Sjuksköterskor inom barnhälsovården har som målsättning att erbjuda hembesök till alla nyblivna föräldrar. Erfarenheten om hembesökets betydelse för föräldrar som har en sårbarhet är liten. Dessa föräldrar har uppmärksammats och de är i behov av extra stöd för att ge sina barn en trygg anknytning och uppväxt. För att en gynnsam anknytning mellan föräldrar och barn skall träda i kraft behöver sjuksköterskan stödja dessa föräldrar till att finna livskraft i en kaotisk situation. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan från barnhälsovården under hembesöket kan stödja sårbara föräldrar i deras föräldraskap så att de får tilltro till egen förmåga att fatta hälsofrämjande beslut. Därmed skapas förutsättning till gynnsam utveckling och ökad hälsa för barn. Metoden är en litteraturstudie. I resultatet framkom ett huvudtema och fyra underteman. Resultatet beskriver vad dessa föräldrar upplever som betydelsefullt och vilka vinster som ett hembesök ger, även på lång sikt. Resultatet lyfter fram förslag som sjuksköterskan bör beakta i vårdandet av föräldrarna. Föräldrarna har en sårbarhet som leder till en utsatt livssituation, till exempel missbruk och riskbeteende. Sjuksköterskan kan vid sitt hembesök ge föräldrarna kunskap om barnets behov, utveckling, omvårdnad, samt stödja att anknytningen mellan förälder-barn blir gynnsamt och ger den tryggheten som krävs för barnets utveckling. Ett engagemang till sitt barn förhindrar att föräldrarna skapar en omsorgsbrist som påverkar barnets psykiska och fysiska utveckling. Med stöd och bekräftelse kan dock sjuksköterskan stärka föräldrarna i deras livskraft och hjälpa dem till att klara av sitt föräldraskap. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga och ett av barnhälsovårdens mål är att främja hälsa och utveckling. Tidigare forskning belyser vinsten av tidig upptäckt. I The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) upptäcks tecken på psykisk ohälsa genom att svårigheter och styrkor hos barn skattas av föräldrar och förskolepersonal. Föräldrar och förskolepersonal upptäcker svårigheter inom olika områden. En bedömning från både förälder och förskolepersonal ger distriktssköterskan ökad möjlighet att tidigt identifiera ohälsa och initiera åtgärder för att främja hälsa. Syfte: Syftet var att kartlägga föräldrars och förskolepersonals skattning av barns psykiska hälsa genom användning av SDQ i samband med treårsbesök på barnavårdscentral. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med en konsekutiv datainsamling och ett konsekutivt urval. Datan utgörs av skattningar gjorda av föräldrar och förskolepersonal i hälsoformulär som samlats in vid barnets treårsbesök på barnavårdscentralen 2016-01-01 och 2018-06-30. Cohens kappa och Chitvåtest användes som analysmetod. Resultat: Resultaten visade att i SDQ skattades 47 procent av barnen ha svårighet inom någon av dimensionerna som SDQ fångar. Hyperaktivitet-koncentrationsproblem var den dimension som flest treåringarna i studien skattades ha svårigheter i. Resultatet visade en låg överensstämmelse och en signifikant skillnad mellan skattningar gjorda av förskolepersonal och föräldrar. Pojkar skattades oftare med Hyperaktivitet-koncentrationsproblem jämfört med flickor. Slutsats: Skattningar gjorda i SDQ av föräldrar och förskolepersonal kompletterar varandra avseende bedömningen av barns psykiska hälsa i detta material. Tillgång till båda skattningar ger distriktssköterskan i barnhälsovården verktyg i arbetet med att tidigt upptäcka och initiera åtgärder vid psykisk ohälsa för att främja hälsa och utveckling. / Background: Mental health problems are increasing among children and youth. Previous research emphasises the importance of early detection. Signs of mental health and behavior problems can be detected through parents’ and preschool teachers’ assessments using the The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ). Their assessments identify problems in different areas. Assessment from both parents and preschool teachers may therefore provide the Child Health Services (CHS) a better opportunity to detect early signs of health problems and initiate health promotive measures. Purpose: The aim was to map parents’ and preschool teachers’ assessment of three year old children's mental health problems using the SDQ as part of a broad routine health assessment. Methods: The study had a cross-sectional design, a consecutive data collection method and a consecutive data selection. Data consists of parents’ and preschool teachers’ SDQ assessments collected at the child’s three-year visit in the CHS between 2016-01-01 and 2018-06-30. Cohen´s kappa and Chi Square was used for data analysis. Results: 47 percent of the children were assessed by parents and preschool teachers as having difficulties. Hyperactivity-concentration difficulties were the most common. A low but significant agreement and differences were found between parents’ and preschool teachers’ assessments. Boys were more often assessed as having hyperactivity-concentration difficulties compared with girls. Conclusion: Assessments made by parents and preschool teachers using the SDQ complement each other with respect to children’s behavior in this data set. Access to both assessments provides the CHS-nurse with information that enables early detection and early intervention.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera på sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal på barnavårdscentral. Följande frågeställningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhållningssätt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus på berättande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhälsovård. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Intervjutexterna tolkades hermeneutiskt. Resultatet visade att sjuksköterskans pedagogiska förhållningssätt påverkades utifrån om hon i hälsosamtalet fokuserade på arbetsuppgiften, relationen till föräldrarna eller familjens livsvärld. När sjuksköterskan i sitt pedagogiska förhållningssätt fokuserade på familjens livsvärld, ökade möjligheten till förståelse och lärande hos båda parter. Studien bidrar till en ökad förståelse för betydelsen av det fenomenlogiska livsvärldsperspektivet i ett hälsosamtal.</p>

<p>Probiotika, nyttiga bakterier som är välgörande för människan, förekommer allt mer i olika produkter riktade till små barn – alltifrån droppar och kapslar till modersmjölksersättningar och grötar. Inom barnhälsovården saknar barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan vägledning och riktlinjer angående probiotika i små barns kost. Syftet med litteraturstudien var att undersöka evidens angående probiotikas hälsoeffekter i preventivt syfte på friska små barn. Metoden var en litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i att probiotika var säkert att ge till friska små barn. Samtliga studier gav enhetligt resultat, att inga nackdelar fanns med att ge små barn probiotika. Inga negativa hälsoeffekter med probiotika kom fram i denna litteraturstudie. Positiva hälsoeffekter av stor betydelse fick barn som erhållit probiotika vid kolik, då snabb lindring inom en vecka framkom. Ett övervägande positivt resultat sågs vid användning av probiotika till små barn för att förebygga eksem. Probiotika minskade även frånvaron från dagis då infektionssjukdomar minskade hos barnen. Antibiotikaförskrivningen sjönk också hos de förskolebarn som fått probiotika. Probiotikas positiva hälsoeffekter kan användas till rådgivning och rekommenderas till små barn av barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan inom barnhälsovården. Fördjupad forskning är önskvärd då utökad eller kombinationer av flera probiotiska bakteriestammar kan ge utökade hälsoeffekter.</p> / <p>Probiotics, beneficial and useful bacterias for the human body, occur more often in different products targeted to small children – in everything from drops and capsules to formula and porridge. Within the child health care, the pediatric- and the district nurse lacks guidance and guidelines concerning probiotics in small children's diet. The aim with the literature review was to examine evidence concerning probiotics health effects in prevention, in small children. The method was a literature review based on 20 scientific articles. The analysis resulted in that probiotics were safe to give to healthy small children. All studies gave uniformly results and showed no disadvantages with giving small children probiotics. No negative health effects were detected in this literature review. Positive health effects of great importance have shown be beneficial within treatment of colic with probiotics given to infants since relief occurred within a week. A predominately positive result was seen in use of probiotics to small children in order to prevent eczemas came to light. Probiotics also decreased absence from day care centers since infection diseases were reduced among the children. Antibiotic prescriptions also decreased when probiotics were used to pre-school children. The positive health effects of probiotics can be used for health recommendations to small children within the child health care by the pediatric- and the district nurse. Extended research is desirable since increased or and combinations of several probiotic bacterium stutters can give increased health effects.</p>

The overall aim of this thesis was to explore and describe health dialogues from pupils’ and nurses’ perspectives as well as the verbal interaction between them, in the context of a structured health and lifestyle tool. Seventy-four pupils and 23 school nurses participated in focus group interviews, and further 14 nurses participated in individual interviews. To explore the verbal interaction, 24 health dialogues with pupils and school nurses were recorded using a video camera. The data from the interviews were subjected to qualitative content analysis and the verbal interactions were analysed using the paediatric version of the Roter Interaction Analysis System. Health dialogues based on the pupil’s own situation were described as a process that provided them opportunities to influence their own health. Prerequisites for a pupil-centered health dialogue were that the pupils were prepared, felt respected and like active participants, and that their own experiences were in focus. How the nurses acted was crucial to the pupils’ experience of and possibility to benefit from of the health dialogue based on their own needs and wishes. A health and lifestyle tool could support the dialogue by constituting a structure, open up for discussion and contribute to an understanding of the individual’s situation. The tool could also facilitate the transmittal of health information on an individual as well as a group level. In terms of utterances in the dialogues, the school nurses were the ones who talked the most. The pupils most frequently gave information about their lifestyle and agreed with the nurses. The nurses asked questions and provided information about lifestyle, and checked that they had understood the pupils. Just over a third of the nurses’ verbal interaction approaches were aimed to make the pupil more active and participatory in the dialogues. In conclusion, the health dialogues were described as an opportunity to gain knowledge about and insight into health and lifestyle, but a pupil-centered dialogue was considered crucial. The challenge is to adapt the health dialogue based on each pupil’s needs and wishes, and a health and lifestyle tool could contribute structure and support the dialogue.

Probiotika, nyttiga bakterier som är välgörande för människan, förekommer allt mer i olika produkter riktade till små barn – alltifrån droppar och kapslar till modersmjölksersättningar och grötar. Inom barnhälsovården saknar barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan vägledning och riktlinjer angående probiotika i små barns kost. Syftet med litteraturstudien var att undersöka evidens angående probiotikas hälsoeffekter i preventivt syfte på friska små barn. Metoden var en litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i att probiotika var säkert att ge till friska små barn. Samtliga studier gav enhetligt resultat, att inga nackdelar fanns med att ge små barn probiotika. Inga negativa hälsoeffekter med probiotika kom fram i denna litteraturstudie. Positiva hälsoeffekter av stor betydelse fick barn som erhållit probiotika vid kolik, då snabb lindring inom en vecka framkom. Ett övervägande positivt resultat sågs vid användning av probiotika till små barn för att förebygga eksem. Probiotika minskade även frånvaron från dagis då infektionssjukdomar minskade hos barnen. Antibiotikaförskrivningen sjönk också hos de förskolebarn som fått probiotika. Probiotikas positiva hälsoeffekter kan användas till rådgivning och rekommenderas till små barn av barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan inom barnhälsovården. Fördjupad forskning är önskvärd då utökad eller kombinationer av flera probiotiska bakteriestammar kan ge utökade hälsoeffekter. / Probiotics, beneficial and useful bacterias for the human body, occur more often in different products targeted to small children – in everything from drops and capsules to formula and porridge. Within the child health care, the pediatric- and the district nurse lacks guidance and guidelines concerning probiotics in small children's diet. The aim with the literature review was to examine evidence concerning probiotics health effects in prevention, in small children. The method was a literature review based on 20 scientific articles. The analysis resulted in that probiotics were safe to give to healthy small children. All studies gave uniformly results and showed no disadvantages with giving small children probiotics. No negative health effects were detected in this literature review. Positive health effects of great importance have shown be beneficial within treatment of colic with probiotics given to infants since relief occurred within a week. A predominately positive result was seen in use of probiotics to small children in order to prevent eczemas came to light. Probiotics also decreased absence from day care centers since infection diseases were reduced among the children. Antibiotic prescriptions also decreased when probiotics were used to pre-school children. The positive health effects of probiotics can be used for health recommendations to small children within the child health care by the pediatric- and the district nurse. Extended research is desirable since increased or and combinations of several probiotic bacterium stutters can give increased health effects.

Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera på sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal på barnavårdscentral. Följande frågeställningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhållningssätt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus på berättande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhälsovård. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Intervjutexterna tolkades hermeneutiskt. Resultatet visade att sjuksköterskans pedagogiska förhållningssätt påverkades utifrån om hon i hälsosamtalet fokuserade på arbetsuppgiften, relationen till föräldrarna eller familjens livsvärld. När sjuksköterskan i sitt pedagogiska förhållningssätt fokuserade på familjens livsvärld, ökade möjligheten till förståelse och lärande hos båda parter. Studien bidrar till en ökad förståelse för betydelsen av det fenomenlogiska livsvärldsperspektivet i ett hälsosamtal.

Rekommendationerna är att spädbarn helammas i sex månader utan tillskott av annan föda. Trots att hälsoeffekterna för både mor och barn är välkända, har amningsprevalensen sjunkit i Sverige de sista åren. Syftet med denna studie var att undersöka om förstagångsmammor ammade så länge de tänkt sig, vilka orsaker som bidrog till att de slutade helamma respektive delamma och hur deras upplevelse av amningsstöd varit med speciellt fokus på barnhälsovården (BHV). En enkät skickades till 65 förstagångsmammor, vilket resulterade i 35 svar. Resultatet visade att knappt hälften av de mammor som svarade på enkäten hade avslutat sin amning tidigare än vad de tänkt sig. Hälften av de mammor som hade velat amma längre hade uppgett orsaker som kunde relateras till brist på stöd.  Resultatet visade även att många mammor söker stöd från det egna sociala nätverket och att stöd från mödrahälsovården (MHV) och förlossning/BB är viktigt för hur amningsstarten blir. BHV:s stöd är betydelsefullt när amningen ska etableras och upprätthållas vilket påverkar amningstidens längd. Det finns ett behov av fortsatt utbildning för vårdpersonal och amningsstödjare, gällande betydelsen av amning och bröstmjölk för att ge efterfrågat stöd till mammor som vill amma sina barn. / The health benefits of breastfeeding are well documented and guidelines for infant feeding have supported exclusive breastfeeding during the first 6 months. The breastfeeding prevalence has decreased in Sweden during the last ten years. The aim with this study was to find out if primaparous mothers could breastfeed as long as they had planned to do, reasons for stopping breastfeeding and how the mothers had perceived breastfeeding support, especially the support from the child health care. A questionnaire was sent out to 65 primiparous women and 35 mothers participated in the study. Almost half of the mothers had stopped breastfeeding earlier than they wanted to do. The result showed that many mothers looked for support in their own social network. The support from antenatal care, delivery and maternity ward, child health care was important in initiating breastfeeding as well as to maintain breastfeeding. There is a need of more education in breastfeeding and breast milk to health professionals and breastfeeding supporters to be able to support those mothers who want to breastfeed their babies.

Övervikt bland yngre barn är ett nationellt och globalt ökande hälsoproblem. Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården har en viktig uppgift, både i att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med barns övervikt. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av vad som påverkar deras arbete med överviktiga barn inom barnhälsovården. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats, beskriven av Graneheim och Lundman. Åtta intervjuer med svenska distriktssköterskor, aktiva inom barnhälsovård, genomfördes. Ur resultatet framkom fem kategorier: arbetet förenklas med användbara verktyg, betydelsen av distriktssköterskornas interna och externa resurser, vikten av stöd från kollegor och andra professioner, samtalet som arbetsmetod, och föräldrars engagemang en förutsättning för ett bra arbete. Slutsatserna blev att ett tätare samarbete behövs mellan professioner, liksom ett större ansvarstagande från verksamheten. Distriktssköterskors erfarenhet underlättade möjligheterna till ett naturligt samtal med föräldrarna, och sågs som en viktig tillgång. Fortsatt forskning inom området behövs, möjligen baserad på föräldrars synvinkel, för att lättare förstå föräldrarna och kunna utveckla det viktiga arbetet med överviktiga barn. / Overweight among young children is a national and global increasing health problem. District nurses working in child health care has an important role, both in health promotion and prevention of children’s overweight. The aim of this study was to illustrate district nurses’ experiences of what influences their work with overweight children in child health care. The data was analysed by qualitative content analysis, with an inductive approach, described by Graneheim and Lundman. Eight interviews with Swedish district nurses active in child health care were conducted. From the result revealed five categories: the work is simplified with useful instruments, the significance of the district nurses’ intern and extern resources, the importance of support from colleagues and other professions, the conversation as working method, and parental involvement a prerequisite for a good work. The conclusions were that a closer cooperation is needed between professions, as well as greater accountability from the organization. District nurses’ experience facilitated the possibilities of a natural conversation with the parents, and was seen as an important asset. Continued research in this area is needed, possibly based on the parents’ point of view, to better understand the parents and develop the important work with overweight children.

För att ge föräldrarna i den svenska barnhälsovården ett bra och individuellt stöd är det viktigt att det skapas en god vårdrelation mellan föräldrar och sjuksköterska. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som är betydelsefulla för vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården i Sverige. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades avseende vetenskaplig kvalité och analyserades därefter. I resultatet framkom fyra kategorier av faktorer som påverkar vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården. Dessa benämndes mötet, förväntningar, stöd och riskfaktorer. Genom ett empatiskt bemötande där faktorer som kontinuitet, valfrihet, tillräckligt med tid, regelbundna möten och hembesök ges utrymme och med kännedom om de riskfaktorer som framkommit, bör arbetet som sjuksköterska i barnhälsovården underlättas. Litteraturstudien visar att arbetet som sjuksköterska i barnhälsovården kräver stor kompetens och kunskap då det i dagens barnhälsovård läggs stor vikt på att arbeta med familjen som en helhet. För att belysa vårdrelationens betydelse för barnhälsovården behövs vidare forskning om vårdrelationens påverkan och betydelse  föräldrarnas val av barnhälsovårdsenhet enligt dagens vårdvalssystem.