome. For example, what knowledge of and attitudes about communication the people in the individual’s surroundings have. Further research is needed to investigate how these factors can affect the interpersonal interactions where communication aids are used. / Kommunikativa svårigheter förekommer med varierande grad hos barn och ungdomar inom habiliteringsverksamheten. Gemensamt är att svårigheterna ofta innebär en inskränkning av individens aktivitet och delaktighet i olika livssituationer. Att vara delaktig i ett samtal med någon i ens omgivning bidrar till att kunna skapa social närhet. Omgivningen har därmed en betydelsefull roll i att se till att individer med kommunikativa svårigheter ges möjlighet att vara aktiva och delaktiga i sina liv. Syftet med föreliggande studie är att via filmning och enkäter undersöka om användning av hjälpmedelsapplikationen Fotokalendern påverkar interaktionen mellan sex barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd och deras vårdnadshavare och skolpersonal med fokus på aktivitet och delaktighet. Studiens resultat tyder på en ökad aktivitet och delaktighet i samtal som en effekt av användning av Fotokalendern men att fler faktorer än hjälpmedlet kan påverka resultatet. Två viktiga faktorer är omgivningens attityd och kunskap om kommunikation. Vidare forskning behövs för att undersöka hur dessa faktorer kan påverka interaktion med kommunikationshjälpmedel.

Det primära syftet med denna studie var att studera hur en grupp ensamkommande unga vuxna upplever tiden efter flytten ifrån PUT-boendet. Studien har även för avsikt att undersöka hur informanterna upplever tiden på PUT-boendet som förberedande inför det relativt självständiga livet utanför boendet. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats med tematiskt öppna intervjuer. Fyra enskilda intervjuer har genomförts med unga vuxna killar som tidigare kommit till Sverige som ensamkommande barn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang, Erving Goffmans stigmatiseringsteori samt George Simmels teori om främlingen. Resultatet visade att de ensamkommande unga vuxna på olika sätt upplever att dem förberetts inför det relativt självständiga livet efter flytten från boendet. Vidare visar resultatet att de ensamkommande unga vuxna upplever ett utanförskap i relation till majoritetsbefolkningen och svensk-eritreanerna i Sverige. Det dubbla utanförskapet kan förklaras av deras ställning som både invandrare och ensamkommande i det svenska samhället.

Den här kvalitativa studien belyser hur socialarbetare beskriver barn till föräldrar med missbruksproblematik, hinder och utmaningar i arbetet med dessa barn och samverkan mellan de olika yrkesgrupperna i arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblematik. Ytterligare belyser studien de stöd och insatser som de olika verksamheterna erbjuder för dessa barn. Undersökningen utfördes i två olika kommuner i södra Sverige. Utifrån den valda kvalitativa metoden nåddes ett resultat från informanternas berättelser. Resultatet påvisar att det finns en mängd olika orsaker till varför det finns svårigheter i att upptäcka barn till föräldrar med missbruksproblematik. En återkommande orsak i resultatet är föräldrarnas förnekelse om sitt missbruksproblematik. I resultatet framkommer det att alla barn påverkas av föräldrarnas missbruksproblematik, dock är påverkas barnen individuellt. Det påvisas att ett samarbete sker mellan de olika yrkesgrupper dock kan samverkan förbättras. Slutsatsen är att samhället behöver mer kunskap om barn i missbruksfamiljer och att fler skall våga anmäla.