In this experience-based essay, I give examples of events that take place during a typical day at preschool. By highlighting these everyday events, I discuss around the parental role and its importance for children and child development. I apply a historical review when it comes to views on children and child rearing, and reflect on different approaches that we have towards the children. In the discussion, I reflect on the Childs need for boundaries, and thereby try to understand why we act differently in this respect. To gain more knowledge and understanding of the events I have taken help from theories in literature and from my own practical knowledge. In this essay, I wish to highlight the question whether the children really have the necessary conditions and maturity for all the choices they may face during a typical day at home and at preschool. I also describe the dilemma of how teachers relate ethically and morally right in the daily meeting we have with children and their parents.

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten är att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjälp av en kvalitativ fenomenografisk ansats där sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgångspunkterna. Studien utgår från barn som aktiva medskapare av sina barndomar och sin förskola. Slutsatserna vi drar är att pedagogernas roller i interaktionen med barn och föräldrar är nära sammanlänkade med vad de uppfattar att ett förskolebarn kan vara. Genom sina roller bidrar de till barnets anpassning till institutionen förskolan. Vidare ser vi att pedagogernas bild av barnet påverkar deras beskrivna handlingar.

Syftet med min studie är att undersöka och få djupare kunskap om Informations- och kommunikationsteknikens påverkan på småbarns lärande samt att få en uppfattning om hur föräldrar/vårdnadshavare förhåller sig till en implementering av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan.   För att nå studien syfte och få svar på och dess frågeställningar har jag valt att studera olika forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar, samt avhandlingar och annan litteratur som är direkt kopplade till mitt syfte inom mitt ämnesval. Jag valde även att använda mig av hermeneutisk metodansats och göra en kvalitativ undersökning där det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med föräldrar.   Den digitala teknikens påverkan på småbarns utveckling och lärande är ett relativt outforskat område. Studier visar att det är svårt att dra generella slutsatser om de multimediala verktygens undervisande effekter och påverkan på småbarns utveckling och lärande. Det görs undersökningar på barns digitala medieanvändning men det är få studier som genomförs där barnen är under 6 år. Samtliga föräldrar förhåller sig med viss reservation och försiktighet till surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. Detta i första hand på grund av att föräldrarna anser att det inte finns tillräckliga vetenskapliga belägg för hur IKT påverkar småbarns utveckling och att de oroas över den nya teknikens negativa effekter på barnen. Föräldrarna anser att surfplattan kan användas som ett komplement men inte på bekostnad av de övriga aktiviteterna i verksamheten.

Detta är en uppsats som undersöker hur barn relaterar till platsen de bor på samt hur platsen påverkar hur de ser på sin identitet. Uppsatsen ämnar även granska barns syn på sin framtid utifrån uppväxten på denna plats. Platsen som undersöks är Tierps kommun och barnen som deltar i studien går i låg -och mellanstadieklasser på grundskolor i kommunen. Genom en enkätundersökning som utförts av Tierps kommun tillsammans med en fallstudie utförd av författaren har slutsatser om barnens relation till sin plats kunnat dras i denna uppsats. Fallstudien utfördes hos två klasser på en skola i Tierps kommun för att djupare kunna analysera barns känsla för plats. I denna fallstudie ingick en gruppintervju, som bestod av en påståendeövning och en gruppdiskussion, samt en kartstudie. Utifrån teorier om platstillhörighet, platsidentitet, barn som sociala aktörer och känsla för plats visar uppsatsen på att barn i Tierps kommun relaterar till sin plats genom det sociala umgänget på platsen samt hur platsen används. Platserna skapar en mening utifrån minnen som skapas där och förstärks av känslor som platsen ger. Barns identitet utvecklas genom interaktioner med platser som ger upphov till vissa känslor och i framtiden vill de förstärka sina positiva känslor för platsen genom att exempelvis bevara naturen och bygga fler platser för roliga aktiviteter.

Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra informanter, som alla har ett syskon med en funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att ha ett syskon med funktionsnedsättning. Jag ville också undersöka hur syskon ser på sin syskonrelation i vuxen ålder, samt vad de har för tankar kring framtiden. Studiens resultat visar att syskonen från tidig ålder varit otroligt engagerade och tagit ett stort ansvar både i sitt syskons liv liksom i familjens dagliga rutiner. Av de fyra intervjuade syskonen arbetar idag tre av dem inom handikappomsorgen på något sätt och ser det som helt naturligt. Däremot tror de att de hade valt en annan yrkesbana om de inte haft sitt syskon. Alla fyra informanterna säger själva att det är de som kommer att ta över ansvaret för sitt syskon den dagen deras föräldrar inte lever längre. Detta är ingenting som de egentligen ser fram emot och de uttrycker flera orosmoment inför framtiden såsom; syskonets boendesituation, syskonets arbetssituation, hur det kommer att se ut när man har en egen familj, om syskonet blir sjuk, om de själva blir sjuka etc. I det stora hela var syskonen positiva kring de erfarenheter de bär med sig i livet, på grund av syskonsituationen. Deras upplevelser och erfarenheter har format dem till starka, envisa, empatiska och omtänksamma vuxna människor och alla syskon uttrycker en stolthet över sig själva samt en tacksamhet gentemot sitt syskon.

No description available.

Kulturen skiljer sig åt mellan olika länder runtom i världen. Ett beteende som anses vara normalt i ett land, uppfattas istället som konstigt i ett annat. Dessa skillnader leder till att företag som verkar på den internationella marknaden måste anpassa sin marknadsföringsstrategi efter de kulturer de riktar in sig på. Syftet i studien är att undersöka hur barnet framställs inom marknadsföring i olika länder. Mer specifikt hur barnet framställs inom kollektivistisk respektive individualistisk kultur, med förhoppningen att undersöka ifall barnet framställs på ett olikartat sätt inom respektive kultur. Vidare syftar studien att undersöka huruvida graden individualism respektive kollektivism, i ett land, har någon påverkan på hur barnet framställs inom marknadsföring. För att uppnå förståelse kring syftet utfördes en semiotisk bildanalys på en rad olika marknadsföringar. Resultaten av analyserna jämfördes sedan med tidigare forskning gällande kollektivism och individualism. Genom bildanalysen framkom det att det föreligger ett avvikande kulturerna emellan gällande barnets framställning. Inom individualistiska kulturer framställs barnet på ett självständig vis, där det föreligger en positiv känsla kring en separation från andra individer. Inom kollektivistiska kulturer, å andra sidan, framställs barnet som en del utav en grupp, och inte på ett självständigt vis. Det anses även som viktigt att upprätthålla harmonin och att undvika konflikter. Vidare visade studien att poängen, gällande graden individualism och kollektivism i ett land, inte har någon större betydelse för hur barnet framställs inom marknadsföring / Culture differs between various countries around the world. One thing that is logical in one country is illogical in another. These variation results in a need for international companies to adapt their marketing strategies after the cultures they are targeting. This essay is about cultural differences, and the purpose is to examine whether the child is produced differently in marketing in different countries. More specifically, how the child is produced in collectivist as well as in individualistic cultures. The essay aims to examine whether the child is produced multifarious in these different dimensions. The purpose of this essay is also to investigate whether the countries´ amount of individualism and collectivism, have an impact on how children are produced in marketing. To investigate these issues a semiotic image analysis was used, where a variety of commercials were investigated. The result from the image analyzes has been analyzed using previous research concerning individualism and collectivism. By using image analyzes, it appeared that there is a divergence between individualistic and collectivist cultures, regarding how the child is produced in marketing. In individualistic cultures the child is produced in an independent perspective, as well as a separation from others. On the other hand, in collectivist cultures the child is produced as a part of a group. Not in an independent manner. It is also important to maintain harmony, and avoid conflicts in collectivist cultures. Furthermore, it appeared in the study that the countries´ extent of individualism and collectivism, has very little impact on how children are produced in marketing.

Bakgrund: Många barn växer upp med föräldrar som har psykisk ohälsa. Det kan både vara stigmatiserande och ta ifrån barn den tryggheten dem behöver. Med åren har dessa barn blivit mer synliga och fått ta plats. Det har blivit allt vanligare att vi får ta del av deras berättelser genom självbiografier. Sådana berättelser kan bidra med kunskap om svåra uppväxtvillkor.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur barn påverkas av sina föräldrars psykiska ohälsa och hur de hanterat sin barndom.Metod: Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av fem självbiografier.Resultat: I analysen kom två huvudteman fram. Första temat var ”Barndomens tunga rum” med undertemana: hemligheter, anpassning, känslor, ansvar och beteenden. Andra temat var ”Stöd och återhämtning” med undertemana: stunder av trygghet, viktiga relationer, hjälp utifrån och hantering längre fram i livet. Resultatet visade hur barnen påverkades av sina föräldrars bristande omsorg och vilka strategier de använde för att hantera livet, ofta på ett liknande sätt.Slutsats: Studien synliggjorde hur stigmatisering av psykisk ohälsa kunde skapa känslan av att leva i en hemlighet. Föräldrarnas omsorg brast och författarna fick ofta ta de vuxnas ansvar. När stödet från samhället sprack fick man ta till egna strategier, ofta i form av relationer till trygga familjemedlemmar, vänner eller djur. Olika uppväxtvillkor skildrades men känslorna var ofta likartade. Författarna verkar ha påverkats olika beroende på deras skyddsfaktorer.Nyckelord: barndom, biografi, föräldrar med psykisk ohälsa, upplevelser / Background: Many children are brought up by parents’ suffering from mental illnesses. This can be a stigma for a young person growing up and deprive them of their necessary sense of security. In later years these children have been increasingly vocal and we have more and more frequently been able to take part of their stories through their autobiographies. These kinds of stories can contribute to our knowledge about children with difficult upbringings.Objective: The objective of this paper was to examine how children were affected by their parents’ mental illnesses and how these children had handled their childhood.Method: The method used was a qualitative content analysis of five autobiographies.Result: Two main themes emerged in the analysis. The first theme was "The dense rooms of childhood" with sub-themes: Secrets, Adaptation, Emotions, Responsibilities and Behaviors. The other theme was "Support and recovery" with sub-themes: Moments of security, Important relationships, External help and Managing later in life. The results showed how the children were affected by their parents’ lack of care and what strategies they used to handle life, often in a similar way.Conclusion: The study highlighted how the stigma of mental illness could create the feeling of living in a secret. The parents’ care failed and the authors often had to take the parents’ responsibility. When the support from school and social services failed, they had to adopt their own strategies, often in the form of relationships with other reliable family members, friends or animals. The childhood conditions were different but the emotions were often similar. The authors appear to have been affected differently depending on their protective factors.Keywords: Autobiography, Childhood, Experiences, Parents with mental illness

Utvecklingen och framväxten av digital teknik har ökat exponentiellt de senaste årtiondena och är idag en naturlig del av de flesta människors liv. Forskning om hur den digitala tekniken påverkar barn är ett relativt nytt och outforskat forskningsfält. Denna studie har som syfte att undersöka vilka appar vuxna väljer åt barn samt vilken roll dessa val kan spela i barns digitala användning, kulturer och vardag. Studien tar utgångspunkt i barndomssociologisk teori för att belysa kopplingar mellan barns digitala användning med kulturen de befinner sig i och deras barndom. Vi har använt enkät som metod för att besvara syftet, med tjugotvå informanter som antingen är verksamma i förskola eller är vårdnadshavare till barn på förskola. Slutsatsen och resultatet av studien kan sammanfattas av att barns digitala användning är ett polariserat område där vuxnas roll, åsikter och antaganden kan påverka barnens liv och kamratkulturer. Av den tidigare forskningen och teorin vi valt att analysera empirin med, får vi snarare syn på vikten av en kompetenshöjning och en större medvetenhet kring den digitala användningen och appars påverkan på barns liv.

Masteruppsatsen syftar till att bidra med kunskap kring hur utomhusmiljö framställs i bilderböcker för barn. Detta med utgångspunkt att granska vilka föreställningar av utomhusmiljö, men också vilka föreställningar kring barn och barndom, som synliggörs i bild och text, i framställningar av utomhusmiljö för barn. Dessutom granskas hur bilderböckernas framställningar kan förstås i relation till lärande samt utifrån bilderböcker som kulturella uttryck, för hur utomhus, barn och barndom kan förstås. Studien har en diskursanalytisk ansats, med utgångspunkt i en visuell metodologi, där både bild och text beskrivs skapa uppfattningar om världen (Rose, 2015). Fyra bilderböcker, i bilderboksserien Alla tre (Nilsson Thore, 2014, 2015, 2017, 2019), utgör forskningsmaterial. Sammanlagt har 47 av totalt 60 bokuppslag, som innehåller framställningar av utomhusmiljö, analyserats. Tre områden identifierades som framställningar av utomhusmiljö för barn i bilderböckerna, vilka benämnts som förskolegården, tätorten och den tätortsnära skogen. Analysen har format tre teman; utomhusmiljö som en trygg plats för barn, utomhusmiljö som en tillgänglig och barnanpassad plats samt utomhusmiljö som en pedagogisk plats för barn. Vidare visar analysen på ett flertal skilda, ibland motstridiga, men också samexisterande naturkulturer samt barn- och barndomsideal, vilka kan sägas både produceras och reproduceras i studerade bilderböcker. Föreställningar, av utomhusmiljö för barn samt ideal av barn och barndom, som förbinds med historiska, politiska och sociala representationsmönster. Avslutningsvis förbinds analysen med hur barnboken kan förstås i relation till lärande och förskola som plats, vilket också visar på pedagogiska implikationer.