<p>Barns föreställningar kring naturens olika fenomen är många. Ett fenomen som alla barn upplever varje dag är övergången från dag till natt och tvärtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hänger samman, är det viktigt att lyssna på deras föreställningar för att sedan bygga vidare på dessa. För att ta reda på barns föreställningar kring fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i årskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förståelse för att solen, månen, jorden och andra planeter är i ständig rotation. Hur dessa objekt roterar ute i rymden varierade i svaren hos eleverna. Slutsatsen av detta arbete blir att elevernas föreställningar kring fenomenet dag och natt kan kopplas samman med de vetenskapliga förklaringarna samt att de hade förståelse för att olika objekt i rymden ständigt roterar på olika sätt.</p> / <p>Children's conceptions are several about different natural phenomenon. One phenomenon that every child comes in contact with every day is the transition from day to night and vice versa. To be able to give children explanations about thing that happens and how they are connected to each other, it is important to listen to what conceptions they have and then explain on the basis from their conceptions. Individual semi constructed interviews have been made with pupils in 3rd grade to find out what conceptions they have. The results show that the pupils were certain that the sun, the moon, the earth and other planets are rotating out in space varied. The conclusion of this work is that the pupils conceptions about the phenomenon day and night can be connected with the scientific explanations and that they also had understanding about how different objects are rotating in space.</p>

I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat. Skolinslagen visar inte samma spridning av innehåll längre utan domineras av ”läro-” och ”miljö- och hälsofrågor” på bekostnad av ”rättighetsfrågor” och ”skolpolitik”. Skolan utomlands skildras inte lika ofta längre.Jämfört med förr visar resultaten att vuxnas yttrandenärvaro har minskat kraftigt, politikers närvaro är framförallt minskad. Fler barn kommer till tals, men yttrandetiden för barn har minskat. Både flickor-pojkar som yttrar sig i inslag är vanligare nu, men samtidigt har inslag där bara flickor uttalar sig ökat. Barn uttalar sig i mindre självständiga roller idag och framställs som mer passiva än aktiva. Lilla Aktuellts redaktion tilltalar barn på ett mer personligt sätt nu, men vägleder inte barn om deras rättigheter.Slutsatsen är att Lilla Aktuellt gestaltar skolan mer som en sluten egen värld idag där barn i större utsträckning framställs som passiva elever. Nyhetsframställningen har blivit mer neutral och problembeskrivningen innehåller betydligt mindre vägledning om barns rättigheter. Detta sammantaget gör att programmet inte bidrar till att stärka barns ställning i samhället.

Detta examensarbete syftar till att utöka förståelsen för vad begreppet meningsfull fritid kan innebära i fritidshemmets verksamhet. Vi valde detta område därför att vi upplever en oklarhet i hur begreppet meningsfull fritid kan tolkas och realiseras i fritidshemmets verksamhet. Materialet som ligger till grund för resultatet består av kvalitativa intervjuer med sex verksamma fritidslärare i tre kommuner i Sverige. Resultatet är analyserat med tematiskanalys och strukturerat utifrån de teman som synliggjordes i informanternas utsagor. Av studien framkommer att fritidslärarna anser att barns inflytande tenderar att påverka om de uppfattar sin tid på fritidshemmet som meningsfull. Vidare framkommer det att begreppet meningsfull fritid inte har någon entydig betydelse och kan därför tolkas olika vilket medför att fritidslärare också arbetar med detta på olika sätt. Alla informanter som vi intervjuat är dock överens om att en meningsfull fritid bör utformas utifrån barnens behov och intressen. Resultatet visar även att ramfaktorer begränsar och påverkar barnens möjlighet till en meningsfull fritid. Utifrån vårt arbete drar vi slutsatsen att barns inflytande och delaktighet är betydelsefullt för att de ska uppleva sin tid inom fritidshemmet som meningsfull.

Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala relationer med fokus på lekens betydelse utifrån barnens perspektiv ser ut på två olika verksamheter i södra Sverige. Syftet definierades utifrån våra tre frågeställningar där vi som sagt har utgått från barnens perspektiv för att se vad de ansåg och tänkte om begrepp som gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Den forskningsmetoden vi använde oss av var kvalitativ data där intervjuer stod i fokus. Sammanlagt valde vi ut 10 barn från två olika verksamheter som fick ställa upp på intervjun. Barnens svar vi fick utifrån intervjuerna spelades in för att sen kunna transkribera, kategorisera och analysera. Studiens resultat visade att majoriteten av barnens svar hade delade åsikter och tankar om gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Barnen lät positiva till större grupper och blandade kön när det kom till gemenskapen. När det kom till utanförskap var barnens svar vänliga och omtänksamma då de alltid försökte tänka på hur andra barn i närheten mådde och hade det på fritidshemmet. Studien visar att med hjälp av leken skapar barnen nya vänner och sociala relationer överlag.

2440 cases of sexual child abuse was reported in 2015 in Sweden that is about one out of five children. Research shows that prevention strategies that focus on strengthening children’s integrity have proven effective for helping children recognize abusive behaviors as well as gain confidence to disclose.    The aim of this study is to investigate and describe the preschools role in strengthening children’s integrity to prevent child abuse, and describe how the work is done. The study has a qualitative approach with mix of semi-structured and unstructured interviews, called a qualitative interview form. This study used a purposive selection, four informants with management position within preschool were interviewed. The interviews were recorded and then transcribed, which will serve as a database for analysis.  For this study a content analysis was chosen.    The results showed that the preschool work aims to strengthen children’s integrity, but that the pre-schools do not use any specific strategies to strengthen children’s integrity with the aim of preventing child abuse. The conclusion showed that the preschool does not work consciously to prevent sexual child abuse, instead they are focusing in strengthening children’s integrity and values.

Syftet med denna studie är att undersöka om hållbar utveckling behandlas i barnböcker för yngre barn samt att beskriva, analysera och diskutera vilka diskurser kring hållbar utveckling i barnböcker som blir synliga. Den metod som vi använder oss av är kvalitativ textanalys med inriktning på diskursanalys. I studiens resultat kan vi ur de analyserade böckerna urskilja åtta olika diskurser; diskursen om att barn vill vara en hjälte, diskursen om att barn behöver en verklighetsförankring, diskursen om att barn är lättskrämda eller påverkbara, diskursen om att barn är kompetenta, diskursen om att personer som räddar naturen eller arbetar för en hållbar utveckling gör något bra, diskursen om att äldre vet bäst/bättre, diskursen om att de som inte hjälper till att hålla jorden ren är dåliga och diskursen om att inte återvinna och återanvända är dåligt/fel. De flesta av diskurserna bekräftas i förskolans läroplan (Skolverket 2016) och de övriga går med viss tolkning även dem att kopplas till läroplanen. Andra slutsatser som vi drar av studien är att barnböcker för yngre barn om hållbar utveckling är svårtillgängligt för förskolan och att författare använder makttekniker för att få barn intresserade av ämnet. Slutligen ser vi i samtliga barnböcker vi analyserat att barn framställs som kompetenta samtidigt som den uppfattningen ständigt motarbetas av de makttekniker som utövas av vuxna som ett försök till att styra dem.

I barnkonventionen, konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning framgår det att barn har rätt till att vara delaktiga i frågor som rör barnet. Konventionerna och lagstiftningen anger även att barns bästa ska värnas om. Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet har ökat sedan 1990-talet men att denna utveckling inte inkluderar barn med olika former av funktionsnedsättningar i samma grad. Syftet med denna studie är att urskilja och visa på olika uppfattningar bland habiliteringens barnkuratorer kring vad barn med funktionsnedsättningars delaktighet innebär i praktiken. Studiens empiriska material har samlats in genom fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med kuratorer från olika enheter inom en habilitering i en region i Mellansverige. Studien utgår från en fenomenografisk vetenskapsansats och det framtagna materialet har bearbetats genom en fenomenografisk analys som betonar betydelsen av olika uppfattningar om ett fenomen. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån barndomssociologins teorier om konstruktionen av barn och barndomen samt Harry Shiers delaktighetsmodell Pathway to Participation. Resultatet av studien visar att kuratorerna definierar att delaktighet handlar om att barn ska: informeras om sin situation, uppmuntras till att kommunicera, komplettera vuxnas kunskaper och få uttrycka sina åsikter. Habiliteringens familjecentrerade organisering i kombination med att kuratorerna arbetar utifrån ett beskyddande omsorgsperspektiv resulterar i att vuxnas åsikter får ett stort utrymme på bekostnad av barnens egen vilja. Kuratorerna påpekar att deras arbetsgivare, habiliteringen, är otydlig med vad som avses med direktiven om att patienterna ska vara delaktiga vilket gör att definitionsansvaret hamnar på varje anställd. Det innebär att det finns en variation av hur delaktigheten tolkas och implementeras i praktiken.

Det är viktigt att barn får en lustfylld och positiv syn på matematik. Därför är det viktigt att arbeta med matematik redan från tidig ålder så att den kunskapen följer med dem i deras fortsatta liv. Matematik innefattar mycket och därför har jag valt att fokusera på ett område som jag inte har mycket kunskap om. Syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger stödjer barns matematiklärande utifrån Gelman och Gallistels fem principer. Deras principer är:  Ett till ett principen, parar ihop två föremål från olika mängder.  Principen om räkneordens ordning, vilken ordning siffrorna kommer i räkneramsan.  Antalsprincipen, den sista siffran man räknar är antalet.  Abstraktionsprincipen, att man vet att konkreta och abstrakta föremål går att räkna.  Principen om godtycklig ordning, att det går att börja räkna i vilken ordning som helst men att ett föremål bara räknas en gång. Metoden som användes var observation med ett löpande protokoll på en förskola. Resultatet från observationerna analyserades med hjälp av hermeneutiken och begreppen som är hållpunkten i Gelman och Gallisels samt begrepp utifrån den teoretiska utgångspunkten, det sociokulturella perspektivet. De slutsatser som kan dras från min undersökning är att pedagogerna använder olika arbetssätt när de stödjer barnens lärande i Gelman och Galistells fem principer. Pedagogerna kan stimulera barnen under alla sorters aktiviteter och beroende på hur länge aktiviteten håller på kan barnen få möjlighet att möta på fler principer. Att pedagogerna kan använda nästan vilket material som helst när de utmanar barnen i deras lärande i Gelman och Gallistels fem principer är också en slutsats som gick att dra från min undersökning. Min undersökning visar även att det är viktigt att pedagogerna använder ett varierande material och använder materialet på olika kreativa sätt för att stödja barnens lärande. Samt att talet är en viktig del i barnens matematiklärande.

Syftet med studien var att öka kunskapen om föräldrars förståelse av mobbning, genom att utifrån tidigare forskning som inkluderar kontext och sociala grupprocesser beskriva tolka och förstå hur föräldrar uppfattar fenomenet. Urvalet bestod av sex föräldrar som alla hade barn i mellanstadiet. Metoden som användes för datainsamling var halvstrukturerade intervjuer och analysen och kodningen av materialet var inspirerad av ett hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att mobbning, enligt föräldrarna, var alla handlingar som uppfattades som mobbning av motparten. Mobbning skedde främst i övergången i tonåren när barnet gick från barn till vuxen vilket bidrog med en identitetskris som resulterade i en osäkerhet och dålig självkänsla hos barnet. Identitetskrisen som barnet upplevde var en produkt utav antingen en omogenhet, samhällets och vuxnas krav eller en kombination av båda. Osäkerheten och rädslan var även den främsta anledningen till att någon mobbade, blev mobbad eller stod med som åskådare. Vilket i sin tur grundade sig i antingen en medfödd personlighet hos barnet eller i ett beteende som ett resultat av barnets fostran och uppväxt. För att bli kvitt denna osäkerhet och rädsla använde sig barnen av gruppen för att skapa makt, tillhörighet och identitet. Tillhörigheten påverkades utav de normer som rådde, först och främst i gruppen men också i samhället. Att någon avvek från normen kunde starta mobbning men behövde inte alltid vara en orsak. Föräldrarna vägde in alla typer av mobbning och tog även med flera aspekter till varför mobbning sker så som sociala och kulturella dimensioner. Föräldrarna kunskap om mobbning som en social process i en grupp var till viss del begränsad, där mobbning främst ansågs vara en isolerad händelse grundade i personlighet, uppväxt eller samhällsfaktorer snarare än som ett resultat av ett relationsarbete.

Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om hur förskollärare upplever att barns tankar om döden kan komma till uttryck, samt hur arbetet med döden kan utformas i förskolan. Syftet med studien är även att vidare diskutera vilka faktorer som kan inverka på hur arbetet ter sig. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare och på tidigare forskning.Ett resultat som redovisas är att arbetet med döden i förskolan är komplext. Detta visar sig genom olika förhållningssätt hos förskollärarna, där hur de tar sig an arbetet främst beror på vad de lägger för innebörd i begreppet döden. Även andra faktorers betydelse, såsom förskollärarnas barnsyn och syn på sitt uppdrag, diskuteras.