Studiens syfte är att undersöka hur några utvalda pedagoger i barnomsorgen beskriver att de hanterar och förebygger konfliktsituationer emellan barn och mellan barn och pedagoger. Vad upplever/bedömer pedagogerna vara orsaker som kan leda till konflikter? Hur förebyggs och löses konflikter? Vad har pedagogerna för barnsyn när det gäller konflikthantering? Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Fyra pedagoger med barnskötarutbildning eller förskollärarutbildning och som arbetar i barnomsorgen har deltagit. Resultatet visar hur respondenterna löser konflikter med domarroll, medling, avledning eller genom att avvakta och ge barnen tid att lösa konflikterna själva. Respondenterna uppfattar att barnen löser konflikter genom medling och avledning. Samtliga respondenter anser att konflikter är nödvändiga. Det viktiga är inte vilka metoder som används för att hantera konflikter. Det viktigaste är förhållningssättet, inte bara i konfliktsituationerna utan hela tiden.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur personal i förskolans verksamhet kan se på disciplin och hur deras disciplinpraktik kan se ut. Studien som genomförts är fallstudier på två olika förskoleavdelningar och studiens empiri består av observationer och intervjuer av samtliga personer på dessa förskoleavdelningar. Resultatet visar att olika syn råder på vad disciplin innebär och hur den praktiseras. Då disciplin ses som ordning och reda där gemensamma regler arbetats fram i en delaktig barngrupp och där barnen ses som kompetenta är disciplinpraktiken förenlig med förskolans uppdrag som framhålls av läroplanen. Då arbetet med disciplin sker utifrån tanken på att barn bör tuktas och där reglerna sätts av vuxna och är inkonsekventa blir disciplinpraktiken däremot inte förenlig med förskolans demokratiska uppdrag. En orsak till detta kan vara hur stor del av pedagogisk utbildning som finns inom lärarkompetensen i arbetslaget, och senare tidens lärarutbildningar har kanske haft för stort fokus på ämneskunskaper vilket har gjort att nutida samhällelig pedagogiska tankar fått alldeles för lite utrymme i lärarutbildningen.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollärare på sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-åringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar värdena solidaritet, frihet, förståelse, jämlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans. Den härskande barnsynen bland förskollärarna är att se barnen som medmänniskor men vi ser även spår av synen att vuxna vet bättre samt att se barnet som irrationellt. Det visar sig att inflytande ges på fyra olika nivåer vilka är: barnet har inget inflytande, barnet ges valmöjligheter, barnet kan vara med och påverka samt barnet ges möjlighet att bestämma. Makt är en underliggande aspekt som framkommit vid bearbetning av transkriptionerna. I diskussionen av studien kommer vi fram till hur barnsynerna uppkommit, vad inflytande kan få för konsekvenser samt makt som opersonlig styrning.

Utifrån vår B-uppsats vi skrev våren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fått under våra studier, har vi uppmärksammat en variation på tillgången av det bildskapande materialet ute på de berörda förskolorna. Hur materialet är presenterat kan skilja sig genom att materialet står i barnens höjd, på öppna hyllor eller bakom låsta dörrar. Syftet med studien är att beskriva relationen mellan fyra förskollärares syn på bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i åldrarna ett till tre år. Vi avser att jämföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstå relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet. Det råder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrån det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgänglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten.

Syftet med detta examensarbete var att skapa ett matematiskt arbetsmaterial för pedagoger. Materialet ska underlätta för pedagoger som känner sig obekväma eller illa till mods vid tanken på att arbeta med matematik. Materialet, som består av handledning, arbetsmaterial och ett formulär togs fram efter att ha studerat litteratur och efter att förtester med fyra barn gjorts. Materialet är tänkt att hjälpa pedagoger att få syn på de fem grundläggande principerna hos barn som behövs för att bli bra på aritmetik. De fem principerna är ramsräkning, sifferkunskap, antalsräkning, ordinaltalsräkning och spontan antalsuppfattning. Materialet testades av tre pedagoger. Deras svar analyserades och bedömdes efter i förväg utvalda kriterier. Några kriterier uppfylldes medan andra kräver en omarbetning av materialet för att uppfyllas. Till sist togs nya kriterier fram för att kunna förbättra produkten i ett nästa skede. Examensarbetet visar att det inte behöver vara krångligt och svårt att arbeta med matematik i förskolan även om matematik kan upplevas som krångliga ekvationer, väcka obehags känslor eller upplevs kräva mycket förberdelser.

Förskolan kan vara en fantastisk arena för barn att lära känna andra barn på och få möjlighet att skapa sig kunskap och förståelse för andra människor. När barn träffas börjar de oftast leka på olika sätt, vilket utvecklar deras sociala samspel. Under vår utbildning som blivande förskollärare har vi problematiserat kring vilken roll pedagoger har i barns lek för att på bästa sätt stödja barnen i deras samspel. Syftet med studien är således att skapa en förståelse för vad pedagogerna anser vara lekens styrkor, hur pedagoger ser på sin närvaro och hur de kan stödja och stimulera det sociala samspelet i leken. Metoden som använts har varit kvalitativ med intervjuer av sex pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid är medvetna om hur deras förhållningssätt gentemot barnen påverkar utvecklingen av det sociala samspelet och hur pedagogens barnsyn präglar arbetet på förskolan. Pedagogerna ser olika på vilken betydelse miljön inne på förskolan har och om barnen får vara delaktiga i miljöns utformning eller inte. Det som visar sig är att miljön har en viktig roll över vilka lekar som leks på förskolan och över hur barns lek kan utvecklas.  Konsekvenser gällande olika samspelsformer problematiseras i studien och visar på att pedagogers förhållningssätt kan vara avgörande ifall ett utvecklande samspel ska ske eller inte.

Denna studie grundar sig i vårt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollärare arbetar med och påverkar barns fria bildskapande på fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frågor om hur förskollärarens fokus på lärande, barnsyn och respons på barnets bilder påverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes även vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus. Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollärarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter. Resultatet visar även att lärandetraditionen är stark i förskolan och att denna många gånger lyser igenom också när förskollärarens huvudsakliga intention inte verkar vara att leda barnen i ett typiskt lärtillfälle. Slutligen visar resultatet att förskollärarens respons, medveten eller omedveten, har stor inverkan på barnets fokus, lust och kreativitet i bildskapandet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollärare och barnen i förskolan utifrån förskollärares upplevelser Syftet med studien är även att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollärarna finner är viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollärare med en lång erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollärare har fått svara på samma frågor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien så framkom det att etik är något personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrån olika bakgrunder. Förskollärarna beskriver att deras roll innefattar att lösa konflikter och att det som skapar etiska dilemman är snabba beslutstagande. Det framkommer att de metoder som förebygger etiska dilemman mellan barn och förskollärare är kommunikationen, framförallt inom arbetslaget

Syftet med studien är att kritiskt granska förskolans samling utifrån barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Försök till att synliggöra vilka eventuella maktpositioner och normer som kan kopplas till samlingen kommer att göras. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna samlingens syfte utifrån barns inflytande och delaktighet? Vilka normer och maktpositioner framkommer i lärarnas tal om syftet med samlingen? På vilka olika sätt kan samlingen organiseras enligt förskollärarna för ett ökat meningserbjudande för alla barn? Metod för insamlingen av empirin i studien är fokusgrupper där analysen av empirin tar sin utgångspunkt i de relationella och punktuella perspektiven samt med stöd av en analysmodell byggt på olika barnsyner. Resultatet visar att förskollärarnas föreställningar innefattar att samlingen i förskolan har tre övergripande syften. Dessa är att: skapa en vi – känsla, att informera barn om olika saker som ska hända under dagen och att ge barn en möjlighet att varva ner. I studiens resultat framkom hur förskollärarnas rådande barnsyn påverkar hur samlingen utformas och genomförs samt vilka möjligheter till delaktighet och inflytande som finns. Förskollärarna i studien agerar i samlingen med utgångspunkt i både det relationella och det punktuella perspektivet. Det vanligast förekommande är att samlingen har punktuella inslag. Studien visar även att begreppen delaktighet och inflytande inte är entydiga. Det verkar som att förskollärarna ofta tycks koppla ihop dessa begrepp med beslutsfattande i samlingen. Resultatet visar på två centrala tillvägagångssätt för att öka meningserbjudandet för varje barn i samlingen. Dessa är att utgå från barns intressen och en strävan efter att ha mindre grupper.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några förskollärares inställning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frågeställningar som besvarades i arbetet var: Hur påverkar förskollärarnas barnsyn vilket inflytande barn får i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollärarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket värde sätter förskollärarna på barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollärarna har goda intentioner när det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begränsar istället barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i fråga om handlingsutrymme och material. Förskollärarnas förhållningsätt och barnsyn visade sig ha den avgörande betydelsen för hur stort inflytande barnen får i musikverksamheten. Resultatet visade även att trots att förskollärarna menar att det är viktigt att ta tillvara barns egen musikkultur sker det i väldigt liten utsträckning i praktiken. Förskollärarnas syn på sig själva som förmedlare av ett kulturarv dominerar de lärarledda aktiviteterna, då de lär barnen reproducera traditionella sånger. När barnen driver egna musikprojekt framstår förskollärarnas roll som relativt passiv, vilket medför att barnen själva står för det största lärandet på det området. Slutligen visar resultatet att förskollärarnas användande av internet har öppnat nya möjligheter för barn att få inflytande över förskolans musikrepertoar.