In today's society when the pressure is high on exploitation and on local governments and their decisions about resources, we must not forget our heritage. The built environment is an important part of the heritage and need to be taken care of and protected for future generations. Municipalities have the ability to work with preservation of historically valuable buildings with the help of the Planning and Building Law. By designing areas and impose restrictions on what the individual property owner may do with their building, the municipality can ensure that their ambitions of preservation are met. The purpose of this essay is to describe the methods that municipalities have available in the Planning and Building Law when it comes to the preservation of historically valuable buildings. The essay is partly based on a survey that was sent to the Swedish municipalities. The survey is primarily focused on the financial compensation a property owner may claim, if restrictions imposed on his building. An assumption that was made early in the process was that the compensation limits municipalities in planning for preservation. A previous study showed that financial compensation was not a problem in local preservation work. The conclusion I make after analyzed the answerers of the survey is that the majority of the responding municipalities, due to possible claims for financial compensation, in fact hesitant at imposing restrictions when planning for preservation of the historically valuable buildings. The survey also shows signs that building sanction fees rarely are charged for breaches. / I dagens samhälle som kantas av högt exploateringstryck och den ökade pressen på kommunerna och deras beslut om resurser, så får vi inte glömma vårt kulturarv. Den byggda miljön är en viktig del i kulturarvet och behöver tas hand om och bevaras till kommande generationer. Kommunerna har möjligheten att arbeta med bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med hjälp av plan- och bygglagens regler. Genom att planlägga områden och införa restriktioner för vad den enskilde fastighetsägaren får göra med sin byggnad, kan kommunen säkerställa att deras bevarandeambitioner uppfylls. Syftet med denna uppsats är att beskriva de metoder som kommunerna har att tillgå i planoch bygglagen när det kommer till bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Uppsatsen bygger delvis på en enkät som har skickats ut till Sveriges kommuner. Enkäten inriktar sig främst på den ekonomiska ersättning som en fastighetsägare kan göra anspråk på, om restriktioner påförs dennes byggnad. Ett antagande som gjordes tidigt i arbetet var att ersättningen begränsar kommunerna vid planläggning för bevarande. En tidigare studie visade att den ekonomiska ersättningen inte var ett problem i kommunernas bevarandearbete. Den slutsats som jag kommer till efter en analys av svaren från enkätundersökningen är att majoriteten av de svarande kommunerna, på grund av eventuella anspråk på den ekonomiska ersättningen, i själva verket tvekar vid införande av restriktioner för bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Enkätundersökningen visar även tendenser på att byggsanktionsavgifter sällan tas ut vid överträdelser.

Befolkningsökningen och klimatförändringarna är två mycket aktuella frågor i dagens stads- och samhällsplanering. Jordens yta utgörs av cirka 71 % vatten, vilket idag är områden som i mycket låg utsträckning utnyttjas för bebyggelseändamål. I dagsläget existerar bebyggelse som helt och hållet flyter på vatten, men den förekommer i mycket låg omfattning. Frågan är huruvida viktiga planeringsfrågor skulle kunna lösas genom att utnyttja vattenområden och utvidga den flytande bebyggelsen.   Syftet var att med hjälp av nationella och internationella exempel presentera begreppet flytande städer samt att diskutera huruvida det skulle kunna vara ett alternativ inom framtida planering samt urbanisering i Sverige.    Genom en litteraturstudie samt en fallstudie som bägge kompletteras med hjälp av intervjuer erhålls information som slutligen blir utgångspunkten för en analys och diskussion där slutsats dras. Historia kring byggande på vatten behandlas tillsammans med tekniker och förutsättningar som möjliggör flytande konstruktioner. Även relevant lagstiftning tas upp, inte minst kring strandskydd som spelar en stor roll när det kommer till att exploatera vattenområden. Fallen som studeras är både svenska samt internationella exempel på projekt som involverar en flytande bebyggelse. Störst fokus läggs på Marinstaden i Nacka och på Ijburg i Amsterdam. Studien kompletteras genom intervjuer med Alexander Erixson, planarkitekt på Nacka kommun, samt med Richard Bergström, VD på AquaVilla AB.   Slutsatserna som kan dras är att det är möjligt att öka exploateringen av vattenområden med flytande stadsdelar i Sverige. Stads- och samhällsutvecklingen skulle påverkas positivt då möjligheter skapas och kan bidra till att lösa problem som hjälp mot bostadsbrist samt. Det är även förebyggande för aktuella problem kring miljö- och klimatfrågor. Ett problem som en flytande bebyggelse skulle kunna bidra till är segregation, men med hjälp av en genomtänkt stadsplanering samt stöd från regelverket menar förespråkare att man i framtiden förhoppningsvis kommer kunna exploatera på vatten utan att problemet uppstår. Utmaningen är att övertyga om att fördelarna överväger nackdelarna för att fler ska få en positiv bild. Då skapas en större acceptans kring konceptet vilket är en förutsättning för utvecklingen av flytande bebyggelse i Sverige. / The population growth and climate change are two main factors in today’s urban planning. Approximately 71 % of the Earth’s surface is consisting of water and a large part of that is not being utilized to the fullest extent. Today’s buildings that entirely floats on water is something that we have already begun to see, however there is a low quantity of them. The following question is whether important issues connected to urban planning could be solved by expanding the amount of floating constructions, and thereby begin to use water as a place for cities and city districts to take form.   The purpose of this study is to present the concept of floating cities and to discuss whether it could be an alternative for future planning and urbanization in Sweden.    By doing a literature study and a case study that are both supplemented by interviews, information will be obtained to use as a foundation for an analysis and discussion where conclusions will be made. The history of floating construction is described together with existing techniques and prerequisites that enable floating structures. Laws relevant to the subject is also described, for example the law of shoreline protection, which plays a major role when it comes to exploiting water areas. The cases in the study consist of both Swedish and international examples of projects that involve floating constructions. Main focus will be on Marinstaden in Nacka and Ijburg in Amsterdam. To complete the study and get a better overview, interviews are held with Alexander Erixson, planning architect at Nacka Municipality, and with Richard Bergström, CEO of AquaVilla AB.   The conclusion is that it is possible to expand the number of floating districts in Sweden. Urban development would be positively influenced when opportunities are created, and issues as housing shortage could be solved. It could as well work as a prevention for environmental issues. The main problem that could occur is that floating districts might create segregation, although advocates states that well planned urbanization and support from laws and legalizations could make it possible to exploit water areas with floating buildings without the problem of segregation emerging. The challenge is to convince the society that the advantages outweigh the disadvantages. By that we achieve acceptance from more people which is a presumption when it comes to trying to accomplish a development and expansion of floating constructions in Sweden.

It is very important to protect buildings against fire. Especially older wooden buildings and areas with a historically important heritage, i.e. areas that cannot be restored to their original condition upon loss. In Eskilstuna one such area is located - Rademachersmedjorna. On behalf of Eskilstuna Kommunfastigheter AB a documentation of Rademachersmedjorna’s constructional fire protection has been conducted in this report in order to have the area's fire protection level documented. The purpose of this study has been, via systematic field studies, to provide an overview of Rademachersmedjorna and document the area’s current fire protection level. Based on this information, a visualization of the area's constructional fire protection and risk zones has been developed to give a simple overview for users, managers and owners. The inventory can be used by Eskilstuna Kommunfastigheter AB for a quick and easy visualization of Rademachersmedjorna’s fire protection level and risk zones. Furthermore, this information could be used as a basis for planning future safety prevention efforts. The documentation over the area is based on the assessment method Bedömning av brandskydd i kulturbebyggelse (hereafter referred to as BSV-k) and the parts this method includes. There are a total of 16 buildings at the Rademacher area and only one building achieved an acceptable fire protection level according to BSV-k. There are several zones in the area that pose a higher risk for the occurrence of fire and fire spread. These higher vulnerable fire hazard zones are spread out over Rademachersmedjorna which means that the whole area quickly can get involved in case of fire. In this context it is important to avoid fire what so ever may arise. Removing combustible material in escape routes, in attics and combustible materials nearby the buildings are some fire prevention measures which can be applied. It is also important to note objects such as bins and wooden planks that exist between the buildings being potential fire carriers. In cases where the buildings distance to a nearby located building is very short, the potential fire carriers pose little threat as the fire can spread directly from building to building. To achieve an acceptable level of fire protection for Rademachersmedjorna - according to this study's assessment method - is sufficient in many cases to apply fire prevention.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Grkpbv 90120 är ett system för framtiden och är såflexibel att den kan fortsatt utgöra ett understödssystem även för strid i bebyggelse.De förändringar som försvarsmakten genomgår, berör bland annat förändrade uppgifter ochinförande av nätverksbaserat försvar. En tendens i detta är att betydelsen av strid i bebyggelseökar, framförallt med tanke på fredsfrämjande insatsers karaktär och den ökadeurbaniseringstrenden i världen. Problemet består i att Grkpbv 90120 utvecklades för att ingå i enförbandstyp för främst strid i annan terräng än bebyggelse. Genom inventering av terrängen ochdess betingelser vid strid, så har krav på förmåga hos ett förbandsanknutet understödssystemkunnat genereras. Kraven har sedan jämförts med de förmågor Grkpbv 90120 besitter. Strid ibebyggelse utgör en starkt kuperad terräng som kännetecknas av svåröverskådlighet och kortaskjutavstånd, närhet till skydd, den tredimensionella striden samt blandningen av egen trupp,motståndaren och civila. Grkpbv 90120 uppfyller ett antal grundläggande krav för strid ibebyggelse men måste vidareutvecklas inom områdena verkan och skydd, avseende bland annatprecisionsbekämpning, avpassad verkan och inträngning samt skydd mot burna vapen i allaattityder även under mörker.Grkpbv 90120 kommer efter viss utveckling att var ett system väl lämpat för framtida strid ibebyggelse som förbandsanknutet understödssystem. / The purpose of this paper is to examine if Grkpbv 90120 (Mortar Combat Vehicle90120) is a system for the future, and can continue to constitute an indirect firesupport system even for urban warfare.The transformation of the Swedish Armed Forces affects, among other things, achange in tasks and the introduction of Network Centric Defence. One of theimplications is an increased significance of urban warfare, especially whenkeeping peace support operations and global urbanisation trends in mind. Theproblem comes out of the fact that Grkpbv 90120 was originally intended for atype of unit that normally does not fight in urban terrain. By examination of theterrain and its conditions for combat, it has been possible to specify requirementsfor the indirect fire support system of an attached unit. Subsequently, therequirements have been compared to the abilities of Grkpbv 90120. Urban warfareconstitutes hilly terrain characterised by difficulty of observation, short firingdistances, proximity to protection, three-dimensional combat and the mix ofcivilians, friends and foes. Grkpbv 90120 fulfils a number of basic requirementsfor urban warfare, but must be developed within the areas of target engagementand protection, among other things, precision engagements, gradable effect andpenetration and also protection against handheld weapons at every angle of attack,also during darkness.After some development, the Grkpbv 90120 will be an indirect fire supportsystem for an attached unit, which is well suited for future urban warfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 02-04

Sedan forskning inom ämnet brandskydd för byggnader inleddes på 1900-talets andra hälfthar intresset för att bygga allt högre och mer komplexa byggnader ökat. I och med detta harhögre krav på brandskydd samt lagar och regler som beskriver de olika krav som ställsutvecklats.Äldre kulturhistoriskt viktiga bebyggelser i Sverige har svårt att uppfylla dessa krav.Samtidigt som det ställs höga krav på såväl organisatoriskt som byggnadsteknisktbrandskydd spelar byggnadernas kulturhistoriska värde en avgörande roll i hur brandskyddettillåts implementeras och i vilken omfattning. Det blir därför en avvägning mellan vad som ärmöjligt att göra ur brandskyddssynpunkt och ur en kulturhistorisk aspekt. I både Sverige ochNorge har man vid brandskyddsinventeringar kommit fram till ett flertalbrandskyddslösningar som varit möjliga att tillämpa.Ett exempel på dessa kulturhistoriska trähusbebyggelser är Rademachersmedjorna iEskilstuna. På mitten av 1600-talet beordrade den dåvarande konungen Karl X Gustaf att ettflertal stensmedjor skulle uppföras i Eskilstuna. I samband med konungens död 1660 föllplanerna och endast ett 20-tal smedjebyggnader uppfördes och då istället i trä. Endast sex avdessa smedjebyggnader finns bevarade och utgör de Rademachersmedjor som området ärkänt för idag.Syftet med denna studie är att genom systematiska fältstudier skapa en översikt över ochdokumentera Rademachersmedjornas nuvarande brandskydd. Utifrån detta materialvisualiseras områdets byggnadstekniska brandskydd samt riskzoner på ett översiktligt sättför brukare, förvaltare och ägare. Vidare fokuseras arbetet på brandspridningsaspekten samtrespektive byggnads nuvarande brandskydd. Detta innebär att den kulturmässiga aspektenendast kommer att beröras översiktligt.Denna studie baseras på bedömningsmodellen Bedömning av brandskydd ikulturbebyggelse (härefter kallat BSV-k) och de delar denna omfattar. Detta innebär att detbefintliga brandskydd som inte omfattas av bedömningsmetoden inte kommer att bedömas,däremot kommer detta brandskydd översiktligt beröras i samband medbyggnadsbeskrivningarna.Av Rademacherområdets totalt 16 byggnader uppnår endast en byggnad brandskyddsnivånacceptabelt brandskydd. Detta medför att områdets totala brandskydd är bristfälligt sett urdagens brandskyddsperspektiv. På Rademacherområdet har uppmärksammats ett flertalzoner som utgör en högre risk för uppkomst av brand. Dessa högre utsatta riskzoner ärspridda över hela Rademacherområdet vilket innebär att en uppkommen brand i områdetsena del kan komma att spridas vidare till andra delar av området. I och med detta kan storadelar av området snabbt bli involverat. I dessa sammanhang är det viktigt att försöka undvikaatt brand över huvud taget kan uppstå. Sådana åtgärder är oftast av enklare karaktär och imånga fall de mest ekonomiskt fördelaktiga. Att ta bort brännbart material i anslutning tillbyggnaden, ta bort löst brännbart material på vindsutrymmen och i utrymningsvägar ärnågra brandförebyggande åtgärder som kan tillämpas på Rademacherområdet. Sådanabrandförebyggande åtgärder utgör delvis ett skydd mot brandspridning. I de fall därbyggnadernas avstånd till angränsande byggnader är mycket kort utgör potentiellabrandbärare, såsom papperskorgar och träplank, ett större hot till vidare brandspridning dåbranden har ett kortare avstånd till brandbäraren jämfört med den närliggande byggnaden.Det redan korta skyddsavståndet mellan två byggnader blir ännu mindre när en potentiellbrandbärare är placerad mellan byggnaderna. Detta innebär att branden kan spridassnabbare till närliggande byggnader och omfatta ett större område.För att nå en acceptabel brandskyddsnivå enligt BSV-k för Rademacherområdet i Eskilstunaräcker det i många fall att tillämpa brandförebyggande åtgärder, såsom att ta bort brännbartmaterial i vindsutrymmen och flytta undan papperskorgar från fasaderna. / It is very important to protect buildings against fire. Especially older wooden buildings andareas with a historically important heritage, i.e. areas that cannot be restored to their originalcondition upon loss. In Eskilstuna one such area is located - Rademachersmedjorna. Onbehalf of Eskilstuna Kommunfastigheter AB a documentation of Rademachersmedjorna’sconstructional fire protection has been conducted in this report in order to have the area'sfire protection level documented. The purpose of this study has been, via systematic fieldstudies, to provide an overview of Rademachersmedjorna and document the area’s currentfire protection level. Based on this information, a visualization of the area's constructionalfire protection and risk zones has been developed to give a simple overview for users,managers and owners. The inventory can be used by Eskilstuna Kommunfastigheter AB for aquick and easy visualization of Rademachersmedjorna’s fire protection level and risk zones.Furthermore, this information could be used as a basis for planning future safety preventionefforts. The documentation over the area is based on the assessment method Bedömning avbrandskydd i kulturbebyggelse (hereafter referred to as BSV-k) and the parts this methodincludes. There are a total of 16 buildings at the Rademacher area and only one buildingachieved an acceptable fire protection level according to BSV-k. There are several zones inthe area that pose a higher risk for the occurrence of fire and fire spread. These highervulnerable fire hazard zones are spread out over Rademachersmedjorna which means thatthe whole area quickly can get involved in case of fire. In this context it is important to avoidfire what so ever may arise. Removing combustible material in escape routes, in attics andcombustible materials nearby the buildings are some fire prevention measures which can beapplied. It is also important to note objects such as bins and wooden planks that existbetween the buildings being potential fire carriers. In cases where the buildings distance to anearby located building is very short, the potential fire carriers pose little threat as the firecan spread directly from building to building. To achieve an acceptable level of fire protectionfor Rademachersmedjorna - according to this study's assessment method - is sufficient inmany cases to apply fire prevention.

Sveriges kulturhistoriska bebyggelse bär viktiga historiska spår och har varit en starktbidragande faktor till samhällets utveckling. Dessa byggnader utgör konkretahistorieberättare som åskådliggör hur samhället har förändrats med tiden. Bevarandet avhistoriska byggnader av detta slag, är därför mycket viktigt för att dessa värden inte skallgå förlorade. Respektive kommun har i detaljplanen möjlighet att skydda bevarandevärdbebyggelse genom att skapa varsamhets- och skyddsbestämmelser för de fastigheter ochområden som anses vara värdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De flesta av dessabyggnader tillhör dock äldre byggnadsbestånd och kräver därför regelbundet underhållsochrenoveringsarbete för att överleva och uppfylla dagens krav på såväl energieffektivitetsom intern komfort. I renoveringsfasen för denna typ av bebyggelse uppstår emellertidofta komplikationer, då byggnadernas arkitektoniska värdebärare inte får förvanskas.Östra Sätra i Gävle, är utnämnt till riksintresse och kulturhistoriskt värdefullt till grund försin tidstypiska miljonprogrammsarkitektur med trafikseparering. Fastighetsbolaget ABGavlegårdarna, som äger och förvaltar husen i Östra Sätra, har vid renoveringen av ettantal punkthus i området, erfarit merkostnader till följd av varsamhetskraven för området.Merkostnaderna uppkom till följd av att konventionella tekniska lösningar och materialvalinte kunde tillämpas vid renoveringen.Detta examensarbete syftar till att kvantifiera dessa merkostnader med målsättningen attutgöra ett underlag för AB Gavlegårdarna för fortsatt dialog med Gävle Kommun, medavseende på det fortsatta förnyelsearbetet i Östra Sätra. Arbetet avgränsas till trepunkthus, Pinnmovägen 26, Glaciärvägen 23 och Glaciärvägen 21, där merkostnaderna förbalkonger, fasadbeklädnad och fönster ligger i fokus.Resultatet visar betydande merkostnader för samtliga av de studeradebyggnadskomponenterna. Merkostnaden för balkonger, fasadbeklädnad och fönsteruppgick till 22,6%, 1,7% respektive 0,5% av den totala renoveringskostnaden förrespektive punkthus.För att minimera merkostnaderna och motsättningarna för dessa typer avrenoveringsprojekt krävs tidig dialog mellan fastighetsägare och bygglovshandläggare,med en tydlig beslutsgrund i en antikvarisk förundersökning. / The Swedish stock of heritage buildings carries important historical trails and has been amajor contributing factor to the development of society. These buildings constitutespecific storytellers that illustrate how society has developed over time. The preservationof heritage buildings of this kind is therefore very important in order to assure that thesevalues are not lost over time. Each township has an opportunity to preserve thesebuildings by creating regulations in the zoning-plan with respect to cultural values.Buildings like these often belong to older building stocks and require regular maintenanceand renovation work in order to survive and meet today's demands regarding energyefficiency and internal comfort. In the renovation phase of this type of buildings,complications often occur due to the prohibition to vitiate historical buildingsarchitectural values.The east part of Sätra, in Gävle, is declared to be a historically valuable district of nationalinterest due to its million-program architecture with traffic separation. The district isowned by the property management company AB Gavlegårdarna who has experiencedlarge additional costs during the renovation phase of some tower blocks in the area, due tothe regulations of cultural values. These additional costs occur due to the fact thatconventional construction techniques and materials could not be used during therenovation.This thesis aims to quantify these additional costs with the goal to provide a basis for ABGavlegårdarna for a continued dialogue with the municipality of Gävle, with respect to theongoing renewal of Eastern Sätra. The thesis is confined to three tower blocks,Pinnmovägen 26 Glaciärvägen 23 and Glaciärvägen 21 where the additional cost ofbalconies, building plaster and windows are in focus.The results show significant additional costs for all of the studied building components.The additional cost for balconies, building plaster and windows amounted to 22,6%, 1,7%and 0,5% of the total renovation cost for each of the tower blocks.Minimizing the additional costs and contradictions of these types of renovation projectsrequire early dialogue between the property owners and the building permitadministrators with basis in a properly executed antiquarian investigation.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där. En ekologisk omställning kan bidra till att förbättra hållbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan många åtgärder göras för att förbättra situationen i dessa bostadsområden. De är ofta väl avgränsade och i förnyelseåtgärder är det relativt enkelt att engagera invånarna. Förändringar i den fysiska miljön skapar förutsättningar att förbättra områdens rykte och bidra till en ökad social stabilitet. Augustenborg i Malmö är ett typexempel för den tidiga efterkrigstidens bebyggelseområden. Området har genomgått en stor förändringsprocess under en åtta års period. Vilket gett resultat på såväl den ekologiska, som de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling.

Klimatförändringarna kommer med effekter så som ökade skyfall och stigande havsnivåer vilket ökar risken för översvämning, något kommuner behöver förhålla sig till i den fysiska planeringen. Den här intervjustudien syftar till att skapa en förståelse för hur södra Sveriges kustkommuner arbetar med klimatanpassning av vattennära bebyggelse utifrån kommuntjänstemännens perspektiv, samt vilka utmaningar och möjligheter de beskriver att det finns vid planeringen av områdena. Syftet är också att undersöka hur arbetet kan förstås utifrån resiliens och hur det kan implementeras i planeringen av vattennära områden. Resultatet visar att kommunerna implementerar resiliens genom att klimatanpassa ny vattennära bebyggelse men att kommuntjänstemännen upplever en svårighet med att klimatanpassa redan befintlig bebyggelse. Avslutningsvis upplevs politiken ha en stor betydelse för kommuntjänstemännens förutsättningar att arbeta proaktivt och långsiktigt med klimatanpassning. / The climate changes come with effects as increased rainfall and rising sea levels, which increases the risk for flooding, something that municipalities must consider in their spatial planning. This interview study aims to create an understanding of how coastal municipalities in southern Sweden work with climate adaption of waterfront buildings from the municipal officials' perspective. The purpose is to investigate how the municipals officials describe what type of challenges and opportunities there are when planning these areas. The aim is to examine how to understand the working process from a resilience perspective and how resilience can be implemented in the planning of waterfront areas. The findings show that municipalities implement resilience by adapting new waterfront buildings for climate change. However, they have found it difficult to adapt the already existing buildings. Finally, politics has a major role for the municipal officials' ability to work proactively and long-term with climate adaption.

Debatten om strandskydd har varit ett aktuellt ämne sedan riksdagen antog den första permanenta strandlagen år 1953. Sveriges 290 kommuner och 21 regioner innehar varierande geografiska förutsättningar och ställs inför olika utmaningar. Landsbygdens krympande utveckling gav upphov till framväxten av LIS men har framväxten av LIS bidragit till en ökad strandnära bebyggelse? Utbytet mellan stad och land är idag mer intensivt än tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av strandnära bebyggelse och skapa förståelse varför det byggs fler strandnära byggnader på olika geografiska platser. Vidare syftar uppsatsen till att kartlägga den strandnära bebyggelsen i Sveriges samtliga 290 kommuner och 21 regioner för år 2018. Syftet har resulterat i följande frågeställningar: Hur ser utbredningen av strandnära bebyggelse ut i Sveriges kommuner och regioner och var är strandnära bebyggelse mest koncentrerat? Vilka faktorer påverkar strandnära bebyggelse? Har utpekandet av LIS-områden bidragit till mer strandnära bebyggelse? För att besvara frågeställningarna genomfördes en totalundersökning med den kvantitativa metoden sekundäranalys av offentlig statistik. Studiens kartläggning av strandnära bebyggelse år 2018 visade att det byggdes mest i städer och i anslutning till städer med pendlingsavstånd. Om hänsyn till demografin och befolkningsmängden beaktades visade studien att det byggdes mest på landsbygden. Studien visade att faktorerna geografisk komposition, antal sjöar och antal kilometer strandlinje påverkar hur mycket det byggs i strandnära läge medan faktorn politisk styre inte hade någon påverkan. Vidare visade studien att kommuner med utpekade LIS-områden inte har påverkat eller bidragit till en ökad strandnära bebyggelse i jämförelse med kommuner som inte har utpekade LIS-områden. / The debate on shoreline protection has been a topical issue since the Swedish Parliament adopted the first permanent law of shoreline protection in 1953. Sweden's 290 municipalities and 21 regions have varying geographical conditions and are faced with various challenges.The shrinking development of rural areas gave rise to the growth of LIS, but does the emergence of LIS contribute to an increase in beach development? The exchange between city and countryside is more intense today than before. The essay aims to investigate which factors affect beachfront development and create an understanding of why more beachfront buildings are being built in different geographical locations. Furthermore, the essay aims to analyze the beachfront development in all of Sweden's 290 municipalities and 21 regions for 2018. The purpose has resulted in the following issues: How does the distribution of beachfront buildings look like in Sweden's municipalities and regions, and where is beachfront development most concentrated? What factors affect beachfront development? Has the designation of LIS-areas contributed to more beachfront development? To answer the following issues, a comprehensive survey was conducted by using the quantitative method secondary analysis of official statistics. The study's survey of beachfront development in 2018 showed that it was built mostly in cities and connected to cities with commuting distances. If the demographic and population is taken into consideration, the study showed that it was built mostly in the countryside. The study showed that the factors geographical composition, number of lakes, and number of kilometers of shoreline affect the number of buildings close to the beach, while the factor political governance did not affect. Furthermore, the study showed that municipalities with designated LIS-areas have not affected or contributed to increased beachfront development, in comparison with municipalities that do not have designated LIS-areas.

With a world than is becoming more and more urbanized and with more importance being placed on cities the likelihood that our urban centers will be the focus of future warfare increases. This study will examine how Alice Hills theory can explain success in urban warfare in a comparative case study. The purpose of this study is to affect the validity of Hills theory. This method used in this study is a theory testing case to examine to what extent Hills´s theory can explain the failure during the first battle of Grozny and the success during the second battle of Grozny and by doing so increasing the validity of hills Theory. The two cases have similar background variables, which allows for a structured comparison of the two cases. The analysis is based on Hills’s success factors in urban warfare.  The results show the importance of morale and skill in urban combat.