No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande på fritids. Detta undersöks med hjälp av enkäter som alla lågstadieelever på en vald skola har besvarat, samt med hjälp av tre semistrukturerade djupintervjuer med tre barn från olika klasser. Resultatet visar att barn upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande på fritids som begränsade av olika förutsättningar, exempelvis tid, personaltäthet och tillgång till lokaler. Studien kan inte påvisa några samband mellan styrda former av elevdemokrati och barnens upplevelser av delaktighet och inflytande. Barn upplever att de har goda möjligheter att framförhandla sina önskemål i samtal med personal och är genom dessa samtal delaktiga i utformningen av fritidsverksamhet.

Syftet med studien är att undersöka relationen mellan skolors arbete mot mobbing och elevers behov av stöd, samt om skolornas arbete motsvarar hur eleverna önskar att skolan ska att hantera mobbning i årskurs fyra till sex. I studien beskrivs skillnaden på begreppen ”barnperspektiv” och ”barnets perspektiv” samt hur begreppen är relevanta för skolans elevinflytande. Denna studie undersöker alltså om skolans arbete mot mobbning når barnets perspektiv. Studien grundas på kvantitativa enkätundersökningar där 55 elever och 6 lärare från tre olika skolor i årskurs fyra till sex har deltagit. Respondenterna har svarat på samma flervalsfrågor, vilka har anpassats efter ett elevperspektiv samt ett lärarperspektiv. Svaren har ställt mot varandra för att klargöra om elevernas och lärarnas svar överensstämmer. Studiens resultat visar att det finns önskningar från eleverna kring arbetet mot mobbning vilka skolorna inte har något systematiskt arbete kring.

Under 2015 kom 35369 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige för att söka asyl. I media och i samhället har det diskuterats flitigt kring olika händelser rörande de ensamkommande barnen och ungdomarna. När barn under 18 år kommer till Sverige tilldelas de en god man som ska se till att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. Samtidigt är det sällan vi hört de ensamkommande ungdomarnas egna röster. Sker god mans-uppdraget utifrån barnens villkor och barnperspektiv? Under förra året (2015) blev det också uppenbart att det saknades gode män till ensamkommande barn och ungdomar i kommunerna (Socialstyrelsen 2016). Vi ville förstå och undersöka hur de ensamkommande ungdomarna upplever att god man uppfyller sitt uppdrag, i att vara den samordnade och stödjande länken till den ensamkommande ungdomen. Syftet är att undersöka hur de ensamkommande ungdomarna upplever relationen med sin god man. Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer för att samla in vår data. Deltagarna i vår studie var ensamkommande ungdomar mellan 16-17 år som inte varit i Sverige i mer än 1 år. Med vår studie kan vi bekräfta vissa likheter med tidigare internationell forskning samt se en del skillnader från tidigare nationell forskning. Vi kan också tolka att ytterligare verktyg och kunskaper behövs för att möta de ensamkommande ungdomarna utifrån ett barnperspektiv. De ensamkommande ungdomarna i vår studie upplever sig ha liten möjlighet att påverka relationen till sin god man. De ensamkommande ungdomarna försöker många gånger göra sina röster hörda men det är sällan problem blir åtgärdade. Få av våra deltagare hade en positiv upplevelse av sin god man och utförande av god mans-uppdraget.

Syftet med denna studie är att synliggöra barns och pedagogers diskurser kring högläsning i förskolan. Detta då vi har uppmärksammat att det finns en tydlig kunskapslucka när det kommer till studier som handlar om högläsning där barns perspektiv behandlas. De flesta studier fokuserar mer på pedagogerna samt de didaktiske val de gör. Det problemområde som den här uppsatsen utgår från är hur barn och pedagoger beskriver högläsning. Vi vill därmed undersöka, analysera, problematisera och presentera utifrån diskursanalys hur barn och pedagoger pratar om högläsning. Undersökningens frågeställning är: “Hur pratar barn om högläsning?”, “Hur pratar pedagoger om högläsning?” samt ”Vilka likheter och skillnader finns mellan barnens och pedagogernas diskurser kring högläsning?”. I den här diskursanalytiska studien har vi fokuserat på barnens erfarenheter kring högläsning genom ostrukturerade intervjuer med barn samt individuella samtal med pedagoger. Utifrån diskursanalys, med inriktning på diskurspsykologi, har den insamlade empirin bearbetats och analyserats. Studiens resultat visar att pedagogers arbetssätt har en stor påverkan på hur barn tar till sig högläsning samt att barns uppfattningar kring högläsning skiljer sig från hur pedagoger beskriver den; ordet högläsning har en annan betydelse för dem jämfört med hur pedagoger uppfattar ordet. Därtill upplever barnen högläsning som något tråkigt då böcker kan vara långa och därför ibland inte avslutas. Med detta i åtanke bör pedagoger och vuxna ta tillvara hur barnen upplever högläsning, genom att välja kortare böcker som de kan läsa färdigt för dem på den tid som finns tillgänglig.

Samling är ett framträdande begrepp inom svensk förskola som det finns begränsad forskning om. Trots denna begränsning och avsaknad av begreppet i läroplanen används samling frekvent i svensk förskola. Syftet bakom studien är således att undersöka samlingens betydelse i förskolan, vilken inverkan läroplanen har på samlingar och förskolan i stort. Studiens syfte har besvarats med stöd av följande frågeställningar: På vilket sätt kan samlingen utgöra ett meningsfullt lärande för barnet?, På vilka olika sätt kan läroplanen tolkas som stödjande för samling i förskolan? och På vilka olika sätt kan samling och läroplan utgöra ett överkrav för barnet?. Vi har använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod som bestått av digitala intervjuer med fyra förskollärare och en rektor. De teoretiska utgångspunkterna vi har använt för att analysera är Corsaros teori om barndomssociologi med fokus på barnperspektiv och barns perspektiv, Noddings omsorgsetik där vi utgått från hennes fyra huvudkomponenter - modelling, dialog, praktiska handlingar och bekräftelse samt Edfelts teoretiska begrepp överkrav. Dessa teoretiska begrepp har vi haft som verktyg för att kunna analysera fram studiens resultat.  Studiens resultat visar att begreppet samling har olika betydelser beroende på vilken förskollärare som deltagit, samling kan utifrån intervjuerna ses som både positivt och negativt. En gemensam nämnare inom samling från alla förskollärare är gemenskap, att i en samling får barnen en möjlighet att se varandra och känna en samhörighet. Läroplanen ses som något positivt utifrån alla deltagare, både förskollärare och rektor. Resultatet visar främst att förskollärare känner en trygghet att använda sig av läroplanen men trycker på att det ligger till vikt att få tid för planering, att få tid för egen planering gör att det minskar stressen för arbetet med läroplansmålen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka tillvägagångssätt förskollärare använder för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv. En kvantitativ enkät med inslag av kvalitativa frågor användes som datainsamlingsmetod. Studiens datainsamlingsmetod utgick från en innehålls analysmetod. Resultatet visar att förskollärares vilja och tillvägagångssätt i att ta tillvara barns intresse i skapandet av lärmiljön varierar. Resultatet visar också att det i förskolans lärmiljö förekommer faktorer som kan påverka barns delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön exempelvis barns ålder och barnsäkerhet. Slutsatsen är att förskollärare behöver besitta en kunskap, och förverkliga den kunskapen till olika tillvägagångssätt, för att ge barn möjlighet att skapa en lärmiljö utefter deras intresse och behov.

Runt omkring oss finns olika fenomen av populärkultur i olika medier. De här fenomenen påverkar oss på olika sätt, och inte minst barnen påverkas av populärkultur som riktar sig direkt till dem. De intressen som barn skapar tar de med sig till förskolan där barnen möter förskollärarna som ansvarar för deras pedagogiska bildning.Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur förskollärare ser på populärkultur i förskolan och hur de förhåller sig till barnens intresse för populärkultur. För att få fram förskollärarnas åsikter om populärkultur har semikonstruerade kvalitativa intervjuer använts och empirin har analyserats med begreppet barnperspektiv, med avstamp från barndomssociologi.Resultatet visar på att förskollärare har en övervägande positiv syn på populärkultur och användning av det i verksamheten, så länge det inte förekommer våld eller om barnen använder det destruktivt.

Syftet med denna studie är att bidra med ytterligare kunskap gällande barns delaktighet och inflytande i förskolan och ur förskollärares perspektiv.Undersökningsmetod består av fem intervjuade förskollärare. I studien har semistrukturerade intervjuer använts. Resultat har analyserats genom begreppen lekfullhet, emotionell närvaro, barns perspektiv och barnperspektiv och stödjande kommunikation. Resultatet visar att förskollärarna som intervjuades gör barnen delaktiga och har inflytande på förskolan genom valtavla, lyssna in barnens intresse, att barnen aktivt hjälper till och medbestämmande. Begränsningar med barnens delaktighet och inflytande uppstår när personal är borta, har möte eller vid språksvårigheter. Barnen har delaktighet och inflytande men i mindre skala. De möjligheter förskollärarna med barns delaktighet och inflytande är att barnen kommer med förslag, att de vidareutvecklar barns aktiviteter och bygger på barns motivation. Slutsatsen är ju mer närvarande förskollärarna är ju mer delaktighet får barnen och på så vis utvidgas barnens kompetens och färdigheter.

Titeln på arbetet är Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket också är syftet med arbetet. De frågor vi utgått ifrån är: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det några möjligheter och begränsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har använt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, läroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. Vår studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara på barns intressen och åsikter. Samtidigt kan det förekomma situationer med styrt inflytande. Studien visar även att pedagogerna i arbetet utgår ifrån barns perspektiv och barnperspektiv. / The title of the work is Educators work with children’s influence in preschool. We have investigated how teachers work with children's influence in early childhood education, which is also the purpose of the work. The issues we have assumed is: How do teachers with influence in preschool? Are there any opportunities and constraints of working with children's influence? We have used out of previous research dealing with the influence of pre-school, curriculum history, and educators of different forms of work. Our study shows that the participating teachers work with children's influence in preschool by taking advantage of children's interests and opinions. While there may be situations with controlled power. The study also shows that educators in the work based on child's perspective and the child's perspective.