Bakgrund: Svensk hälso- och sjukvård har som mål att god vård på lika villkor skall ges till hela befolkningen. Därmed ställs krav på att samhället tillgodoser vårdsökandes behov av kommunikationshjälp i vårdkontakter. Många studier belyser vikten av god kommunikation patienter och vårdgivare emellan. Studier saknas som beskriver BVC-sköterskans erfarenheter av att arbeta via tolk. Syfte: Att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter och reflektioner av att arbeta på BVC när kommunikationen med barnen och deras vårdnadshavare sker via tolk. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats och deskriptiv design med sju informanter. Analysmetod: kvalitativ innehållsanalys. Resultat: BVC-sköterskan ställs ofta inför svårigheter i arbetet när tolk måste användas men ser en glädje i och en vilja till att göra dessa möten så bra som möjligt. Förutsättningar för lyckade tolksamtal relaterade till att tolken var en lugn, förberedd, ackrediterad sjukvårdstolk, helst kvinnlig platstolk, med rätt dialekt, att BVC-sköterskan själv var tydlig i kommunikationen, att samtalsklimatet tillät frågor samt att en stödjande chef tillät ett självständigt arbetsupplägg. BVC-sköterskan ställdes ofta inför svårigheter relaterade till tolkens förhållningssätt, kunskaper och könstillhörighet, familjers önskemål som stred emot vad BVC-sköterskan ansåg bäst, störande ljud under tolksamtalet, tidsstyrt arbete, vilken tolkservice som upphandlats samt svårigheter vid telefontolkning pga. dålig teknisk utrustning. Slutsats: För att BVC-sköterskans positiva inställning ska bibehållas trots svårigheter i tolksamtal behövs ökat stöd och högre prioritet för området tolkning från chefer med fokus på att BVC-sköterskan ska kunna välja den samtalsform som fungerar bäst i tolksamtalet, att den tekniska utrustningen förbättras samt utbildningsmöjligheter för BVC-sköterskan i samtal via tolk. / Background: The Swedish health care law has the aim to give good and equal health care to the entire population. Provision of communication support should therefore be available if needed when encountering health care. Studies highlights the importance of good communication between patients and caregivers. Aim: To describe primary child health nurse’s experiences and reflections of working with children and their caretakers in interpreter mediated communication. Method: Interviews with seven informants, qualitative approach and descriptive design. Analyze method: qualitative content analysis. Result: The primary child health nurse often faces difficulties in the work situation when an interpreter is needed but looks a joy in and a willingness to make these meetings as good as possible. Contributing factors to successful interpreting mediated communication were related to; calm interpreter behavior, preparedness, accredited medical interpreter education, speaking the patient’s accent, being on-site and preferably a female interpreter. Successful factors related to the primary child health nurse included; calm behavior, distinct communication, an open-minded attitude allowing questions and a supportive manager allowing the nurses to plan their work independently. Problems facing the primary child health nurse was related to the interpreter’s dedication and knowledge, gender, family wishes versus the primary child health nurse thoughts of being the best interventions, noises during interpreter mediated conversations, time controlled work, interpreter service company, difficulties in telephone interpreted calls because of poor technical equipment. Conclusion: To keep up the primary child health nurse’ positive attitude despite difficulties in interpreter mediated communication it’s necessary with an increased manager support and higher priority of this subject, focusing that the nurse should be able to choose the best communication form, improvement of the technical equipment and to obtain interpreter mediated communication education.

Bakgrund Barns övervikt och fetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar, vilket kan påverka barnens hälsa och livskvalitet negativt och kan även orsaka allvarliga konsekvenser. Barn som har övervikt och fetma kan även uppleva utanförskap, osäkerhet, låg självkänsla och psykisk ohälsa. Dessa barn har också en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar samt att i förlängningen drabbas av en förtidig död. Syftet var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt och fetma hos barn mellan 3-5 år. Metoden var en intervjustudie med beskrivande design och en kvalitativ ansats med sammanlagt åtta deltagare. Kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Resultatet visade att BVC-sköterskan arbetade med att identifiera barns övervikt och fetma med hjälp av tillväxtkurvan och genom stödjande hälsosamtal men använde även sin erfarenhet och en klinisk blick för att fånga upp de barn som har övervikt och fetma. Övervikt och fetma hos barn är ett känsligt ämne och resultatet betonade att det var viktigt att ha modet att lyfta frågan med barnens föräldrar samtidigt som samtalet måste vara varsamt och anpassat efter barnens och föräldrarnas behov. Resultatet belyste även att BVC-sköterskorna upplevde att de kunde göra skillnad när de arbetade med föräldrar med en positiv inställning och en vilja till förändring. Slutsats Övervikt hos barn handlar oftast om en osund livsstil inom hela familjen och föräldrarna bär ansvaret för barnets hälsa. Tydligare lokala riktlinjer behövs för att öka tryggheten för BVC-sköterskan i sitt arbete med barns övervikt och fetma samt med deras föräldrar. / Background Children's overweight and obesity is one of the greatest public health challenges, which can affect children's health and quality of life negatively and can also cause serious consequences. Children who are overweighed and obese may also experience alienation, insecurity, low self-esteem and mental health. These children have an increased risk of cardiovascular disease and to ultimately suffer an untimely death. The aim was to describe the child health care nurse's experiences and reflections in the work on overweight and obesity among children aged 3-5 years. The method consisted of interviews, with in total eight participants. The study had a descriptive design with a qualitative approach and qualitative content analysis was used for the data analysis. The result showed that the child health care nurse worked to identify children with overweight and obesity by using the growth curve and supporting health calls. Experiences and a clinical eye were also used while capturing overweighed and obese children. Overweight and obesity in children is a sensitive topic and the results emphasize that it is important to have the courage to raise the issue with the parents, at the same time the call must be prudent and adapted to the children's and parents' needs. The results also highlighted that the child health care nurses felt that they could make a difference when they are working with parents with a positive attitude and a willingness to change. Conclusion Obesity in children is usually about an unhealthy lifestyle of the whole family and parents are responsible for the child's health. Clearer local guidelines are needed to increase security for the child health care nurse in her work with children overweight and obesity and their parents.

Tidigare studier har visat att pappor upplever att de känner sig utanför i kontakten med barnavårdscentralen. En av barnhälsovårdens uppgifter är att ge stöd och råd till föräldrar, för att främja barns utveckling. Pappor som inte är delaktiga, kan leda till otrygg anknytning mellan barnet och föräldern, vilket kan påverka barnets fortsatta utveckling. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av pappors delaktighet i samband med kontakt med barnavårdscentralen. Studien hade en kvalitativ ansats. Individuella semistrukturerade intervjuer gjordes med tolv distriktssköterskor som arbetade på olika barnavårdscentraler i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Möjligheter att vara närvarande, pappans känslor kan påverka delaktigheten och pappor som är aktiva på BVC (barnavårdscentralen). Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att papporna inte var särskilt delaktiga i kontakten med barnavårdscentralen, vilket ofta berodde på att pappan arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att papporna kunde känna sig bortglömda, när fokus främst var på mamman och barnet. Distriktssköterskorna upplevde att papporna hade andra frågor och var intresserade av andra ämnen än mammorna. Majoriteten av distriktssköterskorna upplevde att pappornas delaktighet i kontakten med barnavårdscentralen ökade, och att det delvis berodde på att distriktssköterskan själv hade ändrat inställning till pappors delaktighet och därmed mer aktivt bjöd in papporna nuförtiden. / Previous studies has shown that fathers feel left out of the contact with the child health centre. One of the assignments of the child health services is that of giving support and advice to parents, in order to promote the development of the child. When the father is not involved it can lead to insecure attachment, and also affect the development of the child in a negative way. The aim of this study was to describe district nurses experience of fathers participation in contact with the child health centre. A qualitative approach was used. Individual semi-structured interviews were conducted with twelve district nurses working in child health centres. The interviews were analysed with a qualitative content analysis. Analysis of the interviews resulted in three categories: The ability of being present, fathers feelings could affect the participation, fathers who are active in the child health centre. The result of this study showed that the district nurses experienced that fathers could feel forgotten, when the main focus was of the mother and child. The district nurses experienced that fathers had different questions and were interested in other subjects than the mothers. The majority of the district nurses experienced that fathers participation in the contact with the child health centres increased, in part of the district nurses change of attitudes towards fathers participation, leading to more active invitation of the fathers.

Bakgrund: Barnvaccinationsstatistiken i Sverige är hög och endast ett fåtal föräldrar väljer att inte följa det svenska vaccinationsprogrammet. Tidigare forskning visar dock att föräldrar kan ha frågor och åsikter om vaccinets innehåll och verkan. Utifrån BVC- sköterskans erfarenhet av föräldrars frågor och åsikter i samband med vaccination av sina barn på BVC kan BVC-sköterskan genom denna studie bli bättre förberedd på att möta föräldrar. Detta torde kunna bidra till att skapa ytterligare trygghet kring vaccination av deras barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BVC-sköterskans erfarenhet av föräldrars frågor och åsikter i samband med vaccination av sina barn på BVC. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Fjorton semistruktirerade intervjuer genomfördes med BVC-sköterskor som arbetat på BVC mellan ett till 37 år. Datamaterial analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att föräldrars frågor och åsikter allt mer tenderar att handla om att både hantera traditionella frågor och åsikter om smärta och biverkningar men även om en allt mer aktuell utmaning gällande informationsflödet som föräldrar möter idag. Resultatet sammanfattas i två kategorier: Frågor och åsikter om att vaccinera eller inte och Frågor och åsikter om vaccinet och dess följder. Slutsats: Föreliggande studie visar att BVC-sköterskorna har erfarenhet av att föräldrar har frågor och åsikter om vaccinationer. Studien kan tillföra betydelsefull kunskap om hur föräldrar söker information och på så vis ge förbättringsmöjligheter. / Background: The statistics for child vaccinations in Sweden are high, only a few parents choose not to follow the Swedish vaccination program. However, previous studies show that parents can have questions and opinions regarding the vaccines content and effects. From the BVC nurses experience of the parent´s questions and opinions in relation to the vaccination of their child at the BVC, a BVC nurse can through this study be better equipped to meet parents. This should be able to contribute to creating additional sense of security with regards to the vaccination of the child. Goal: The aim of this study was to analyse the BVC nurses experience of a parent´s questions and opinions in relation to the vaccination of their child at the BVC. Method: The study has a qualitative inductive approach. Fourteen semi-structured interviews were carried out with BVC nurses that have worked at a BVC for a duration of one to 37 years. The data material was analysed with the help of qualitative content analysis. Result: The result shows that a parent´s questions and opinions more than ever tend to revolve around both handling traditional questions regarding pain and side effects and an ever more trending challenge as the high information stream that parents meet today. The result is summarised in two categories; Questions and opinions regarding whether to vaccinate or not and Questions and opinions regarding the vaccine and its consequences. Conclusion: Previous studies show that BVC nurses have experience with regards to the parents that have questions and opinions about vaccines. The study can contribute with considerate knowledge of how parent´s search for information and in such case gice possibilities for improvement.

Bakgrund: Antalet barn som far illa ökar samtidigt befaras det finnas ett mörkertal av barn som far illa men som aldrig upptäcks eller uppmärksammas. Detta tros bero på att inte tillräckligt många upprättar orosanmälningar till Socialtjänsten. Att upprätta en orosanmälan kräver stöd och en yrkesgrupp som särskilt berörs av detta är de sköterskor som arbetar inom BHV. Syfte: Att belysa BHV-sköterskors uppfattningar av stöd i arbetet med barn som far illa. Metod: Sju BHV-sköterskor intervjuades. Datamaterial analyserades med fenomenografisk ansats. Resultat: Tre beskrivningskategorier och nio underkategorier utformades. Resultatet visar att stöd är ett begrepp med flera innebörder. Det belyser också betydelsen av stöd samt vilka konsekvenser uteblivet stöd kan få. Organisatoriska faktorer påverkar BHV-sköterskans stöd och kan utgöra ett hinder i BHV-sköterskans arbete och uppfattning av stöd. Konklusion: Stöd kan vara avgörande för BHV-sköterskans arbete och omvårdnadsansvar. Uteblivet stöd skulle kunna få förödande konsekvenser. Utvecklad samverkan genom ett multiprofessionellt team ger stöd åt BHV-sköterskan och förbättrar samtidigt vårdkedjan för de barn som far illa. Organisatoriska faktorer påverkar BHV- sköterskan vilket bör tas i beaktning vid utformning och utveckling av vården. / Background: The number of maltreated children are increasing and a great number of cases are estimated to never be detected or noted. This is believed to be caused by not enough reports to the Social Services which requires courage and support. A professional group that is affected by this are child health care nurses. Aim: To enlighten child health care nurses’ perceptions of support in working with maltreated children. Method: Seven child health care nurses were interviewed. The data were analysed through a phenomenographic approach.Results: Three description-categories and nine subcategories were formed. The results enlighten that support is a concept of several meanings, the meaning of support and what consequences lack of support can lead to. The results also show that organizational factors impact the support of the child health care nurse. Conclusion: Support can be a deciding factor in the child health care nurse’s work and responsibilities. Lack of support could have devastating consequences. A developed multi-professional team offers support to the child health care nurse and simultaneously improves the chain of care for the maltreated children. Organizational factors affect the child health care nurse, which should be taken into consideration in designing and developing health care.

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pågår mellan förskola och barnhälsovård i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt på vilket sätt samverkansarbetet har påverkat arbetsformer och arbetets innehåll. Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter från barnavårdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollärare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus på samverkan, samarbete och samsyn. Temat fångade respondenternas positiva inställning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bättre förutsättningar i form av tillräckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete. Relationer har skapats, de olika professionerna har bytt erfarenheter och kompetenser och lärt sig tillsammans. Samsyn har utvecklats vilket påverkat arbetets innehåll i vardagen med barn och föräldrar. Samarbetet har blivit olika etablerat i de geografiska områdena. Slutsats Slutsatserna är att samverkansarbetet mellan barnhälsovård och förskola i Karlskrona kommun har haft betydelse för utveckling av det lokala samarbetet, arbetsformer och arbetets innehåll samt för personalens professionella utveckling och kompetens. Resultatet gav viktig information och kunskap om olika professioners synpunkter, upplevelser och erfarenheter av samverkansarbetet. Kunskapen är värdefull i fortsatt utvecklingsarbete för en hållbar samverkan med syftet att främja barns hälsa. Denna studie som är en del i en mer omfattande uppföljning inriktade sig på professionen. I det fortsatta uppföljningsarbetet är det betydelsefullt att också ta del av föräldrarnas synpunkter och upplevelser av samarbetet mellan barnhälsovård och förskola. / Purpose The purpose of the study was to examine different professional’s views and experiences of the collaboration work that is going on between preschool and child health care in the municipality of Karlskrona and what impact it has had for the local cooperation-, their professional development and competence, and how it has affected the work and its content. Method The study had a qualitative approach with focus group interview as method for the data collection. Four focus group interviews were carried out with 21 respondents from child health care centres and preschools in the municipality of Karlskrona. The respondents were represented by six different professions; district nurses, preschool teachers, special education teachers, child minders, department heads and headmasters. Qualitative content analysis was used as a method of analysis. Results: The analysis resulted in one theme and 13 different categories with focus on collaboration, cooperation and common foundations. The theme captures the respondents positive attitude and willingness to cooperate, while they at the same time wished better conditions in terms of enough time and structure and that the staff managers clearly shows that they support and give priority to cooperation. A bridge has started to be built over the gap between the two health promoting settings. Relationships have been created, the different professionals have exchanged experiences and competences, and have learned together. A common foundation that affects the daily work content with children and parents has been evolved. The cooperation has been established at different levels in the geographical areas Conclusion The conclusion is that the collaboration work between child health care and preschool in the municipality of Karlskrona has influenced the development of local cooperation, professional development and competence, the work and its content. The result gave important knowledge of the professionals’ views and experiences of the collaboration process. This knowledge is valuable for further development of sustainable collaboration with the aim to promote children´s health. The study, which is a part of a more extensive follow-up, was focused on the professionals. In further studies it is also important to take in consideration the parents' views and experiences of the cooperation between child health care and preschool.

Vaccination är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom sjukvården. Sveriges vaccinationsprogram innefattar tio sjukdomar och barnets femte dos ges vid fem års ålder. Barn i förskoleåldern befinner sig i ett utvecklingsstadium vilket kan försvåra vaccination. Tidigare studier beskriver svårigheter och den stress sjuksköterskor upplever i samband med vaccination av barn, kunskapsbrist finns däremot kring hur barnen bör hanteras. Syftet med studien var att utifrån betydelsefulla händelser beskriva barnhälsovårdssköterskans (BHVsköterskans) erfarenheter och agerande vid vaccination av förskolebarn som inte vill medverka. Studien utgick från kritisk incident teknik (CIT). Datainsamlingen utfördes i ett landsting i södra Sverige där elva BHV-sköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Etiska överväganden gjordes utifrån gällande riktlinjer. I resultatet framkom ett huvudområde avseende BHV-sköterskans erfarenheter, BHV-sköterskans observationer vid vaccination. Två huvudområden framkom angående BHV-sköterskans agerande: BHVsköterskan främjar vaccination och BHV-sköterskan beslutar kring genomförande av vaccination. Slutsatser och implikationer visar att interaktion mellan förskolebarn, föräldrar och BHV-sköterskan är viktigt och leder till en delaktighet och positiva erfarenheter av vaccination. Förslag på praktiskt agerande framkommer vilket kan främja och underlätta vaccination av förskolebarn. / Vaccination is one of the most cost-effective actions in health care. The program for vaccination in Sweden includes ten diseases and the fifth dose is given when children are five years old. Preschoolers are in a development stage that makes vaccination more difficult. Studies describe the difficulties nurses experience in relation to vaccination of children; lack of knowledge is experienced about procedures to handle the situations. The aim of the study was to describe critical incidents by the Primary Child Health Care (PCHC) nurse’s descriptions and actions during vaccination of preschoolers who resist vaccination. Critical Incident Technique was used during the study. Data collection was made in a county council in the south of Sweden. Eleven PCHC nurses were interviewed. The interviews were transcribed and analysed. Ethical considerations based on current guidelines were made. Results revealed one main area about PCHC nurse’s descriptions: The PCHC nurses observations at vaccination. Two main areas were revealed about PCHC nurse’s actions: The PCHC nurse promotes vaccinations and the PCHC nurse makes a decision about implementation of the vaccinations. Conclusions clarify the importance of interaction between preschoolers, parents and the PCHC nurses leading to participation and positive experiences of vaccination. Suggestions for practical action reveal to promote and facilitate vaccination of preschooler.

Övervikt och fetma hos barn är ett världsomfattande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnfetma och är en nyckelfaktor i främjandet av barns tillväxt och utveckling. Tidig barndom är en kritisk tid där många riskfaktorer för övervikt och fetma framträder. Syftet var att belysa barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggandearbete mot övervikt och fetma inom barnhälsovården. En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med sjubarnsjuksköterskor inom barnhälsovården. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Bedömning och uppföljning av övervikt och fetma, De goda valen, Faktorer som berör barnsjuksköterskans arbete och Den enskilda barnavårdcentralen. Barnsjuksköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården grundar sig på att främja de goda valen och skapa en tillitsfull relation till familjen. Slutsats:En förhoppning är att föreliggande studie kan bidra till att belysa de faktorer som berör barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn, vilketi sig skulle kunnastödja och utveckla barnhälsovården. / Background: Overweight and obesityin children is a global public health problem. The Child Health Care(CHC) havean important role in thepreventionof childhoodobesity and in the promotion ofchildren’s growth and development. The aimof this study was to illustrate thehealth promotion and preventativework of pediatricnurse’s against overweight and obesity in the CHC. Method: An interview study was conductedbased on a qualitative content analysis. The data collection was based on semi structured interviews with seven pediatric nursesworking at CHC:s.A qualitative content analysiswas used in the analysis process. Results: The result is dividedintofour categories based on the analysis: Assessment and follow-up of overweight and obesity, The good choices,Factors that concern the pediatric nurse’s work and The individual Child Care center.The pediatric nurse’shealth promotionand preventative work against overweight and obesity in children in the Child Health Care is based on promoting the good choices and creating a trustful relationship with the family. Conclusion: Hopefully thisstudy canhighlightthe pediatric nurse’shealth promotiveand preventative work against overweight and obesity in children.

Två screeningmetoder för identifiering av barn med språkstörning vid 2½ år eller 3 år används vid barnavårdcentraler i Sverige. Metoderna som har stöd i forskning granskades och jämfördes med varandra framförallt med avseende på validitetsmått. Av granskningen framkom att de skiljer sig åt både avseende populationsstorlek, statistiska metoder, tillvägagångssätt att uträkna validiteten och tidpunkt för valideringen. Eftersom valideringen dessutom har skett med olika typer av referenstest (”gold standard” respektive Proxy-mått) är det svårt att värdera metoderna genom att ställa dem mot varandra. Det enda som bedömdes jämförbart var positivt prediktivt värde (PPV) som – för båda metoderna – redovisas i nära anslutning till screeningen. I 2½-årsscreeningen överensstämde resultatet av den kliniska bedömningen i 52% med det positiva screeningutfallet. För 3-årsscreeningen uppgick motsvarande värde till 95% då den kliniska bedömningen gjordes i nära anslutning till screeningen. Den omfattade dock endast 2/3 av de barn som hade positivt screeningutfall. Vid en validering ett år efter screeningtillfället var PPV för samma metod endast 31.7%. I uppföljningsstudier av barnen som hade positivt screeningutfall från 2½ respektive 3 år konstaterades, för båda screeningmetoderna, att drygt 60% av de senare uppvisade någon form av neuropsykiatriska svårigheter. Såväl metod A som metod B identifierade barn med grav språkstörning. Metoderna har sina styrkor och brister som måste beaktas vid val av screeningmetod på BVC.

Övervikt och fetma (Ö/F) hos barn ökar runtom i världen och är ett växande folkhälsoproblem. Sedan mitten av 1980-talet har det även ökat i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att analysera möjligheten att förutsäga risken för Ö/F hos ett barn vid fem års ålder med hjälp av tillväxtmätning vid tre års ålder. Studien genomfördes som en registerstudie av 11 125 barn, födda mellan 2003–2006 och folkbokförda i Uppsala län. Data analyserades med korstabellsanalys och logistisk regressionsanalys med justering för mammans utbildningsnivå och mammans vikt. Analyserna i studien visade att tillväxtmätning vid tre års ålder inte gav en säker förutsägelse för Ö/F vid fem års ålder, eftersom 40,5 % av barnen med Ö/F vid tre års ålder normaliserade sin vikt vid fem års ålder. Detta trots att resultatet visade en kraftig överrisk att utveckla Ö/F vid fem års ålder om barnet hade Ö/F vid tre års ålder (OR 18,73). Bland mammor med låg utbildningsnivå fanns en överrisk för barnen att ha Ö/F vid fem års ålder, jämfört med mammor med hög utbildningsnivå. Det fanns även en överrisk att ha Ö/F vid fem års ålder för de barn vars mammor själva hade Ö/F i jämförelse med de barn som hade normalviktiga mammor. Vidare forskning behövs inom området Ö/F hos förskolebarn samt kring behandlingsstrategier för att kunna implementera tidiga insatser, såväl på individ- som samhällsnivå. / Overweight and obesity in children increases around the world and is a growing public health problem. Since the mid-1980's it has also increased in Sweden. The purpose of the present study was to analyze the possibility of predicting the risk of overweight/obesity in a child at the age of five by means of growth measurement at the age of three years.The study was conducted as a register study of 11 125 children, born between 2003-2006 and registered in Uppsala county. Data was analyzed with cross-reference analysis and logistic regression analysis with adjustment for mothers education level and mothers weight. The analyzes in the study showed that at three years of age, growth measurement did not provide a reliable predictive of overweight/obesity at the age of five years, since 40.5 % of the children with overweight/obesity at three years of age normalized their weight at the age of five years.  Even though the results showed a high risk of developing overweight/obesity at five years of age if the child had overweight/obesity at the age of three years (OR 18.73). Among mothers with low education level, there was an over-risk for the children to have overweight/obesity at the age of five years, compared to mothers with a high level of education. There was also an over-risk of having overweight/obesity at the age of five years for the children whose mothers themselves had overweight/obesity in comparison with the children who had normal-weight mothers. Further research is needed in the field of overweight/obesity and preschool children and regarding treatment strategies to be able to implement early interventions, both at individual and social level.