Studiens syfte var att öka förståelsen för verksamma pedagogers förhållningssätt till de minsta barnen med fokus på dess språkliga och kommunikativa förmåga. Syftet var även att ta reda på hur pedagoger arbetar för att stimulera och utmana de små barnens språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt från fem pedagogers egna uppfattningar, vilket har undersökts genom kvalitativa intervjuer som metod. Undersökningens resultat visar att arbetet med barnens språkutveckling utifrån förskolans uppdrag är en tolkningsfråga, där de centrala begreppen språk och kommunikation har en komplex innebörd. Vidare framkommer att kroppsspråket är de minsta barnens främsta kommunikationsredskap, något som bör tas i beaktning i dess utvecklande mot ett talat språk. Pedagogernas generella uppfattning pekar på att det skett stora förändringar i synen på de minsta barnen över tid. Den rådande barnsynen präglas av en respekt och tilltro till barnet och dess förmågor. Ramfaktorer såsom stora barngrupper utgör dock hinder i pedagogernas arbete med de minsta barnens språkutveckling, med anledning av detta får det eftersträvansvärda förhållningssättet många gånger stå tillbaka i förskolans verksamhet.

Det övergripande syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning yrkesverksamma förskollärare resonerar kring sin barnsyn, hur ofta de reflekterar om barnsyn i arbetslaget samt om de erbjuds kompetensutveckling. Metoden som används är kvantitativ och datainsamlingen sker med hjälp av enkät i tre facebookgrupper. Resultatet visar att majoriteten av förskollärarna är väl införstådda med begreppet barnsyn och att reflektioner om detta prioriteras i arbetslaget. En svag majoritet har erbjudits kompetensutveckling om barnsyn, denna har då främst ägt rum som tema för APT, pedagogiska forum och föreläsningar. Majoriteten av respondenterna uppger att de önskar mer kompetensutveckling om barnsyn.

Syftet med den här studien är att undersöka pedagogers uppfattningar av barnsyn utifrån barns behov och pedagogers förhållningssätt. Barnsyn och uppfattningar är ett komplext begrepp som behöver studeras vidare för att kunna generera medvetenhet och insikter över hur synen på barn och dess uppfattningar faktiskt påverkar barns villkor i förskolan. Studiens forskningsansats har därav varit fenomenografi som fokuserar på uppfattningar. Studiens har en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer på två skilda förskolor.   Resultatet synliggör att barn har behov av vägledning genom uttänkt syfte, pedagogers närvaro och barns ålder. Genom vuxnas ansvar kan barns välbefinnande säkerhetsställas men barngruppens storlek och personlig kompetens är väsentliga faktorer för hur det praktiskt fungerar. Barn motiveras till självständighet och självkänsla av pedagoger för barns framtida vägnar. Pedagogers förhållningssätt karaktäriseras av bemötande, respekt och trygghet. Pedagoger behöver bemöta barn situationsbundet och personbundet där pedagogers dagsform kan påverka. Pedagogers förhållningssätt behöver präglas av respekt utifrån relationer, tillsägelser, regler och värdegrund. I sin yrkesprofession så behöver pedagoger vara trygga så att de kan besluta åt barn, tillsammans med barn, veta när och varför de säger nej.   Diskussionen karaktäriseras av tidigare forskning om barnsyn och resultatet där barns behov synliggör barns förmåga, hänsynstagande, barns rätt och barn i beroendeställning. Vidare diskuteras pedagogers förhållningssätt gentemot barn utifrån en framtidsvision, som kontextberoende och ansvar.

To contribute knowledge on obstacles to children’s participation in decisions concerning their welfare, this study examines four reports published by the Swedish National Board of Health and Welfare in two steps. First, using Bacchi's ‘What's the problem represented to be?’-approach, this paper concludes that the National Board of Health and Welfare describes obstacles to children's participation in decision-making processes within Socialstjänsten as a matter of (1) a lack of competence among social workers, (2) lacking adaptation to individual children, and (3) insufficient rules and regulations. Second, by developing a theoretical tool based on Fox Harding's theory on value perspectives and using it to analyze different views on children contained within the reports by the National Board of Health and Welfare, this paper shows that the content of this material indicates that children in decision-making processes within Socialtjänsten are viewed in two ways: Either as vulnerable and in need of protection or as a part of the family unit, where the parents are the ones who hold rights. These perspectives on children constitute two schools of thought that have a narrow or conditional attitude towards children's participation and stand in contrast to a rights-based view on children, which values participation and is more in line with the Convention on the Rights of the Child. Based on these findings, the paper argues that the Swedish National Board of Health and Welfare have reason to discuss social workers' views on children as an obstacle for child participation and that it is problematic that they do not.

Detta är en kvalitativ studie kring hur förskollärare ser på barns sociala relationer och behov av kamrater, samt hur de arbetar med de sociala relationerna och barnens kamratskap. Hundeides tolkning av det sociokulturella perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt. Teorin betonar därför hur förskollärarnas perspektiv på barnen och deras utveckling formar dessa ramar och därmed även deras sätt att arbeta. Två vanliga perspektiv på barns utveckling som Hundeide betonar är det utvecklingspsykologiska och det sociokulturella. I resultatet kunde vi se att flertalet av förskollärarna arbetar mer utifrån det utvecklingspsykologiska perspektivet, men vi ser även en strävan hos förskollärarna att arbeta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi belyser olika konsekvenser av de olika perspektiven, och försöker avslutningsvis förstå hur det kommer sig att det utvecklingspsykologiska perspektivet blir mer dominant på bekostnad av det sociokulturella. Med utgångspunkt i Hundeides teori tolkar vi det som att det kan bero på allt för begränsande förutsättningar för förskollärarnas arbete för att kunna arbeta sociokulturellt fullt ut.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenheter av vilken betydelse den fysiska innemiljön har för barn i förskolan. Vi har upplevt att den fysiska innemiljön och dess betydelse för barn i förskolan har fått ett litet utrymme i förskollärarutbildningen. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och utgår från semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats som analysmetod för att uppmärksamma likheter och därigenom synliggöra skillnader i empirin. Studiens resultatdel har vi analyserat utifrån teorier och begreppen: interaktionistiskt perspektiv, miljöpsykologi, miljöstress, miljöestetik, being and becoming samt handlingserbjudande.I studiens resultat framgick det att pedagogerna upplevde att en medvetenhet kring utformningen av den fysiska innemiljön är viktig för att kunna möta varje enskilt barn och deras behov. Storleksanpassning av möblerna till barnens höjd och en medvetenhet av vad en möbel kan erbjuda barnen utgår pedagogerna från för att möta varje barns behov. Pedagogerna hade ett gemensamt synsätt att tillgängligt material är betydelsefullt för barnen. Pedagogerna strävade efter att skapa en inkluderande atmosfär där barn och deras intresse blir beaktade för att skapa en trivsam innemiljö på förskolan

Studiens syfte är att undersöka förskollärares och barnskötares erfarenheter om deras uppfattningar kring hur barns delaktighet och perspektiv kan få synliggöras i verksamheten på förskolan. Denna studie genomförs för att bidra med ytterligare kunskap, då det finns en begränsad forskning kring de yngsta barnens delaktighet och perspektiv i förskolan. Studien utgår ifrån en kvalitativ metodansats. Semistrukturerade intervjuer har använts vid datainsamling för att få ett djup i studien, där respondenternas egna berättelser har utgjort ett rikt material. Urvalet tillämpades utifrån ett bekvämlighetsurval med fem förskollärare och tre barnskötare. Kontakt med respondenterna togs både via mail och telefon. Studiens resultat redogjorde för att meningsfulla sammanhang i lärmiljön utifrån varje barns förutsättningar, samt pedagogers medvetenhet kring deras arbetssätt var avgörande faktorer för att skapa delaktighet för alla barn. Det som hindrade möjlighet till delaktighet handlade om organisatoriska villkor med exempelvis för stora barngrupper, ledningens roll eller resursfördelning. Pedagogers barnsyn framkom som ett viktigt resultat för att synliggöra barns perspektiv, där barn sågs som kompetenta, med egna intressen, erfarenheter och kunskaper. Vidare visade resultatet att barns perspektiv synliggjordes även utifrån pedagogers engagemang för barnet. Detta genom pedagogers sätt att lyssna och skapa förutsättningar för samspel och kommunikation mellan både barn och pedagogmen även mellan barn. En betydelsebärande faktor som lyftes fram för att synliggöra både barns perspektiv och delaktighet var relationen mellan barn och pedagog.

Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter och hinder för barns reella inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka faktorer anser förskollärarna begränsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke på barninflytande? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit avstamp i forskning på området. Tidigare forskning visar på att det finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för barns inflytande. Studien är gjord på fyra förskolor där intervjuer och observationer har använts som metod. Samtliga intervjuer har transkriberats och därefter analyserats tillsammans med observationerna, utifrån frågeställningarna. Respondenterna uttalar personaltäthet, barngruppens storlek, rutiner, barns ålder och mognad, kollegor och demokrati som möjliggörande eller förhindrande för barns inflytande. Slutresultatet visar att pedagogernas förhållningssätt och barnsyn är de största påverkande faktorerna till om barns inflytande möjliggörs eller förhindras i förskoleverksamheten.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagogerna ser på barn, barnens inflytande i förskolan, vad som påverkar barns inflytande enligt pedagogerna och hur deras syn på barn påverkar barnens inflytande i förskolan. Vår studies frågeställningar är:Hur ser pedagogerna på barn?Vad betyder inflytande enligt pedagogerna?Vad är det som påverkar barnens inflytande enligt pedagogerna?Vi använder oss av Sommers (2005) teorier om sätt att se på barns kompetens för att relatera till pedagogernas barnsyn. Vår studie är av kvalitativ art och vi intervjuade åtta pedagoger med målet att få deras syn på barns möjligheter till inflytande för att sedan jämföra svaren med hjälp av fenomenografi. Alla våra respondenter var överens om att det främst är pedagogen som ger och tar inflytande. Andra faktorer som påverkar barns inflytande är miljön och resurstillgång/brist. Vi kom fram till att barns inflytande mest verka bero på pedagogens inställning till hur mycket inflytande barn bör ha. Vi konstaterar också att pedagoger som är trygga i sin arbetsroll främjar inflytande och att det är viktigt för arbetslaget att diskutera sina tankar om inflytande och lösningar på hinder till inflytande.

Liljefors, Karin & Nygren, Viktoria (2013). I betraktarens ögon – en studie om pedagogers resonemang kring dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring dokumentation i förskolan samt hur de förhåller sig till barns inflytande och etiska aspekter av dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att då pedagogen dokumenterar barnet ges barnet ett sammanhang och får genom dokumentationen hjälp att gå vidare i tänkandet och lärandet. Då barnens erfarenheter, idéer och initiativ blir utgångspunkt i den fortsatta planeringen kan det å ena sidan ses som att barnet har makten. Å andra sidan kan det ses som att det är pedagogen som har makten och att barnet känner sig kränkt.Den metod som används i studien är fokusgruppdiskussioner med semistrukturella intervjufrågor. I studien ingick två fokusgrupper med tre deltagare i varje grupp. Det inspelade diskussionerna transkriberades och analyserades därefter utifrån våra frågeställningar. Resultatet visar att samtliga fokusgruppdeltagare använder sig av någon form av dokumentation i sitt arbete med barnen i förskolan. Däremot varierar tiden de lägger på dokumentationsarbetet. Alla deltagarna anser att barns inflytande vid dokumentation är viktig trots att det inte alltid tänker på det när de dokumenterar. Vår slutsats är att det är pedagogernas barnsyn, deras perspektiv på barn samt deras förhållningssätt som ligger till grund för hur de tänker och går tillväga vid dokumentationerna. Nyckelord: barninflytande, barnsyn, dokumentation, etik