Syftet med vår studie är att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus på individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har främst fokuserat på heterosexuella kvinnor samt frågor som handlar om val kontra omständigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har även kommit att handla om köns- samt rådande samhällsnormer. Forskning inom området är till största del internationell och det finns endast ett fåtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vår studie, där samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa. För att utvidga urvalet från att enbart handla om heterosexuella kvinnor valde vi således att undersöka individer med olika kön, sexuell läggning samt civilstånd. I den inledande fasen valde vi, förutom personliga intervjuer, även ett urval av intervjuer som vi fick genom en publicerad artikelserie i Dagens Nyheter. Detta med anledning till att utöka data för en större empirisk grund att bygga en teori på. Efter analys av insamlat material stod våra kategorier klara då vi såg att dessa individer ständigt reflekterar över sitt val, både hur det uppfattas av sig själva samt hur det upplevs av omgivningen. Det visade sig att dessa individer upplever sig som ansvarstagande och frihetstörstande men att valet också leder till upplevelsen av att vara en avvikare. Valet har därmed bidragit till att dessa individer blir ifrågasatta men också att de själva ifrågasätter rådande normer, vilket gav upphov till vår kärnkategori den ständigt reflekterande människan samt våra underkategorier, den reflexiva friheten, det reflexiva valet, det reflexiva ansvaret samt den reflexiva normbrytaren.Den teoretiska anknytning vi använt oss av är Anthony Giddens teori om det moderna samhällets uppkomst och dess dynamik, där han talar om tre element, åtskiljande av tid och rum, urbäddning av sociala institutioner, det rena förhållandet samt institutionell reflexivitet. Den tidigare forskningen vi använt oss av för att sedan relatera till vårt resultat har vi delat in i teman, Frivilligt barnlös – val eller omständigheter, brott mot sociala normer, definition av begreppet samt kroppens språk.

Ofrivillig barnlöshet har visats vara en faktor som kan ha en negativ inverkan på kvinnors psykiska hälsa och sociala liv. Eftersom sjuksköterskor kan komma att möta dessa kvinnor i vården, oavsett arbetsplats, är det viktigt att känna till hur upplevelsen av ofrivillig barnlöshet kan påverka dessa kvinnors liv. Att belysa kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. En allmän litteraturstudie med innehållsanalys där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att kvinnor som lider av ofrivillig barnlöshet upplever en förändrad självbild. Många känner att de förlorat en del av sig själv och tvivlar i sin roll som kvinna. Detta leder många gånger till ett utanförskap både i samhället men också genom självisolering när kvinnan själv vill undvika sociala miljöer. Att vara ofrivilligt innebär att kvinnorna tvingas anpassa livet. Det kan både handla om att kvinnorna upplever att de förlorar kontrollen över sitt eget liv eftersom de själva inte kan påverka barnlösheten men också att de kan tvingas anpassa sig till en framtid utan barn. Att vara ofrivilligt barnlös påverkar många kvinnor negativt. Det är viktigt att som sjuksköterska känna till detta som ett hälsoproblem för att kunna ge dessa kvinnor ett gott bemötande i vården. / Involuntary childlessness has proven to have a negative effect on women’s psychological health and social life. Nurses may meet these women in care, regardless of workplace and that's why it's important to be aware of how the experience of involuntary childlessness can affect these women’s lives. To illustrate women’s experience of involuntary childlessness. A general literature study with a content analysis based on 13 scientific articles. The result showed that women who suffer from involuntary childlessness experience a change in their self-image. Many women feel that they lose a part of themselves and experience doubt in their role as a woman. The outcome often leads to alienation both in society and through self-isolation when the women tries to avoid social situations. To be involuntarily childless mean that the women are forced to adapt their lives in certain ways. It’s common to experience a lack of control in life because they themselves cannot affect the childlessness and some feel that they are forced to adapt to a future without children. Being involuntarily childless affects many women negatively. It is important that a nurse is aware that this is also a health problem in order to apply the most effective and informed approach to treatment.

Studien syftar till att undersöka hur det barnfria beslutet motiveras. Detta har genomförts genom intervjuer med 6 personer som identifierar sig som barnfria, inom ramen för metoden grundad teori. Denna metod valdes för att så förutsättningslöst som möjligt studera barnfrihet vilket även gör att frågeställningen vuxit fram genom forskningsprocessens gång. Det barnfria beslutet kan beskrivas utifrån fem kategorier: Att gå sin egen väg, Normkritik, En ifrågasättande omgivning, Reflektion samt Ett välrotat beslut. Dessa kategorier relaterar till varandra genom en process av reflekterande som utgår ifrån kärnkategorin Att gå sin egen väg, vilket innebär en avsaknad av barnlängtan samt viljan att prioritera annat. Genom inverkan av ifrågasättande från omgivningen och en normkritisk hållning leder det barnfria beslutet till reflektion och omvärderande. Utifrån denna process blir det barnfria beslutet välrotat vilket innebär att det är blivit ett bättre grundat beslut stärkt av yttre motiv. Teorier om individualisering, reflexivitet och identitetsskapande utifrån Beck, Beck-Gernsheim och Giddens har diskuterats i relation till resultatet. Studiens resultat sammanfaller delvis med tidigare studier på ämnet men har ett bredare fokus eftersom det inkluderar både kvinnor och män.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar 10-15% av de som önskar skaffa barn. Det finns en stark norm i samhället som säger att kvinnan ska kunna bära ett barn. När detta inte uppfylls påverkas framför allt kvinnans psykiska hälsa vilket kan leda till social isolering.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av utanförskap vid ofrivillig barnlöshet.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som baserats på fem självbiografier skrivna av kvinnor med erfarenhet av ofrivillig barnlöshet. Analysen genomfördes med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudkategorier och nio underkategorier som belyser olika aspekter av upplevelsen av utanförskap vid ofrivillig barnlöshet. Huvudkategorierna var 1) ett utanförskap skapat av normen, 2) vardagliga påminnelser av utanförskapet och 3) att stödjas i utanförskapet.  Slutsats: I studien framkommer att det finns starka normer kring vad kvinnokroppen ska åstadkomma vilket bidrar till upplevelsen av utanförskap. För att hantera utanförskapet skapar kvinnan copingstrategier för att motivera ett liv utan barn. Vidare är det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap i hur kvinnornas livsvärld och KASAM påverkas vid ofrivillig barnlöshet, detta för att minimera känslorna av utanförskap och för att förstå hur kvinnornas hälsoprocesser kan stärkas.

Bakgrund: I världen drabbas cirka 34 miljoner kvinnor av infertilitet. När en kvinna inte har blivit gravid efter ett års uppehåll med preventivmedel påbörjas en infertilitetsutredning. Utifrån den avgörs vilken behandling som är möjlig för att öka chanserna att bli gravid. Det är vanligt att infertila kvinnor upplever en försämrad självkänsla och att de är misslyckade. Allmänsjuksköterskan kan möta dessa kvinnor i flera olika kontexter och det är således viktigt att ha kunskap om deras situation för att kunna främja hälsa och lindra lidandet.  Syfte: Syftet var att beskriva infertila kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier skapades: Känslor av lidande som handlar om lidandets variationer exempelvis sorg, orättvisa och misslyckande. Hopp och längtan som handlar om hoppet och längtan efter barn. Omgivningen har betydelse handlar om hur kvinnorna upplevde gemenskap och utanförskap samt hur de upplevde bemötandet av sjukvården.  Slutsats: Kvinnorna upplever misslyckande, vilket gör att de isolerar sig från omgivningen. Det är känslorna av hopp som får dem att fortsätta kämpa. Som allmänsjuksköterska är det viktigt att lyssna och få kvinnorna att känna sig sedda och bekräftade samt informera om stödgrupper.

Bakgrund: Önskan om att fortplanta sig är grundläggande för de allra flesta. I Sverige beräknas cirka 10-15 procent par vara ofrivilligt barnlösa. Den vanligaste bakomliggande orsaken till infertilitet är könssjukdomar. Även åldern har betydelse för möjligheten till att bli gravid och att skjuta upp barnafödandet till senare i livet kan orsaka infertilitet. Ofrivillig barnlöshet medför vanligen psykiska påfrestningar som med tiden kan leda till ohälsa. En fertilitetsbehandling kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande och bristfällig kunskap eller bristande empati och engagemang hos vårdpersonal har påvisats påverka infertila kvinnors välbefinnande negativt. Barnmorskan fyller en central roll på en fertilitetsklinik och inom mödravården och det är därför viktigt att barnmorskor har kunskap kring ämnet för att kunna bemöta dessa kvinnor på ett professionellt sätt.     Syftet med magisteruppsatsen var att i ett stickprov av infertila kvinnor undersöka andelen av olika upplevda sinnesstämningar och olika önskemål om stödåtgärder under tiden för utredning av barnlöshet samt därefter hur de bemöttes på MVC.    Metod: Magisteruppsatsen har sammanställts utifrån delar ur en enkätstudie som tidigare genomförts på en fertilitetsklinik i Stockholm år 2012. Den ursprungliga enkätstudien var genomförd som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. För datainsamling tillämpades semistrukturerade slutna frågor med möjlighet att kommentera sina svar. 199 kvinnor besvarade enkäten. De slutna frågorna ur enkäten som bearbetades i denna uppsatts har analyserats deskriptivt och presenteras i en tabell och fyra stolpdiagram. En manifest innehållsanalys genomfördes för att sammanställa de öppna kommentarerna tillhörande frågeställningarna och dessa redovisas i tre stolpdiagram.    Resultat:  Flertalet av de infertila kvinnorna i studien uppgav att de känt sig aktiva och entusiastiska under det föregående året av utredning och behandling. En del kvinnor tillämpade egna strategier för att hantera sin situation. Att få möjlighet till att tala med en psykolog ansågs viktigt. En del kvinnor föredrog ett individuellt stöd medan andra önskade delta i en gruppaktivitet. För flertalet av kvinnorna i studien upplevdes övergången till mödravårdscentralen (MVC) oproblematisk och smidig och de upplevde att de blivit bemötta som normala eller som en i mängden. Dock uppgav 42 av kvinnorna att övergången till MVC varit kaotisk och 45 kvinnor önskade att fertilitetskliniken hade haft en egen MVC.    Slutsats: Sinnesstämningen i samband med utredning och behandling av infertilitet var subjektiv och individuell och kunde grunda sig på tidigare erfarenheter och förutsättningar. Behovet av stöd och vilken form av stöd som önskades såg olika ut beroende på individens önskemål och situation. Kvinnorna i studien var mer nöjda med fertilitetskliniken än mödravården både vad det gäller vårdpersonalens kunskaper och bemötande. Barnmorskans attityd, kunskap och bemötande ansågs bristfällig av kvinnorna i studien vilket kunde påverka välbefinnandet. Studien visade förbättringspotential för barnmorskans bemötande och kommunikation med kvinnor som genomgått IVF och sökt vård på MVC. För att kunna bistå med trygg vård och ett professionellt bemötande av dessa kvinnor är det av betydelse att barnmorskan har kunskap och kännedom om dessa kvinnors situation och behov.

Bakgrund: Var tionde par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet. När en kvinna inte lyckats bli gravid under 12 månader med oskyddat samlag kan en fertilitetsutredning påbörjas. Att som kvinna leva med ofrivillig barnlöshet kan påverka hälsan både psykiskt men även fysiskt vilket kan resultera i ett lidande hos kvinnorna. Allmänsjuksköterskan behöver ha kunskap om kvinnornas situation och se dessa kvinnors individuella livsvärld för att kunna främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa, lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes. Resultat: Analysprocessen av de fem självbiografierna ledde till två huvudkategorier: Ett lidande your flera perspektiv med tre underkategorier som handlar om kvinnors upplevelse av ett lidande på olika plan exempelvis sorg, utanförskap samt sjukvårdens bemötande. Meningen med livet med två underkategorier som handlar om hoppet att bli mamma och förlikning, livet kan vara bra ändå. Slutsats: Resultatet i studien visade att kvinnor som lever med ofrivillig barnlöshet ofta drabbas av någon slags ohälsa vilket gör att dessa kvinnor behöver emotionellt stöd för att hantera exempelvis sorgeprocessen och att det är stor vikt att sjuksköterskor ska ha kunskap och ha en förståelse för kvinnor med ofrivillig barnlöshet för att ge den bästa personcentrerade vården kvinnorna har rätt till.

BAKGRUNDEn eventuell infertilitetsproblematik utreds först efter ett års oskyddade samlag med utebliven graviditet. Det som följer är oftast fysiska och psykiska påfrestande behandlingar och situationen har betydande inverkan på parets välbefinnande samt kan skapa ohälsa inom relationen. SYFTESyftet med studien är att belysa hur heterosexuella par upplever att ofrivillig barnlöshet påverkar relationen.METODEn kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har tillämpats för att undersöka studiens syfte. Sex självbiografier har analyserats manifest och resultatet grundas i upplevelser tagna från författarnas berättelser.RESULTATResultatet indikerar att psykiskt lidande på grund av ofrivillig barnlöshet orsakar konflikter i förhållandet och kan leda till ensamhet, både inom relationen och från omgivningen. Det finns en tydlig brist att stöd och förståelse saknas både från närstående och från sjukvården.SLUTSATSRelationens hälsa påverkas både fysiskt och psykiskt hos de par som drabbas av ofrivillig barnlöshet. För att möjliggöra god hälsa behöver sjuksköterskan vara inkännande om upplevelser och vårda båda parterna som en helhet.

Declining birth rate in Japan has been acknowledged as a demographic crisis since the 1970s. Higher education and better jobs has given women freedom and alternatives to starting a family, and some say the value of marriage and children has decreased overall. This study explored attitudes towards childlessness on Japanese Internet forums in order to understand why Japan, a country with continually persistent and conservative gender roles, can experience such a drastic population decline. Especially since this phenomenon seems paradoxical in relation to women’s traditional roles in society. This paper has explored how people spoke about childlessness and two major discourses emerged. The attitudes were categorized into a modern versus a traditional discourse on childlessness. Money, conservative gender roles and relationships were identified as important reasons affecting the decision to have children or not. However, only money seemed as a rationale behind childlessness accepted in both discourses.

Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande kvinnors upplevelser av sin ofrivilliga barnlöshet. Resultatet presenteras i fem teman och elva subteman. Det första temat, Livsvärlden omkullkastas, grundas på tre subteman som beskriver kvinnornas upplevelser av en kropp i obalans, hopp och förtvivlan samt att överlämna sin fertilitet till sjukvården. Det andra temat, Kontrollförlust – Vredens vakuum, baseras på två subteman som beskriver kvinnornas upplevelser av frustration samt ilska och avund. Det tredje temat, Sorgens hemliga lådor, byggs på de två subtemana sorg och tomhet – den osynliga förlusten samt den yttersta okvinnligheten – ett utanförskap. Det fjärde temat, Existentiella tankar, grundas på två subteman, varför just jag samt skam och skuld. Det sista och femte temat, Återtagandet av kontrollen, baseras på två subteman som beskriver vändpunkten – att begrava en barnönskan samt avslutet. Diskussionen behandlar huruvida kvinnorna kommer till acceptans över sin barnlöshet samt att det inte finns någon bra applicerbar krismodell för infertilitetskrisen. Vidare diskuteras den livslånga sorgen och de konsekvenser det får på framtida barnbarnlöshet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>