I denna studie har filmen Vaiana (2016) analyserats ur ett genusperspektiv med inslag av barndomssociologiska definitioner av barn, barndom och populärkultur. Syftet med denna studie är att ur ett vuxet perspektiv och ur barns perspektiv analysera hur genus framställs i Vaiana. Vi riktar fokus mot vilka egenskaper och handlingar som utmärker huvudkaraktärerna. Vi har i denna studie använt oss av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod genom en analystabell och fokusgruppsintervjuer med barn. Vi sätter filmen i relation till barns perspektiv på hur karaktärerna framställs för att kunna synliggöra eventuella mönster samt för att se hur barn använder sig av detta i sin vardag och lek. Genom fokusgrupper med barn på en förskola har barnens perspektiv på Vaiana, lek och populärkultur uppmärksammats. Tre analystillfällen ligger till grund för analysen av filmen som sedan kompletteras med barnens perspektiv. Studien visar att huvudkaraktärerna Vaiana och Maui följer till största del de könsstereotypa normer som finns i samhället trots försök av Disney att bryta dessa mönster. Studien visar även att barnen på förskolan inte har tagit till sig av den omvända genusdiskursen. Barn influeras mycket av vuxna i sitt konstruerande av kön vilket gör att pedagogens roll blir framträdande.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera musikens betydelse för barns görande av sin egen barndom, där barn ses som sociala och kompetenta aktörer. Ur ett barndomssociologiskt och musicking perspektiv, analyserar vi vad som sker i mötet mellan barn och musik i en förskolekontext där barn samspelar med andra. Vidare fokuserar studien på den geografiska platsens betydelse för barns skapande av olika musikuttryck och kamratkulturer. För att undersöka kontextens betydelse samt barns vardagliga aktiviteter i förskolan, har en minietnografisk studie genomförts på två förskoleverksamheter, en i Sverige och en i Bosnien Hercegovina. Medelst användning av kvalitativa forskningsmetoder, främst passivt och aktivt deltagande observationer samt fältanteckningar, har empiri fokuserat på deltagarnas samverkan av kamratkulturer, tolkande reproduktion och musikande aktiviteter.Med avstamp i insamlad empiri har vi uppmärksammat den kreativa impuls som verkar finnas inom varje barn och hur det kan komma till uttryck på vitt skilda sätt i det specifika rummet. Barnens musikande blev synligt genom egna kreativa handlingar på sätt som passar dem där och då. Det kom till uttryck bland annat genom ljud och melodier, samt genom rörelser och rollspel i anslutning till leken. Detta görande kan ses som ett musikaliskt improviserande, där barnen använder sin tidigare erfarenhet för att skapa ett eget uttryckssätt lämpat för den känsla de känner och för den befintliga kamratkulturen. Resultatet indikerar sålunda att barn använder sig av kreativa improvisationer som innehåller såväl musikaliska som musikande handlingar. Utifrån observationer i såväl Sverige som i Bosnien Hercegovina noterade vi att de barnen ofta drogs till spontant ljudskapande och informellt musikande, för både dess personliga som dess sociala användningsområden. Vidare blir det synligt att barns görande av barndom kan beaktas i olika kulturer med musiken som ett universellt språk. / The purpose of this study is to describe and analyze the importance of music for children's making of their own childhood, where children are seen as social and competent actors. From a childhood sociological and musicking perspective, we analyze what happens in the meeting between children and music in a preschool context where children interact with others. Furthermore, the study focuses on the importance of the geographical location for children's creation of different musical expressions and peer cultures. In order to investigate the importance of the context and children's everyday activities in preschool, a mini- nographic study has been conducted on two preschools, one in Sweden and one in Bosnia Herzegovina. Through use of qualitative research methods, mainly passive and active participating observations as well as field notes, empirical data has focused on the participants' collaboration of peer cultures, interpretive reproduction and music activities.With the collected empirical data, we have noticed the creative impulse that seems to exist within each child and how it can be expressed in widely different ways in the specific room. The children's music became visible through their own creative actions in ways that fit them there and then. It was expressed, among other things, through sounds and melodies, as well as through movements and role-plays in connection with their play. This doing can be seen as musical improvising, where the children use their previous experience to create their own expression suitable for their feelings and for the existing peer culture. The result thus indicates that children use creative improvisations that contain both musical and musicking actions. Based on observations in both Sweden and Bosnia Herzegovina, we noted that these children often were drawn to spontaneous sound-creating and informal music-making, for both its personal and its social uses. Furthermore, it becomes apparent that children's making of childhood can be considered in different cultures with music as a universal language.

Bakgrunden för detta examensarbete grundar sig i våra egna noteringar av att många förskolegårdar i innerstäderna idag är små, platta och saknar naturmaterial. Den föreliggande studien har därför som syfte att undersöka vad som prioriteras vid planeringen av nybyggnationer av förskolegårdar. Mer preciserat så undersöks vilka aspekter som får genomslag vid planeringen av förskolegårdar.Studien har grundats på kvalitativa metoder, där två tjänstemän från Skol- och fritidsförvaltningen respektive Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg har intervjuats. Detta för att få två olika perspektiv från två människor som är en del av den planeringsprocess som studien undersöker.För att analysera det insamlade materialet har vi använt oss av två teoretiska perspektiv. Dessa är institutionaliserad barndom samt barnperspektiv och barns perspektiv. Analysen stöttas även upp av ett arbetsmaterial från Helsingborgs stad som anger riktlinjer för skolgårdar och förskolegårdar.Resultatet av studien visar att förutsättningarna för nya förskolor i städerna är dåliga redan innan planeringsprocessen ens har påbörjats eftersom konkurrensen om mark är så stor. Ett politiskt tryck på att skapa fler bostäder åt det ökande invånarantalet har lett till att den kortsiktiga ekonomiska vinsten som genereras av att sälja mark åt bostadshus prioriteras högre än den långsiktiga allmänna investeringen som en förskola innebär.Vidare så visar studien att de riktlinjer som följs i huvudsak är Plan- och bygglagen (SFS 2010:900, 8 kap. 9 §), och att de aspekter som får genomslag i planeringsprocessen av en förskolegård är att såväl material som lekredskap som installeras på gården ska vara hållbart ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. På grund av säkerhets- och tillgänglighetsskäl byts material och lekredskap såsom asfalt och gungor ut mot säkrare och mer hållbara alternativ. Dessa är dock inte alltid bra för varken miljön eller hälsan, vilket innebär att barns hälsa, miljön, samt barns perspektiv inte prioriteras.

Medier är idag en del av vårt samhälle och barn kommer i kontakt med detta genom bland annat barnprogram vilket gör att förskollärare behöver ha en kunskap av vad barn tittar på och hur detta tolkas utifrån barns perspektiv och ett barnperspektiv. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur barn och vårdnadshavare tolkar de värden som lyfts fram i Daniel Tigers kvarter, som syftar till att fostra barn. Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer. För att samla in vår empiri valde vi att genomföra gruppintervjuer, med barn och vårdnadshavare var för sig. Totalt deltog fem vårdnadshavare och sex barn. Vi valde att tolka vårt resultat utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. I vår analys kunde vi bland annat se utifrån vårdnadshavarnas resonemang att programmet framstår som väldigt svart och vitt då det tar upp rätt och fel. I intervjuerna med barnen lyfte barnen programmets syfte och kunde relatera det till verkligheten och liknande saker de gjort eller varit med om. Innehållet i programmet uppfattas som lärande, där vårdnadshavarna ger uttryck för en problematisk relation till att programmet ska framstå som en pedagogisk barnvakt samtidigt som de tycker programmet är bra och inte är något som de skulle förbjuda för barnen. Vidare så fann vi att sångerna var av betydelse för både barnen och vårdnadshavarna och att sångerna fungerar som en länk mellan dem, där vårdnadshavarna använder sångerna för att nå fram till barnen i vissa situationer.

Oddmo, Sandra & Pettersson, Emma. Hjärntumör. En litteraturstudie om hur vuxna personer påverkas av att ha överlevt hjärntumör i barndomen. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 300 barn av hjärntumör varje år. Allteftersom fler av dessa drabbade barn överlever och blir vuxna lider de av seneffekter som ibland inte kan behandlas eller rehabiliteras. Syfte: Att utifrån litteraturen beskriva hur vuxna personer påverkas, i vardagliga livet, av att ha drabbats av hjärntumör i barndomen. Metod: En litteraturstudie där författarna sökt artiklar i PubMed, PsycINFO och CINAHL. Goodmans sju steg användes som metod. Resultat: Resultatdelen innehåller nio funna artiklar som granskats och som redovisas i fyra teman. Resultatet visar på att utbildning och yrke kunde påverkas av flera olika seneffekter. Även andra sjukdomar och recidiv kunde uppkomma till följd av behandling och av tumören. Funktionsnedsättningar såsom försämring av hörsel, tal och fysisk prestation var också vanligt. Slutsats: Forskning om vård når ständigt ny evidens som kan hjälpa fler till ett bättre liv. Detta medför att fler hjärntumördrabbade överlever, vilket gör att sjuksköterskor och annan vårdpersonal kommer träffa fler av dessa personer i framtiden. Resultatet visar att ålder vid diagnos samt hög strålningsdos har en inverkande faktor inom flera teman, exempelvis utbildningssvårigheter, sämre hälsorelaterad livskvalité, neurokognitiva nedsättningar samt sjukdomar såsom stroke. / Oddmo, Sandra & Pettersson, Emma. Brain neoplasm. A Literature Review about how adult persons are affected by having survived brain neoplasm in the childhood. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011. Background: Around 300 children are affected by brain tumor each year in Sweden. As more of these children survive and become adults, they suffer from long-term sequelae that sometimes can not be treated or rehabilitated. Aim: From literature, describe the impact of daily life, on adult persons having survived brain neoplasm in their childhood. Method: A literature study in which authors sought articles with PubMed, PsycINFO and CINAHL. Goodman's seven-step method was used. Results: The results contain nine articles, which were reviewed and presented in four themes. The results show that education and profession was influenced by several long-term sequelae. Other disorders and relapse may occur as a result of treatment and the tumor. Disabilities such as hearing-, speech- and physical performance impairments were also common. Conclusion: Health care research reaches new evidence that can help more people to a better life. This results in more survivors of brain tumor, which leads to more future meetings between nurses and other health professionals and these persons. The results show that age at diagnos and high dose of radiation has an influence on several themes, such as educational difficulties, poor health-related quality of life, neurocognitive impairments and diseases such as stroke.

Syftet med denna studie har varit att med innehållsanalys undersöka hur barndomen i barnböcker genom olika tidsepoker med olika författare skrivits fram. I sökandet av tidigare gjorda studier kring ämnet fann jag undersökningar med liknande fokus, nämligen ett fokus på barndom. Trots ett stort utbud på tidigare studier av barnböcker med barndom i fokus, kunde inga i likhet med min studies fokus på litteratur ur olika tidsepoker påträffas. Med anledning av saknaden kring tidigare nämnda fokus, har jag i min studie fokuserat på hur barndomen ur olika tidsepoker skrivits fram. Med utgångspunkt i 1900- talet och framåt, har några av Sveriges genom tiderna mest omtalade barnboksförfattares klassiska verk utgjort min empiri. Jag har med följande frågeställning analyserat mitt material: Hur framställer författare ur olika tidsepoker barndomen genom litteraturen? För att besvara frågan har jag med kvalitativ ansats och innehållsanalys som metod, analyserat tre barnböcker författade av Elsa Beskow, Astrid Lindgren och Gunilla Bergström. Studiens resultat visar hur författarna skriver fram barndomen som dels vuxenstyrd och präglad av normer och visdomsord och dels som fri från föräldrar, snarare än föräldralös. Gemensamt för barnböckerna har visat sig vara hur samtliga författare framställt barnet som på flykt från tillvaron. En framställning av barndomen som alltmer har kommit att prägla min analys.

Studiens syfte är att undersöka hur barn kommuniceras i det dagliga samtalet mellan föräldrar och pedagoger. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet: Hur initieras samtalet? Vilka roller har föräldrar, pedagoger och barn i samtalet? Vilka aspekter av barn och barns vardag lyfts i samtalet? Studien utgår från en barndomssociologisk ansats, inom vilken barn betraktas som aktiva medskapare av sina liv och barndom ses som ett socialt och kulturellt konstruerat fenomen. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag, och primärmaterialet är observationer dokumenterade med fältanteckningar. Studiens resultat visar hur det är mest förekommande att vuxna tar initiativ till samtal och sällan barnen. De vuxnas tilltal har stor betydelse för den roll barnen får i samtalet, men det händer också att barn själv tillskriver sig en inaktiv roll. Barnets prestationer, sociala relationer och allmäntillstånd är aspekter som ofta lyfts i de dagliga samtalen.

Studien har för avsikt och syfte att undersöka villkoren för den fria leken i en förskolekontext, då undervisningsbegreppet blivit mer framträdande i styrdokumenten och där leken framställs att användas i ett utbildningssyfte. Detta genom att ställa oss frågorna; vilket utrymme den fria leken ges, vilken innebörd den fria leken har utifrån förskollärarnas uppfattning och om det görs skillnad på den fria leken och annan verksamhet. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare och tar sin utgångspunkt i barndomssociologiskt  perspektiv på barn för vad dem är, inte för vad de kan tänkas bli. Vi har därför valt att använda tre teoretiska perspektiv; institutionaliserad barndom, styrd lek och karnevalisk lek. Perspektiven har sedan använts i resultat- och analyskapitlet. Studiens resultat visar att den fria leken blir ett slags redskap för att utveckla verksamheten, trots att forskning menar på att den fria leken ska vara egeninitierad.

Mitt examensarbete har bestått av två delar - en gestaltande och en skriftlig. Den förstnämnda resulterade i utställningen Kung Minos hjärna som löst kretsade kring den grekiska myten om Minotauren och labyrinten. Utställningen bestod av tio tusch- och akrylteckningar (dessa föreställde bland annat djur, människor och skelettdelar i olika rum och landskap) samt en kort text om det gamla Grekland, den bestod mest av gissningar eller kanske en slags önskningar. Den gestaltande delen var alltså också den delvis skriftlig.  Examensarbetets andra del, Världarnas gråvatten, är den här uppsatsen. Jag har skrivit om mitt liv (inte i sin helhet utan noggrant utvalda delar) och om hur jag tänker på min och andras konst. Jag driver linjen att bilder existerar mitt emellan den fysiska världen och betraktarens inre samt att till synes statiska konstverk förändras innehållsmässigt över tid. Uppsatsen innehåller också ett avsnitt om fiktionens ursprung, jag försöker reda ut det hela från början. Allt avslutas med en beskrivning av hur jag arbetar, hur jag blandar samman olika intryck till en ny helhet. Min skriftliga uppsats är delvis gestaltande.

No description available.