BAKGRUND:Utomhuspedagogik är något vi uppmärksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om på förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna färre, och utemiljöerna blir begränsade av olika faktorer. Förskolegården blir då allt viktigare för barns intellektuella förståelse för sin närmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön är ett processinriktat arbetssätt där miljön blir till en medupptäckare i barnens lek, lärande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och ställer krav på de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring användandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lärande.METOD:Vår studie utgår från en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 12 förskollärare på fem förskolor.RESULTAT:Pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik som ett sätt att stimulera barns utveckling och lärande till exempel när det gäller konkret matematik, språkstimulering, barns motoriska utveckling samt utmanande av lek och fantasi. Även den egna rollen i utomhusmiljön var något pedagogerna berättade om. Det som framträtt är tre olika roller, dessa är att finnas till hands, medupptäckaren och att finnas där som observatör vid konflikter. I arbetslagsdiskussioner prioriterades inte diskussioner om utomhuspedagogik och utemiljö.

Bakgrund: Vi är speciellt intresserade av utomhuslek och dess möjligheter tillbarns lärande. Vår studie handlar om att ta reda på vad barnen lekerutomhus och hur de lär sig utifrån barnens perspektiv. Bakgrundenbeskriver historik om lärandet och tidigare forskning som förklararbarns perspektiv, lek utomhus och lärandet.Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad barn, fyra till fem år gamla lekerutomhus och hur de lär sig utomhus utifrån barns perspektiv.Metod: Undersökningen genomfördes genom att göra en kvalitativ intervjumed 30 stycken barn på tre olika förskolor, i åldrarna fyra till femår.Resultat: Vårt resultat visar att det barnen lär sig utomhus lär de sig självaeller av någon kamrat, det är inte något barn som nämner attpedagogerna lär dem något utomhus, pedagogerna är inte heller medi barnens lek. Rörelselekar är de lekar som barnen ägnar sig mest åt.Att gunga och cykla är de lekar som de flesta barnen sysselsätter sigmed.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys. Redskap som användes är intervju med öppna frågor samt tankekarta. Sex pedagoger intervjuades från fyra förskolor med olika organisatoriska inriktningar.RESULTAT:Det visar sig att pedagogernas uppfattningar av fenomenet barns inflytande utfaller i två kategorier, barns valmöjlighet samt att barnen blir hörda. Pedagogernas arbete med barns inflytande delades upp i tre kategorier. Vilken påverkan barns inflytande har på utveckling och lärande finns indelat i tre kategorier som beskriver olika läroprocesser. Pedagogerna menar att det finns två tillvägagångssätt att bekräfta hur barnen ska förstå att de har inflytande, konkret bekräftelse och kognitiv bekräftelse.

Syftet med denna studie var att undersöka användningen av det specialpedagogiska stödet alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan och undersöka hur detta stöd var utformat och anpassat för barn som har kommunikationssvårigheter. Forskningen visade att de barn som är i behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan främst är barn som har kommunikationssvårigheter. Det framkommer även i litteraturen att förskolans styrdokument är otydliga i sina formuleringar i hur det specialpedagogiska stödet ska vara utformat. Jag besökte en språkförskola där jag genomförde en kvalitativ intervju med en förskollärare som hade erfarenhet av AKK. Jag utförde även en observation som metod i undersökningen för att ta reda på vilka AKK-former som var synliga i förskolans miljö. Enligt resultatet är det mycket som talar för att förskolan har anpassat förskolemiljön efter barnens behov och förutsättningar, framförallt utifrån hur förskolan utformat det specialpedagogiska stödet AKK. Det förekommer kompensatoriska insatser men mycket av det pedagogiska lärandet tyder också på inkludering och miljöanpassning vilket det kritiska perspektivet framhåller. Detta kan också tolkas som att förskolan förhåller sig till ett dilemmaperspektiv, där man finner en mellanväg mellan dessa två perspektiv.

BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmänhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt ämne belyses utifrån flera perspektiv. Olika sätt att värdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs också resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som används i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen är att studera hur lärarna tänker och resonerar kring arbetet på resursavdelningen med barn i åldern 1- 5 år.MetodI denna studie används en kvalitativ forskningsansats, nämligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet består av fyra förskollärare och två barnskötare, på två olika förskolor med resursavdelning i en västsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal på resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering. Utgångspunkten och grundstrategin i arbetet är att göra mycket tillsammans med hela barngruppen. Personalen uppfattar att de anpassar verksamheten efter barnens förmågor. Trots samma grundpelare finns det olika tillvägagångssätt i deras arbete. En del arbetar med hela barngruppen, medan andra delar in barnen i mindre grupper efter deras utvecklingsnivå och ålder. / Program: Lärarutbildningen

Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare på barn- och familjeenheter arbetar för att barn ska få komma till tals i deras utredningar samt socialsekreterarnas upplevelse om barnen kommer till tals. Studien är kvalitativ där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Det var totalt nio socialsekreterare som intervjuades varav åtta arbetade på barn- och ungdomsenheter och en arbetade på en familjeenhet. Resultaten analyserades med hjälp av tidigare forskning, tolkningsramen Harts delaktighetsstege samt teorin om Gräsrotsbyråkrati. Resultatet visade att socialsekreterarna överlag anser att samtalsmodeller är viktiga i samtal med barn. Dessutom belyser de vikten av att samtala med barn minst en gång per utredning. Generellt sett anser socialsekreterarna att barnen får komma till tals under sina utredningar. Slutsatser som kan dras är att tidspress och arbetsbelastning kan påverka utredningarnas utfall samt att socialsekreterarna anser att barnen kommer till tals i sina utredningar men att fler samtal skulle behövas. / The purpose of this study is to look into what social workers who work within the field of child and family welfare do in order to make sure that the voices of the children are heard. This study also explore whether or not the social workers believe that the children get to participate in their own investigations. Nine social workers were interviewed whereof eight of them work in the child and family unity and one of them work with family law. The results are analyzed with the Convention on the Rights of the Child (CRC), Hart’s Ladder of Participation as well as Lipsky’s Street-level bureaucracy. The results show that the social workers in general believe that different models are important when speaking to children. Furthermore they point out the importance of speaking to the children at least once during their investigations. Overall the partaking social workers reckon that the children’s voices are heard during their investigations. In conclusion, time pressure and workload can affect the outcome of the child investigations. The social workers think that the children's voices are heard in their investigations though more dialog with them is needed.

Syfte med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur pedagoger i förskolan arbetar för att stötta barnen i sociala relationer och därigenom förebygga utanförskap. Studien har en kvalitativ ansats och metoden som användes för att undersöka detta var nio semistrukturerade intervjuer med tre verksamma specialpedagoger, fem förskollärare samt en utbildare av sociala tjänstehundar. I studien har vi valt att ta stöd från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogens förhållningssätt har en stor påverkan på barns sociala relationer. Vidare kan vi dra slutsatsen att det finns flera arbetssätt för att stötta barn i socila relationer och fadderhunden är en av dem.

Syftet med vår studie var att undersöka lekens betydelse för specialpedagogiken i förskolan. Studien består av två olika delar, där delstudierna inriktar sig på förskollärares och specialpedagogers syn på det nämnda syftet. I studien intervjuades sex förskollärare och fyra specialpedagoger.   I detta arbete har vi, genom intervjuer, tagit del av förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om lekens betydelse, särskilt för barn i behov av särskilt stöd och vilka arbetssätt de har. En annan fråga studien lyfter handlar om de nämnda respondenternas syn på barn som inte leker. De intervjuades erfarenheter var en viktig faktor när vi valde respondenter, eftersom vi ville ta del av deras specifika kunskaper inom ämnet, i högsta möjliga grad. Teorierna vi använt oss av i studien är det psykologiska och biologiska perspektivet, vilket kort innefattar att barns individuella färdigheter bedöms, samt det kulturella och sociala perspektivet, som beskriver barnens gemensamma lek.   Resultatet av studien visar att de specialpedagoger och förskollärare som intervjuats tycker att leken är en avgörande faktor för samtliga barn, samt att det finns delade meningar om vilka som anses vara i behov av särskilt stöd och vad stödet innebär. Andra resultat som studien visar är att det behövs mer forskning i ämnet, samt att mycket av den forskningen som gjorts främst fokuserar på skolan och inte på förskolan. Slutligen diskuteras studiens resultat i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna, samt egna slutsatser kring forskares och författares synpunkter om ämnena.

Syftet med den här studien är att belysa förskolepedagogers arbete med naturvetenskap utifrån de reviderade målen i läroplanen, med särskilt fokus på pedagogernas uppfattning om möjligheter och hinder i undervisningen. För att komma fram till syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervju av åtta pedagoger på fyra olika förskolor. Fokus har varit på våra frågeställningar Hur uppfattar pedagogerna sin egen kunskap i naturvetenskap i förhållande till läroplanens mål? Hur gör pedagogerna för att tillgodose läroplanens mål? Vilka hinder kan pedagogerna uppfatta att det finns för att inte uppfylla målen? Hur tar pedagogerna vara på barnens nyfikenhetsfrågor ur ett naturvetenskapsperspektiv? Hur tänker och använder pedagogerna språk och begrepp inom naturvetenskapen?Vi har ställt den tidigare forskningen och litteratur mot det som informanterna har sagt till oss i intervjuerna. Vi har valt att titta på studien utifrån ett sociokulturellt perspektiv men även ur ett Reggio Emilia inspirerande perspektiv, där samspel och det kompetenta barnet är centralt.Våra resultat visar att utbildning och engagemang är viktigt för arbetet med naturvetenskap i förskolan. Mer tid och utbildning efterfrågas för att kunna utveckla verksamheten ytterligare. Hållbar utveckling, samspel i naturen men också kemiska och fysikaliska processer som såpbubblor, bakning, skuggor och reflexer är exempel på naturvetenskapligt innehåll i verksamheten. Pedagoger tar vara på barns nyfikenhetsfrågor som i sin tur kan leda till nya projekt. Pedagogerna uttrycker att det är svårt att använda sig av de naturvetenskapliga begreppen i sin vardag. För att pedagoger ska kunna implementera målen i naturkunskap behöver de vara närvarande och nyfikna samt få mer tid och utbildning till hela arbetslaget.

Bakgrund: Måltiden är en central del i förskolans verksamhet och är en aktivitet som alla barn på förskolan deltar i. Tidigare forskning har visat att barn bör få vara delaktiga och självständiga i sin vardag och måltiden är en stor del av förskolans vardag som barnen bör inkluderas i. Syfte: Syftet är att bidra med kunskap om hur barn agerar självständigt under måltiden och hur pedagogerna påverkar barns möjlighet att vara självständiga och delaktiga under måltiden. Metod: Den metod som har använts i denna studie är icke-deltagande observation för att på ett så opåverkat sätt som möjligt kunna urskilja hur pedagoger arbetar för att främja självständighet och delaktighet för barnen under måltiden. Resultat: Studiens resultat framhäver hur ansvarstagande barnen är under måltiden och hur de inte alltid är beroende av pedagogerna för att äta sina måltider. Resultatet framhäver också hur pedagogerna i vissa fall kan ge en hjälpande eller en stjälpande hand till barnen under måltiden.