Bakgrund: En del av barnhälsovårdens arbete är att erbjuda stöd och vägledning till föräldrar gällande barnets nutrition. Vårdpersonal är skyldiga att framföra amningens fördelar men bör emellertid ha ett familjecentrerat förhållningssätt och ta hänsyn till familjens specifika behov. Olika faktorer kan leda till att amning inte är möjligt och då kan bröstmjölksersättning vara ett alternativ. Tidigare forskning har visat att den här föräldragruppen kan uppleva negativa känslor som misslyckande och skam. BHV-sjuksköterskans kommunikation kan påverka hur föräldrar upplever information och känslomässigt stöd, därav är det av vikt att belysa kunskapsläget. Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva föräldrars upplevelser avseende information och stöd från vårdpersonal vid användning av bröstmjölksersättning under barnets första år. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes som studiedesign. Sökningar utfördes via databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalysen var en systematisk metod beskriven av Popenoe et al. (2021).  Resultat: Litteraturstudien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resulterade i sju subkategorier samt två kategorier. Många föräldrar upplevde bristfällig information och stöd från vårdpersonal vid användning av bröstmjölksersättning. Flertalet föräldrar upplevde även att vårdpersonalens information var fokuserad på amning och detta kunde bidra till att de kände skuld och skam över valet att använda bröstmjölksersättning. Slutsats: Baserat på litteraturstudiens resultat är det av vikt att BHV-sjuksköterskan är stödjande och bemöter alla familjer utifrån dess unika förutsättningar för att skapa en tillitsfull och vårdande relation. / Background: Child health nurses should offer support and guidance to parents regarding the child's nutrition. They are obliged to present the benefits of breastfeeding but should, however, have a family-centered approach and regard the specific needs of the family. Different factors can lead to a cease to breastfeed and in that situation infant formula can be an alternative. Previous research has shown that this group of parents may experience negative emotions such as failure and shame. The child health nurse's communication can affect how parents experience information and emotional support, hence it is important to illustrate the state of knowledge. Objective: The purpose was to identify and describe parents' experiences regarding information and support from healthcare professionals when using infant formula during the child's first year. Method: A general literature study with qualitative articles was chosen as the study design. The content analysis was a systematic method described by Popenoe et al. (2021). Results:The literature study was based on 20 articles and resulted in seven subcategories and two categories. Many parents experienced a lack of information and support from healthcare professionals when using infant formula. The majority of parents also felt that the information from healthcare professionals was focused on breastfeeding and this could contribute to parents feeling guilty and ashamed of their choice to use infant formula. Conclusion: It is important that the child health nurse is supportive and treats all families based on their unique conditions in order to create a trustful and caring relationship.

Inledning: Prolongerad neonatal ikterus defineras som kvarstående ikterus vid 14 dagarsålder hos fullgångna barn. Den vanligaste orsaken till detta, hos ett för övrigt friskt barn, ärbröstmjölksinducerad ikterus men prolongerad ikterus kan också vara tecken på allvarligsjukdom såsom kolestas. I Region Örebro län fanns en rutin för utredning av barn medprolongerad ikterus som användes under perioden 21 september 2020, till och med 12 februari2021. Den byggde på att barnavårdscentralen skickade remiss för provtagning som sedangenomfördes på barnkliniken, universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Syfte: Syftet med studien var att utvärdera Region Örebro läns regionala rutin för utredningav prolongerad neonatal ikterus, som tillämpades under perioden 21 september 2020 till ochmed 12 februari 2021. Metod: Studiepopulationen bestod av 33 patienter med prolongerad neonatal ikterus sominkommit till barnkliniken för provtagning enligt rutinen under studieperioden 21 september2020 till och med 12 februari 2021. En prospektiv kvalitetssäkrande journalgranskninggenomfördes på barnkliniken USÖ. Resultat: Incidensen av prolongerad neonatal ikterus i Region Örebro län beräknades till3,4% (95% KI, 2,3–4,5). Ett barn med kolestas konstaterades. Ingen remiss innehöll allakriterier som fanns beskrivna i rutinen och ingen skillnad i remisskvalité beroende påprofession kunde fastställas. De flesta barn inkom för provtagning vid cirka tre veckors ålderoch fem patienter uteblev från provtagning. Slutsats: Studien visade att Region Örebro läns rutin för prolongerad neonatal ikterus, underperioden som rutinen tillämpades, till stor del var resurskrävande och följsamheten till rutinenvar bristfällig, vilket kunde leda till patientsäkerhetsrisker och ineffektiv vård. För attförbättra detta föreslår vi skapandet av en ny rutin där hänsyn tas till de risker som vår studiehar identifierat.

Bakgrund: Övervikt hos barn har blivit ett stort hälsoproblem. Föräldrarna spelar en viktig roll i att förebygga och behandla övervikt hos barn och samtidigt kan det som sjuksköterska vara svårt att adressera problemet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta föräldrar till barn med övervikt inom barn- och skolhälsovården. Metod: Denna studie genomfördes med hjälp av kvalitativ design. Genom individuella semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården samlades data in. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det var svårt och känsligt att prata med föräldrarna om att deras barns övervikt. Det var också viktigt att värna om en bra relation och gemensamt komma fram till hållbara livsstilsförändringar. Slutsats: Sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården önskar och behöver få mer utbildning i att bemöta föräldrar till barn med övervikt. Att bygga upp rutiner kring samtalen skulle kunna underlätta det fortsatta arbetet.

Bakgrund: Att möta barn och föräldrar i hembesök inom barnhälsovården är gynnsamt för både familjen och BHV-sjuksköterskan.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att möta barn och föräldrar vid hembesök enligt barnhälsovårdens nationella program. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssjuksköterskor inriktning inom barnhälsovård. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån Hsieh och Shannon (2005). Resultat: Studiens analys resulterade i tre huvudkategorier med fyra subkategorier. Huvudkategorierna var att det främjar en jämlik relation, att det främjar ett personcentrerat föräldrastöd samt att barnets habitat är betydelsefullt för helhetsbilden. Slutsats: Resultatet visar att genom hembesök med barn och föräldrar kunde BHV-sjuksköterskan lägga stor vikt på det hälsofrämjande arbetet. Genom hembesök fick BHV-sjuksköterskan en direkt helhetsbild av familjen i sin naturliga vardagsmiljö vilket gav en mer individanpassad och tillitsfull relation dem emellan. BHV-sjuksköterskors erfarenheter vid hembesök gav en helt annan känsla i mötet med barn och föräldrar. Det ansågs också betydelsefullt att vara i hemmiljö för att främja en jämlik relation mellan BHV-sjuksköterskan och föräldrarna.

Sammanfattning    Bakgrund: Covid-19-pandemin har förändrat arbetet inom barnhälsovården vilket har varit en utmaning för BHV-sjuksköterskan. Barnhälsovården har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande och preventivt för att bidra till barnets bästa möjliga hälsa och utveckling. BHV-programmet ska erbjudas till alla barn och bidra till en jämlik folkhälsa. Under Covid-19-pandemin kan BHV-sjuksköterskor haft olika förutsättningar att bedriva BHV-programmet, därför är det av vikt att beskriva deras arbete och upplevelser inom barnhälsovården under Covid-19-pandemin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelser av arbetet med föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på nio intervjuer med BHV-sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården i Blekinge. Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier med fyra underkategorier. Kategorierna som framkom var Barnhälsovårdens sociala stöd blev extra betydelsefullt, Behov av enskilt stöd identifierades med hjälp av bedömningsformulär, Stöd från ledning och kollegor upplevdes vara viktigt och Förändringar i arbetet i föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin.  Slutsats: BHV-sjuksköterskan har haft en viktig roll för ensamma föräldrar under Covid-19-pandemin. Förutsättningarna för att erbjuda föräldraskapsstöd har sett olika ut över regionen under Covid-19-pandemin och därför hade det varit av vikt att ha en nationell strategi för liknande situationer för att kunna upprätthålla en jämlik barnhälsovård i framtiden.

Bakgrund: Sett ur ett medicinskt perspektiv är vaccin ett av de mest effektiva sätten för att skydda mot potentiell livsfarlig sjukdom. Täckningsgraden inom barnvaccinationsprogrammet i Sverige är försatt hög men viljan för att vaccinera sitt barn har avstannat. Orsakerna till att inte vilja vaccinera sitt barn är mångdimensionellt och kan ibland vara svårt att bemöta. Specialistsjuksköterskans roll är att förmedla trygghet och tillit, samt vara kunnig och påläst inom området.  Motiv: Specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården arbetar med att förebygga sjukdom och stärka hälsa. Täckningsgraden för vaccin av barn har stagnerat och en stigande oro och tveksamhet mot vaccin kan ses. Specialistsjuksköterskor kommer i mer eller mindre utsträckning att möta vårdnadshavare som väljer att inte vaccinera sitt barn. Därav behövs kunskap för att kunna bemöta detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av att bemöta vårdnadshavare, inom barnhälsovården, som inte vill vaccinera sitt barn. Metod: Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var Mötas av starka känslor, Skapa grund för informationsöverföring, Värna om relationen samt Påverkas av sammanhang. Konklusion: Specialistsjuksköterskors roll i bemötande av vårdnadshavare är av stor betydelse för att öka följsamheten att vaccinera sitt barn. Falska rykten, rädsla och oro samt att påverkas av andra är en risk för att inte följa barnvaccinationsprogrammet. God tillförlitlig information, respektfullt bemötande samt att vara lyhörd skapar ett bra klimat och ger förutsättningar för att bygga en god relation.

Bakgrund: Amningsfrekvensen sjunker i Halland, Sverige och globalt. Barnsjuksköterskan inom barnhälsovården i Sverige utgör en del av det stöd som erbjuds till kvinnan och familjen vid amning. Barnsjuksköterskan erhåller erfarenheter av hur stödet från partnern och omgivningen kan se ut och hur det kan påverka kvinnan på olika sätt. Stöd från partner och andra personer i kvinnans omgivning är betydelsefullt för initiering och etablering av amning. Forskning på området är begränsad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnsjuksköterskans erfarenheter av kvinnans behov av stöd vid amning i barnhälsovården. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats och bekvämlighetsurval. Nio barnsjuksköterskor från olika BVC (barnavårdscentral) runt om i Halland deltog. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: behov av varierat stöd från barnsjuksköterskan, omgivningens stöd påverkar amningen och partnerns stöd och delaktighet påverkar amningen. Konklusion: Stödet från barnsjuksköterskan på BVC ansågs betydelsefullt för de flesta kvinnor som ammar. Det var viktigt att barnsjuksköterskan erbjöd ett person- och familjecentrerat stöd vid amning. Partnerns stöd och delaktighet var viktigt för den ammande kvinnan, både emotionellt och praktiskt. Även omgivningens stöd var betydelsefullt för kvinnan vid amning. / Background: Breastfeeding rates are declining in Halland, Sweden and globally. The pediatric nurse that works at the child health services (CHS) in Sweden, forms part of the support offered to the woman and the family during breastfeeding. The pediatric nurse often obtains experience of how support from partners and surroundings might look like. The support from partners and others in the woman's surroundings is important for a well- established breastfeeding. But research in the area is limited. Aim: The aim of the study was to examine the pediatric nurse's experiences of the woman's need for support during breastfeeding in child health care. Method: An interview study with an inductive approach and convenience sampling. Nine pediatric nurses from different CHS around Halland participated. Results: The study is presented in three categories: the need of varied support from the pediatric nurse, the support from the surroundings affects breastfeeding, partner's support and participation affect breastfeeding. Conclusion: The support of the pediatric nurses at the CHS was considered essential for most women who breastfeed. A patient-centered care and family nursing was considered central to support the woman. The partner's support and participation both emotionally and practically were important for the breastfeeding woman. Support from the surroundings was also important for the woman.

Bakgrund: Amning har hälsofördelar för både moder och barn, dock ses det en minskning av helamning i Sverige de senaste åren. En anledning till denna minskning är bland annat bristande stöd. Det är distriktssköterskor inom barnhälsovården som har en viktig och i många fall avgörande roll i att erbjuda amningsstöd till familjer så att amningen främjas och så att helamning i Sverige ökar. Syfte: Syftet var att inom barnhälsovården belysa distriktssköterskors upplevelse av att ge amningsstöd till föräldrar. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Det var åtta distriktssköterskor som intervjuades och samtliga arbetar inom barnhälsovården på Närhälsan i västra delen av Sverige. Resultat: Analysen resulterade i tre innebördselement; Amningsstöd en utmanande och viktig arbetsuppgift, Relationen mellan föräldrar och distriktssköterskor påverkar amningsstödet och Amning är ett gemensamt ansvar. I resultatet framkom det att det finns flera utmaningar som distriktssköterskan behöver bemästra för att kunna ge ett individanpassat amningsstöd och som främjar amning. Konklusion: En av de upplevda utmaningarna var att föräldrar inte alltid är mottagliga för information och stöd. Om distriktssköterskornas upplevda utmaningar kring amningsstöd reduceras och uppmärksammas kan det tänkas minska den negativa amningstrenden i Sverige. / Background: Even though breastfeeding has health beneficial effects for both mother and child, exclusive breastfeeding has been in a declining trend in Sweden for the past few years. One reason for this decline is deficient support. District nurses within the pediatric health care have an important and in many ways vital role when it comes to offering exclusive breastfeeding support to families, in order for its use to be encouraged and increased in Sweden. Aim: The aim was to highlight the experience of the district nurse in pediatric health care, providing breastfeeding support to parents. Method: For the study a qualitative method with a phenomenological approach was used. In total there were eight district nurses interviewed, all of them working in the pediatric health care at Närhälsan in West of Sweden. Findings: The analysis resulted in three components; Breastfeeding support is a challenging and important assignment, The relation between parents and district nurses affects the breastfeeding support, and Breastfeeding is a shared responsibility. The findings revealed that there are several challenges the district nurse has to master, in order to provide personalized breastfeeding support that encourages breastfeeding. Conclusion: One of the perceived challenges was that parents are not always receptive to information and support. If the district nurses' perceived challenges regarding breastfeeding support are reduced and recognized, it may be possible to reduce the negative breastfeeding trend in Sweden.

Att bli förälder är en livsomvälvande händelse som kan vara både glädjande och skrämmande. Som förälder ansvarar man för en annan människa där man i vissa fall behöver ny information, kunskap och råd för att leva upp till de nya kraven som en förändrad familjesituation kräver. Förmågan att tillgodogöra sig information, kunskap och råd kan relateras till begreppet hälsolitteracitet som berör hur personer förstår och tillgodogör sig hälsorelaterad information. Den svenska barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling och förebygga ohälsa hos barn, samt stödja föräldrar i föräldrarollen. Barnhälsovårdens sjuksköterskor följer barnets hälsa och utveckling till dess att barnet fyller fem år och är en viktig del i stöttningen av föräldrarna. De flesta av dagens föräldrar är födda i den digitala generationen och Internet är en naturlig källa till information och ökad kunskap. Föräldrarnas hälsolitteracitet kan inverka på hur internetinformationen påverkar dem och deras agerande för att möta barnens behov. I nuläget är litet känt om hur informationsöverflödet från digitala källor som Internet används av föräldrar och i interaktionen med barnhälsovården. Denna licentiatavhandlings syfte är att generera ökad kunskap om hur föräldrar använder Internet för hälsorelaterad information relaterat till deras 0–6 åriga friska barn och hur detta kan påverka dem själva samt om och i så fall, hur detta inverkar på barnavårdssjuksköterskans konsultativa arbete. I licentiatavhandlingen ingår två delstudier: Delstudie I genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor (n=20) verksamma inom Barnhälsovården. Syftet var att beskriva deras erfarenheter och uppfattningar om föräldrars internetanvändning. I resultatet framkom tre kategorier som belyste syftet: Det framkom att ”Internet underlättar vård samt tillgång och tillgänglighet av vård och vårdinformation”, vidare att ” Internet gör yrkesutövande mer komplext” samt till sist uttrycktes det ”Ett behov av förändrad yrkesroll för barnhälsovårdssjuksköterskan”. I delstudie II genomfördes en enkätundersökning med föräldrar (n=687) som hade barn inskrivna på barnhälsovården inom en region i norra Sverige. Syftet var att beskriva föräldrars internetanvändning för råd eller information relaterat till hälsa och barns utveckling för deras friska barn samt hur informationen användes i kontakten med Barnhälsovården. Nästan alla föräldrar (n=686), uppfattade att Internet är en bra informationskälla för råd och information om barns hälsa och utveckling, men de uttryckte osäkerhet inför mängden av information samt kring den egna förmågan att söka, sortera och värdera funnen information. I resultatet sågs också att många föräldrar 81,7% (n = 561) önskade ha stöd och vägledning av sin barnhälsovårdssjuksköterska avseende internetinformation och webbsidor. Licentiatavhandlingens resultat visar att föräldrar har ett behov av stöd och att barnhälsovårdens sjuksköterskor genom den uppbyggda relationen dem emellan både kan vägleda och ge råd för att stödja föräldrar. Genom att stödja föräldrar på detta sätt kan barnhälsovården bidra till att öka föräldrars hälsolitteracitet och därmed även deras hälsokompetens. Barnhälsovårdens medarbetare behöver kompetensutveckling och verktyg för att kunna stödja föräldrar mot större hälsolitteracitet och därigenom även en högre hälsokompetens. Det ses som viktigt att utveckla fler kvalitetssäkrade digitala verktyg som komplement till dagens Barnhälsovård baserad på personliga möten. Verktygen skulle kunna bestå i att stötta föräldrar till att söka och värdera information från evidensbaserade källor, samt att införliva chatt och videokonferensmöjligheter mellan föräldrar och barnhälsovårdssjuksköterskorna också inom offentlig sjukvård. / Becoming a parent is a life-changing event that can be both gratifying and scary. As a parent, one is responsible for another person, where there sometimes is a need for new information, knowledge, and advice to live up to the new requirements that a changing family situation requires. The ability to make use of information, knowledge, and advice can be related to the concept of health literacy that affects how people understand and make use of health-related information. The goal of Swedish child health care is to promote children's health and development and prevent ill-health in children, as well as support parents in the role of parenting. Child health care nurses follow the child's health and development until the child turns five years and is an important part of supporting the parents. Most of today's parents are born in the digital generation and the Internet is a natural source of information for increased knowledge. Parental health literacy can affect how Internet information affects them and their actions based on the needs of the children. At present, little is known about how the information flow from digital sources such as the Internet is used by parents and in the interaction with child health care. The purpose of this licentiate thesis is to generate increased knowledge about how parents use the Internet for health-related information related to their 0–6-yearold healthy children and how this may affect themselves and if so how this, in turn, affects the nurse's consultative work. The licentiate thesis includes two sub-studies: Sub-study I was conducted as a qualitative interview study with nurses (n = 20) active in child health care. The purpose was to describe their experiences and perceptions of parents' internet use. In the results, three categories emerged that highlighted the purpose: “The Internet facilitates care and access to care- and care information”, further “The Internet makes professional practice more complex” and finally “A need for a changing professional role for the child health care nurse". In sub-study II, a survey was conducted with parents (n = 687) who had children enrolled in child health care. The purpose was to describe parents' Internet use for advice and information related to health and child development for their healthy children and how the information was used in contact with child health care. Almost all parents (n = 686) perceived that the Internet was a good source of information for advice and information on children's health and development, but they expressed uncertainty about the amount of information and their own ability to search, sort and evaluate the information found. The results also showed that many parents 81.7% (n = 561) wanted support and guidance from their child health care nurse regarding internet information and web pages. The thesis results showed that parents need support and that the child health care nurses can both guide and advice to support parents through the established relationship between them. By supporting parents in this way, the child health care can promote parental health literacy. Based on the research carried out and to meet parental demand for advice on their children's health there is a proposal for a digital solution, a chat or a kind of digital reception where parents can consult the child health care nurse and confirm whether they thought right, or get additional advice and information, which would be an innovative proposal. The staff of Swedish child health care are in need of competence development, as well as tools in order to be able to support and promote parents towards health literacy. It seems necessary to develop adequate and quality assured digital tools as a complement to the present child health care which has its base in personal meetings. The tools could include the competence of supporting parents to search and validate information from evidence-based sources, as well as the incorporation of chat and videoconference possibilities between parents and child health nurses.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en psykisk åkomma som kan drabba kvinnor inom det första året efter en förlossning. PPD screenas tillsammans med distriktssköterskans kliniska bedömning och självskattningsskalan The Edinburgh Postnatal Depression Scale. Att leva med PPD kan skapa en ogynnsam relation mellan kvinnan och barnet, där barnets utveckling kan påverkas och bli lidande. Distriktssköterskans roll inom barnhälsovård är att främja en familjecentrerad vård och att stödja familjer som är i behov av stöd och hjälp. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med postpartumdepression och deras möte med vården. Metod: Examensarbetet är en metasyntes som är baserad på 14 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman; En karusell av känslor, Betydelsen av vården samt Stärkande och hälsofrämjande aspekter med sju subteman. Resultatet visade att anpassningen till moderskapet upplevs vara utmanande för kvinnor med PPD. De upplever känslor som skam, skuld och misslyckande när de inte lever upp till sina egna eller samhällets förväntningar på hur en bra mamma skall vara. Vårdens och anhörigas stöd är av vikt för att kvinnorna skall våga samtala och be om hjälp. Konklusion: Det är av vikt att distriktssköterskan inom barnhälsovård har god kunskap om hur kvinnor som lider av PPD skall bemötas. Detta för att kunna identifiera och erbjuda det stöd och hjälp som behövs och därmed förebygga ohälsa och främja hälsa. / Background: Postpartum depression (PPD) is a mental illness that can affects women within the first year after childbirth. PPD is screened with the district nurse´s clinical observation and the self-report scale The Edinburgh Postnatal Depression Scale. Living with PPD can create an unfavorable relationship between the woman and the child, where the child’s development can be affected and suffer. The district nurse’s role in child health care is to promote family-centered care and to support the families who are in need of support and help. Aim: The purpose of this study was to highlight women´s experiences of living with postpartum depression and their encounter with care. Method: The thesis is a meta-synthesis based on 14 qualitative articles. Findings: The analysis resulted in three overarching themes; A carousel of emotions, The importance of care and Strengthening and health-promoting aspects with seven subthemes. The results showed that the adjustment to motherhood is experienced as challenging for women with PPD. They experience feeling of shame, guilt and failure when they do not live up to their own or society’s expectations of what a good mother should be. The support of care and relatives is important for the women to dare to talk and ask for help. Conclusion: It is important that the district nurse within the child health care has good knowledge of how women suffering from PPD should be treated. This is to be able to identify and offer the support and help that is needed and thereby prevent ill-health and promote health.