The aim of our study is to investigate childrens’ participation in decision-making processes concerning supervised meetings between parents and children in at-risk families. Earlier research in the same field shows major shortcomings regarding the extent to whichchildren are involved in the decision-making process in these cases. The method we’ve used to conduct our study is through semi structured interviews with seven family law secretaries -all of them with experience from working with supervised meetings betweenparents and their children -working in different family law units in Stockholm, and our study can therefore be regarded as qualitative. Our essay starts with descriptions of supervised meetings between parents and children. It then delves into what actual rights children really have, to take part in decisions that affect their own lives. A number of earlier studies in the same field are then presented, as well as a study on childrens’ participation in child protection cases. Finally a study on childrens’ own views and feelings concerning their participation in supervised meeting cases.The collected empirical data is analysed using Roger Hart’s ”Ladder of participation”(1992), Harrys Shier’s ”Pathways to participation”(2001) and Nick Lee ́s childhood sociological perspective of becoming and being. We have also chosen to analyse our empirical data with the help of previous studies. The results are similar to previous studies presented in our essay: children are generally not allowed to take part in these important decisions to the extent that they should be, according to the United nation Children ́s convention on the rights of the child (2009) articel 12.1. Furthermore, as seen in previous studies, our results show that the adult perspective in the implementation of the supervised meeting cases is more taken into account than the child perspective. / Studiens syfte är att belysa barns delaktighet iinsatsen umgänge med föräldrar via umgängesstöd. Tidigare forskning inom området visat på stora brister av delaktiggörandet av barn i dessa insatser. Studien fokuserar på familjerättssekreterarnas delaktiggörande av barn i beslut och genomförande av insatsen,målgruppenvar familjerättssekreterare verksamma på familjerättsenheten som alla arbetade med insatsen umgängesstöd.Vi har gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju familjerättsseketerare på sju olika familjerättsenheter i Stockholms län. Inledningsvis i uppsatsen beskrivs insatsen umgängesstöd och bakgrunden till barns rätt till delaktighet i insatser som rör dem. Vidare presenteras tidigare forskning med ett flertal studier som forskat på barns rätt till delaktighet i insatsen umgänge med förälder via umgängesstöd, en studie om hur barns delaktiggörs i barnskyddsfrågor och slutligen en studie baserad på barnintervjuer och deras åsikter kring delaktighet i insatsen umgänge med förälder via umgängesstöd. Den för studien insamlade empirini form av semistrukturerade intervjuer analyserades sedan med hjälp av Roger Harts delaktighetsstege (1992), Harry Shiers delaktighetssteg (2001) samt Nick Lees barndomssociologiska perspektiv på vuxna och barn som becoming och being. Vi har även valt attanalysera den insamlade empirin med hjälp av tidigare forskning. Resultatet i vår studie visar i likhet med den tidigare forskning vi presenterat i studien att barn inte delaktiggörs i den utsträckning de bör enligt Barnkonventionen artikel 12.1 (FN:s barnkonvention, 2009). Vidare visar resultatet, precis som i tidigare forskning, på att det fortfarande råder ett starkt vuxenperspektiv i verkställandet av insatsen.

The purpose of this study is to provide knowledge about preschool teachers´ perspective on children´s influence in preschool. The method for the study was qualitative interviews with six active preschool teachers. The result showed that there are opportunities and obstacles to children´s influence. Opportunities are lifted as responsive and present educators who maintain an open climate between colleagues and children to create a safe environment, where children are given the opportunity to influence. Obstacles to children´s influence are lifted mainly as rules, routines and stress. The result also shows the age and sex of children as possible factors for enabling and preventing children´s influence in the preschool. Through this study, some reflections on children´s real influence and possible ways of working are also highlighted in order to make visible the consensus and approach in the work team. Which can help to develop work with influence and children´s opportunities to influence the preschool.

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns integritet och delaktighet irelation till den pedagogiska dokumentationen. Vårt intresse till studien har grundat sig i om barnsintegritet blir värnat om och om då barnen har möjlighet till delaktighet och inflytande i denpedagogiska dokumentationen. Vi har i denna studie genomfört kvalitativa intervjuer medverksamma förskollärare för att få ta del av hur de arbetar och resonerar kring barnens integritet ochom de ges möjlighet till delaktighet i pedagogisk dokumentation. Empirin från intervjuerna harbearbetats och analyserats för att sedan skrivas fram till ett resultat. I resultatet framkommer åsikteroch arbetssätt som delas av förskollärarna. Intressant har varit de olika aspekter förskollärarna hardelat med sig av. Något centralt i resultatet var att förskollärarna resonerar olika om integritet ochdelaktighet beroende på om det är yngre eller äldre barn. Vi diskuterar etiska dilemman somframkommit i resultatet för att visa på att arbetet med pedagogisk dokumentation i relation tillintegritet och delaktighet kan vara problematisk för förskollärare. Det framkom att förskollärarnaupplevde att barns delaktighet och integritet i den pedagogiska dokumentationen är något de i bordeta mer hänsyn till i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

The objective of this thesis is to explore the prerequisites for children’s participation in the activities of the public library as expressed by six children’s librarians. Qualitative semi-structured interviews were carried out to investigate how the librarians interpreted the concept of participation and viewed power issues between children and adults. Further, difficulties and possibilities experienced in working with children’s participation and manifestations of children’s participation in everyday library work were also investigated. The theoretic framework of the thesis was based on childhood theory together with concepts drawn from Gallagher on childhood and power relationships in work involving children’s participation. The results reveal that participation is viewed as a complex and problematical concept. The informants interpretations vary from participation as passive observers to involvement, at least to the extent of being asked to participate in the planning of activities at libraries. Although aware of the imbalance of power between adults and children, the informants described difficulties in allowing children to take control. A lack of time was found to be the greatest hinder in working with participation. Time, they argue, is required in order to create security, to build relationships and to be able to reflect on participation processes. The most common manifestation of children’s participation is the use of children’s suggestions for buying library materials. However, we conclude that children are in fact participative in that they have access to libraries guided by a child perspective. Children are listened to and respected by the children’s librarians although there is still much that can be done to improve the extent of children’s participation in everyday library work. / Program: Bibliotekarie

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi olika författare och forskares perspektivkring språk. Inledningsvis definierar vi begreppet språk, för attsedan beskriva vad Läroplanen för förskolan tar upp. Därefterbeskriver vi barns språkutveckling och redogör för vikten av ettspråkstimulerande arbete i förskolan. Pedagogers förhållningssättdiskuteras och vi tar upp lekens samt miljöns betydelse för språket. Ibakgrundens sista del redogör vi för vår valda teoretiska ram.SYFTE: Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad olikaförskolors personal anser vara det centrala för språkstimulering iförskolan.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av kvalitativ metod, medfenomenografi som ansats och intervju som undersökningsredskap.Sammanlagt har vi intervjuat nio pedagoger varav fem arbetar på enSpråkförskola och resterande på två ”vanliga” förskolor.RESULTAT: I resultatet framgick likheter men framförallt skillnader mellanförskolorna. Pedagogerna som intervjuades diskuterade språketsbetydelse för utveckling och lärande. Man beskrev också sittspråkfrämjande förhållningssätt och arbete samt miljöns betydelseför barns språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och är influerad av Fröbels pedagogik.Innehållet i samlingen varierar, alltifrån sånger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen få träna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill också undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lärandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har något inflytande över samlingens innehåll.METOD:Vid insamlandet av vårt empiriska underlag valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bästa sättet för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bådebarn och pedagoger på grund av att vi ville kunna jämföra deras uppfattningar. Vår teoretiskautgångspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslärande.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter när de berättar om samlingen. Det äräven dessa aktiviteter som de anser är det roligaste på samlingen. Materialet visar också attbarn gärna vill vara med och ha inflytande över samlingen men att de upplever attpedagogerna inte tillåter det. Pedagogerna däremot anser att barnen får vara med ochbestämma men att barnen inte är medvetna om det. / Uppsatsnivå: C

BakgrundI bakgrunden redovisar vi för den tidigare forskning som har gjorts inom vårt valda ämne. Vi fördjupar oss även i förskolans historia för att få en överblick över hur utveckling fram till införandet av förskoleklassen har sett ut. Vi förklarar närmare vad intentionen med för-skoleklassen är och fördjupar oss i leken som redskap för lärandet. Vi tar även upp över-gången mellan förskolan och förskoleklassen för att få en inblick i hur övergången ser ut och vad det kan få för betydelse för vårt resultat. Vi redovisar även för vilka styrdokument som styr förskoleklassen.SyfteSyftet med vår studie är att få reda på förskolebarns förväntningar på förskoleklassen.MetodVi har utgått från en kvalitativ metod med intervju som redskap. Våra frågor var förutbe-stämda men de gav respondenterna utrymme att utveckla sitt resonemang och för oss att ställa följdfrågor. Vi har genomfört våra intervjuer på två förskolor och totalt har vi intervju-at tio barn och fördelningen mellan könen var jämnt fördelad.ResultatDen större gruppen av barnen såg fram emot att börja i förskoleklassen. Barnen har tankar om förskoleklassen trots att de ännu inte börjat med en aktiv övergång mellan förskolan och förskoleklassen. Barnen förväntar sig att de ska få läsa, skriva, göra läxor och arbeta med matematik i förskoleklassen. Det barnen vill lära sig i förskoleklassen är att läsa, skriva och göra läxor.

BakgrundDet optimala för barns lärande är att de får vistas i den miljön som lämpar sig bäst för ändamålet. Barn skapar kunskap och lär genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsättningar för barns lärande måste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det är de vill att barnen ska lära. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lära sig utifrån sina erfarenheter. Lärandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig. Utomhusmiljön främjar lärande eftersom de får möjlighet att använda hela sin kropp och alla sina sinnen.SyfteVårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna beskriver att de planerar och använder sig av utevistelsen på ett likvärdigt sätt som inomhusvistelsen.MetodStudien bygger på en kvalitativ metod med self report som redskap för att ta reda på hur pedagogerna beskriver att de planera och använder sig av utevistelsen och hur de ser på miljöns betydelse för barns lärande. Resultatet bygger på 12 pedagogers inlämnade self reports.ResultatPedagogerna beskriver att de aktiviteter som planeras för utevistelsen är aktiviteter som sker utanför förskolans gård. De framkommer också att utevistelsen på förskolans gård sällan planeras utan barnen får ha den tiden till fri lek och eget utforskande. De flesta pedagoger beskriver att de anser att utomhusmiljön och inomhusmiljön är en bra lärandemiljö. Några beskriver att de båda miljöerna ska skilja sig åt. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Hur kan pedagogers föreställningar och arbete i verksamheten främja barnsspråkutveckling? Barns språkutveckling kan ses ur olika aspekter som läsning, skrivning ochkommunikation. Detta är något vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avspråkarbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssätt och bemötande är olika områden sompedagoger kan forma för språkutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på några pedagogers föreställningarkring barns språkutveckling, samt hur de arbetar för att stödja språkutvecklingen.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, både ifrån förskola ochfrån förskoleklass. Observationerna genomfördes i två olika verksamheter vid sju tillfällen.RESULTAT: I intervjuerna uttryckte pedagogerna att språket finns i allt som barnen gör.Språket är något som följer barnen åt i hela deras utveckling. Pedagogerna menade att dearbetade språkfrämjande genom olika arbetssätt, som t.ex. språkpåsar, rim, ramsor, böcker.De påpekade även att samtal var en del i hur barnen utvecklar sitt språk vilket de ävenarbetade aktivt med. Pedagogerna nämnde även vårdnadshavarnas roll som en betydande del ibarnens språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

The objective of this Bachelor’s thesis is to investigate how the public library in Luleå has set about implementing an alternative classification system for its children&apos;s books section and to explore why this was done. We wanted to investigate both how they have adapted the new system to the children&apos;s own way of seeking information and the library personnel&apos;s experience of using the new shelving system. We have done seven interviews to answer these questions and our choice of literature is intended to put the process of change into a wider context. The answers show that the library was dissatisfied with the former system and have instead expressed a desire to shift the focus of their classification system to their users. A significant factor behind the change was that they wanted to make children the basis of the new system. Here, they have instigated a change to the whole children&apos;s section and this new system is founded upon children&apos;s behaviour with regard to searching for information. The broad subject groupings have been given names that the children themselves use when they ask for books and, in order to facilitate the actual finding of the books on the shelves, the books have easily-recognisable symbols on the spine. According to our research, the staff in Luleå has found that both the users and they themselves are pleased with the new system, although an official evaluation has yet to be undertaken. We conclude that the advantages of the alternative systems outweigh the disadvantages. / Uppsatsnivå: C