Bakgrund: Överrapportering sker ofta vid varje skiftbyte inom slutenvården. Traditionellt sker detta mellan sjuksköterskor, i frånvaro av patienten. Informationsöverföring är den process i patientens vård där flest fel riskerar att uppstå. Syfte: Att beskriva patientens och sjuksköterskans upplevelse av bedsiderapportering, inkluderat patientens delaktighet och säkerhet.Metod: Tio relevanta empiriska artiklar inkluderades i litteraturstudien där databasen PubMed användes. Den teoretiska referensram som användes i litteraturstudien var Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Resultat: Fyra kategorier identifierades som redogör för patienternas och sjuksköterskornas upplevelser av bedsiderapportering och presenterades i underrubrikerna; integritet, säkerhet, delaktighet och kommunikation. Resultatet visar att majoriteten av både patienter och sjuksköterskor upplevde bedsiderapportering som något positivt och att det främjade patientens delaktighet och säkerhet. Slutsats: Bedsiderapportering är en metod där patienternas inkluderande bidrog till en bättre kommunikation med sjuksköterskorna. Patienternas integritet ansågs vara viktig men sjuksköterskor upplevde det svårt att hantera och skydda. Patienter ansågs uppskatta interagerandet med sjuksköterskor och metoden kan vara användbar i vården för att inkludera patienterna. / Background: Handover occurs at every shift change within the hospital. Traditionally this happens between nurses, in the absence of patient. The information transfer is the process involved in the patient’s care where the most errors may occur. Aim: To describe the patient’s and nurse’s experiences of bedside handover, including patient’s participations and security.Method: Ten relevant empirical articles were included in this literature study with the use of the database PubMed. The theoretical framework for this study was Joyce Travelbees nursing theory. Result: Four categories were identified which explains patients’ and nurses’ experiences of bedside handover and were presented under in the subheadings; integrity, safety, participation and communication. The result shows that the majority of patients and nurses experienced bedside handover as something positive and that it promoted the patient’s participation and security. Conclusion: Bedside handover is a method where the patients’ participations contributed to a better communication with the nurses. Patients’ integrity were considered important but the nurses experienced that it was difficult to handle and to protect. Patients appreciated the interactions with the nurses and that the method could be useful in the health-care to include the patients.

<p>Projektet har haft som syfte att i samarbete med Örsjö Belysning AB ta fram en vägghängd armatur för hotell som ska ha funktion som ljus till att läsa vid sängen. Lampan har haft krav på hållbar utveckling. Lampan har en energieffektiv ljuskälla, vald med hänsyn till sitt syfte, och ingående material har valts med stark miljöhänsyn. Form och funktion har varit viktiga begrepp och har parallellt följts åt i projektet. Produkten har konstruerats för en okomplicerad isärtagning så att delarna enkelt kan sorteras och återvinnas vid armaturens avslutade användning.</p> / <p>The project has served to, in cooperation with Örsjö Belysning AB, develop a wall mounted luminaire for hotel rooms that will function as a bedside reading light. The lamp has had requirements for sustainable development. The lamp has an energy-efficient light source, selected for its purpose, and the materials have been selected by strong environmental concerns. Form following function is an important concept for this project. The product is designed for a straightforward disassembly so that parts can be easily sorted and recycled at the end of use of the fixture.</p>

Ett av målen med Mobil Intensivvårdsgrupp (MIG) på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är att erbjuda intensivvårdskunnande och expertis för att höja kunskapsnivån på respektive vårdavdelning. Syftet med denna undersökning var att utvärdera om sjuksköterskorna på vårdavdelningarna upplevde att MIG fungerade som ett tillfälle till bedsideundervisning. En strukturerad intervju genomfördes med ett eget utformat frågeformulär, 47 sjuksköterskor deltog i undersökningen. Det framkom i resultatet att MIG förmedlade kunskap till vårdavdelningarna. Resultatet visade även att sjuksköterskor som arbetat i mindre än fem år upplevde att MIG var ett tillfälle till bedsideundervisning, i högre utsträckning än sjuksköterskor som arbetat i fem år eller mer. Många sjuksköterskor ansåg att MIG inte var ett tillfälle till bedsideundervisning. Orsaker till detta var bland annat stressade situationer där MIG helt tog över vården av patienten. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att läkaren förmedlade kunskap. Intensivvårdssjuksköterskan ansågs däremot inte förmedla kunskap, enligt flera sjuksköterskor i vår undersökning. / The aim of this study is to evaluate whether or not the nurses in the nursing ward experience Medical Emergency Team (MET) to be an opportunity for bedside learning. A structured interview was carried out with our own questionnaire, and 47 nurses participated in the survey. The result showed that MET supplied knowledge among the nurses. The result also showed that nurses who had worked less than five years experienced MET to be an opportunity for bedside teaching, to a higher extent than nurses who had been working five years or more. Many of the nurses didn't regard MET to be an opportunity for bedside teaching. The reasons being, for example, stressful situations where the mobile team took over the patients care. The majority of nurses in our study felt that the doctor supplied knowledge. The intensive care nurse, however, was not regarded as supplying knowledge, according to several nurses in our study

Bakgrund: Personcentrerad vård blir allt viktigare i dagens sjukvård. Avsikten med det är att patienten ska inkluderas som en del av teamet. Patientens rätt till delaktighet står reglerat i patientlagen som anger att vården ska utformas i samråd med patienten. Informationsöverföringsprocessen är en kritisk del i vården som ofta ligger till grund för de patientskador som uppstår. Bedsiderapportering är en relativt ny form av överrapportering där målet är att göra patienten delaktig genom att överrapporteringen sker vid patientens säng. Sjukvårdspersonalen ska förvissa sig om att adekvat information nått fram och uppfattats av patienten och eventuella närstående. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av bedsiderapportering. Metod: En litteraturöversikt har utförts enligt Fribergs metod. Till resultatet har sex kvalitativa, två kvantitativa och två artiklar med mixad metod använts. Dorothea Orems omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Resultat: I resultatet framkom tre teman om patienternas erfarenheter och upplevelser av bedsiderapportering: patientens önskan om delaktighet, att känna sig informerad, och hantering av känslig information. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Orems omvårdnadsteori och adekvat litteratur. Orem belyser vikten av att sjuksköterskan med hjälp av patientens delaktighet och engagemang skapar en god vårdrelation, vilket är avgörande för att sjuksköterskan ska kunna göra en korrekt bedömning av patientens aktuella status. Vidare beskrivs patient empowerment som ett förhållningssätt som sjuksköterskan bör använda sig av i omvårdanden av patienten. Det här bör göras med avsikt att stärka patientens möjlighet till egenvård. / Background: In today's healthcare, person-centered care becomes increasingly important with the intention of including the patient as part of the team. The patient's right to participation is regulated in the law, which states that care should be designed in consultation with the patient. A critical part of the care is the communication between health care professionals about the patients’ condition. Bedside shift reports is a relatively new concept in healthcare with the purpose to make the patient involved in the care. Healthcare professionals must ensure that adequate information has been identified and perceived by the patient and any related persons. Aim: The aim was to describe adult patients’ experiences of bedside shift reports. Method: A literature review was performed according to Friberg's method. A total of ten scientific articles were included in the review, of which six were qualitative, two were quantitative and two articles used a mixed method. Dorothea Orem’s nursing theory has been used as a theoretical frame of reference. Results: The results revealed three themes about patients’ experiences of bedside shift reports: the patient's desire for participation, to feel informed, and handling of sensitive information. Discussion: The result were discussed based on Orem's nursing theory and adequate literature. Orem illuminates that the nurse, with help from the patients’ participation and commitment create a good healthcare relationship, which is crucial for the nurse to be able to make a proper assessment of the patient current status. Furthermore, patient empowerment is described as an approach that the nurse should use in the care of the patient. This should be done with the intention to strengthen the patient's ability to selfcare.

Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är något som läggs stor vikt vid i dagens sjukvård. I och med detta får sjuksköterskor större ansvar genom att sätta patienten i fokus. Traditionella överrapporteringar utförs utan patientens närvaro samtidigt som det finns en rapporteringsmetod som istället inkluderar patienten, vilket är bedsiderapportering. Bedsiderapportering är relativt nytt och forskning har främst undersökt sjuksköterskornas perspektiv. Dessutom är traditionella överrapporteringar inte i enlighet med de lagar som styr vården idag. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie med 10 kvalitativa studier, som kvalitetsgranskades. Resultatanalysen gjordes med hjälp av en kvalitativ metod. Resultat: Generellt upplevde patienter en aktiv delaktighet samtidigt som önskan även framkom om mera delaktighet medan andra uppskattade en mer passiv roll. Språket som sjuksköterskor använde under överrapporteringen upplevdes som svårförståeligt. Bedsiderapportering möjliggjorde för patienter att få mer kunskap om sin vård och om sjuksköterskornas arbete. Patienter upplevde att sjuksköterskor skyddade deras integritet, samtidigt som andra patienter upplevde att sjuksköterskor inte uppmärksammade patienten som en person. Patienter förklarade att de kände sig mer trygga med sin vård då de visste att informationen från föregående sjuksköterska hade överlämnats till den kommande sjuksköterskan. Patienter upplevde att de behandlades som en person i första hand och en patient i andra hand. Slutsats: Eftersom patienter upplevde bedsiderapportering som inkluderande så kan metoden för överrapportering mellan sjuksköterskor ses som ett alternativ till den traditionella för att vården ska vara uppdaterad i enlighet med Patientlagen. Patienter upplevde inte att integriteten var ett bekymmer, vilket tidigare forskning har spekulerat som problematiskt. Mera forskning behövs utifrån patientens upplevelse av bedsiderapportering då forskning saknas. / Background: Person-centered nursing is something that attaches great importance to today's healthcare. With this, nurses become more responsible by focusing on the patient. Traditional nursing handovers are performed without the patient's attendance while there is a reporting method that includes the patient, which is bedside nursing handover. Bedside nursing handover is relatively new and research has primarily examined the nurses' perspective. In addition, traditional nursing handover are not in accordance with the laws governing health care today. Aim: The aim was to illuminate the patient's experience of bedside nursing handover in the field of primary care. Method: A literature study with 10 qualitative studies was used, which was quality-reviewed. The results analysis was done using a qualitative method. Results: Generally, the patients experienced active participation, while also wishing to see more involvement while others appreciated a more passive role. The language that nurses used during the handover were perceived as difficult to understand. Bedside nursing handover enabled patients to gain more knowledge about their care and the nurses' work. Patients perceived that nurses protected their privacy while other patients experienced that nurses did not pay attention to the patient as a person. Patients explained that they felt more secure with their care as they knew that the information from the previous nurse had been handed over to the oncoming nurse. Patients felt that they were treated as a person primarily and a patient secondly. Conclusion: Since patients experienced bedside nursing handover as inclusive, the method of handover between nurses can be seen as an alternative to the traditional nursing handover in care since it is updated in accordance with the Patient Act. Patients did not experience integrity as a concern, as previous research has speculated as problematic. More research on the patient's experience of bedside nursing handover is needed as research is lacking.

Bakgrund: Överrapportering mellan sjuksköterskor vid skiftbyte är en stor och viktig del av sjuksköterskans arbete, och dess innehåll påverkar det resterade arbetsskiftets sysslor. Rapporteringen kan ske på flertalet sätt, exempelvis traditionell rapportering som sker avsides från patienten, eller så kallad bedsiderapportering som sker i patientsalen tillsammans med patienten. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att undersöka evidensen för vilket av de två mest frekvent använda rapporteringssätten som är att föredra: traditionell rapportering eller bedsiderapportering. Vid jämförelsen mellan de båda fanns både sjuksköterskans uppfattning samt patientens uppfattning i åtanke. Metod: En litteraturöversikt utfördes. 12 originalartiklar valdes från databaser för vetenskapliga artiklar, CINAHL och Pubmed. Dessa lästes, analyserades och ledde fram till framställandet av fem resultatkategorier. Hildegard E. Peplau och hennes relationsteori kring omvårdnad bidrog som teoretiskt ramverk. Resultat: Fem teman identifierades ur studiens artiklar: främjande av relation mellan patient och sjuksköterska, ökad vårdsäkerhet för patienterna, involvering av patienten i vården, tidsåtgång för rapportprocessen samt påverkan på patientsekretessen. Resultatet visar att bedsiderapportering föredras av både patient och sjuksköterska, dock gärna en modifierad sådan där känslig information delges utom hörhåll för att bevara sekretessen. Slutsats: Bedsiderapportering föredras av både sjuksköterskor och patienter och är ett steg i rätt riktning mot en patientcentrerad vård. Trots att studier gjorts som bevisar detta är bedsiderapportering inte standard inom vården, något som bör ändras genom fortsatta studier för en säkrare och mer delaktig vård för patienter och ett bättre och effektivare arbetssätt för sjuksköterskor. / Background: Change of shift report between nurses is a big and important part of a nurse’s tasks, and its content and quality affects the coming shift’s tasks. The change of shift report can be carried out in multiple ways, for example traditional report which is conducted away from the patient, or bedside report which is located in the patient’s room with the patient. Purpose: The purpose of this literature review was to investigate the evidence for which of the two most commonly used methods of report is preferable: traditional report or bedside report. The comparison between the two methods of reporting addressed both the nurse’s opinion as well as the patient’s. Methods: The method used was literature review. 12 original articles were selected from databases for scientific articles, CINAHL and Pubmed. They were read and analyzed and resulted in five themes of results. Hildegard E. Peplau and her theory about relations in caring contributed as a theoretical framework. Results: Five themes were identified in the articles of the review: promoting of relationship between patient and nurse, safer care for patients, involving patient in care, time used for report and impact on patient’s confidentiality. The results showed that bedside report is preferred by both the patient and the nurse, preferably a modified version where sensitive information is handled away from the patient to keep the patient’s confidentiality. Conclusion: Bedside report is preferred by both nurses and patients and is a step towards a more patient centered care. Despite previous studies having shown this same result, bedside report is not yet implemented as standard report within the health care system. The conclusion of this review is that this should change and continuous studies should be conducted with an aim of safer care for patients with more patient participation, as well as better and more efficient way of work for nurses.

Bakgrund: En fungerande kommunikation inom hälso- och sjukvård är viktigt för att förebygga misstag som potentiellt kan leda till en vårdskada. Kommunikation förekommer i olika situationer inom vården och däribland vid rapportering mellan sjuksköterskor. Det finns olika rapporteringsmodeller att tillämpa och en av dem är bedsiderapportering. Bedsiderapportering innebär att patienten får närvara under rapporteringen och således har patienten möjlighet att fylla i med saker som sjuksköterskorna glömmer bort eller blir fel. Patienternas uppfattning är att bedsiderapportering förbättrade den individuella vården och att de i större utsträckning kunde fråga och få ytterligare information.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse att arbeta med bedsiderapportering.Metod: En litteraturöversikt vars resultat är baserat på 16 vetenskapliga artiklar som är av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Artiklarna är publicerade mellan 2011–2021.Resultat: Enligt sjuksköterskorna leder bedsiderapportering till att patienterna blir mer involverade i sin vård och patientsäkerheten ökar. Bedsiderapportering är en personcentrerad rapporteringsmodell som gör att sjuksköterskornas engagemang till sitt arbete ökar. Det finns dock hinder för att genomföra bedsiderapportering, sjuksköterskorna upplever att det är svårt att upprätthålla sekretess gentemot patienter när rapporteringen sker inne i patientsalar. Detta medför att sjuksköterskorna känner att de behöver mer tid att förbereda sig för att gå in till patienter och sjuksköterskorna menade att detta bidrar till att bedsiderapportering blir en tidskrävande rapporteringsmodell.Konklusion: Bedsiderapportering har en positiv effekt på sjuksköterskors vårdrelation till patienter. Sjuksköterskorna ansåg att bedsiderapportering medför en högre patientsäkerhet och att patienternas deltagande vid rapportering är positiv. Sjuksköterskorna ansåg att ett modifierat tillvägagångssätt som bestod av både bedsiderapportering och traditionell rapportering vore det ultimata sättet att föra rapport. / Background: Functional communication in health care is important to prevent mistakes that can potentially lead to a care injury. Communication occurs in different situations in health care, including when reporting between nurses. There are different reporting models to apply and one of them is bedside reporting. Bedside reporting means that the patient can be present during the reporting between the nurses in the ward. The patient has the opportunity to fill in with things that the nurses forget or go wrong. The patients' perception of bedside reporting is that it improved individual care and that they could ask and receive further information to a greater extent.Aim: The aim was to describe the nurse's experience of working with bedside reporting.Method: A literature review whose results were based on 16 scientific articles that are of a qualitative, quantitative and mixed method. The articles are published between 2011–2021.Results: According to the nurses, bedside reporting leads to patients becoming more involved in their care and patient safety increasing. Bedside reporting is a person-centered reporting model that increases the nurses' commitment to their work. However, there are obstacles to conducting bedside reporting, the nurses experience that it is difficult to maintain confidentiality towards patients when the reporting takes place inside patient rooms. This means that the nurses feel that they need more time to prepare to go into patients and the nurses said that this contributes to bedside reporting becoming a time-consuming reporting model.Conclusion: Bedside reporting has a positive effect on nurses' care relationship with patients. The nurses considered that bedside reporting entails higher patient safety and that patients' participation in reporting is positive. The nurses considered that a modified approach that consisted of both bedside reporting and traditional reporting would be the ultimate way to report.

Bakgrund: Bedsiderapportering är en överlämningsmetod som ämnar öka patientens delaktighet i omvårdnaden. Metoden har ett antal kliniska utmaningar kopplat till sekretessen och sjukhusets rutiner, men implementeringens vara eller icke vara beror till stor del på vårdpersonalens vanor, villighet och kompetens. Syfte: Att beskriva hur patienter upplever bedsiderapportering inom den somatiska slutenvården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Tio artiklar analyserades med tematisk analys. Åtta av artiklarna hade kvalitativ ansats och de två övriga hade mixed-method. Endast det kvalitativa innehållet i de två artiklarna med mixed-method inkluderades i resultatet. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två teman och sju subteman. Resultatet beskrivs utifrån teman: 1. Att känna sig delaktig och 2. Att känna sig respekterad. Bedsiderapporteringen gav patienterna en ökad känsla av delaktighet och trygghet. De föredrog att vara involverade i överrapporteringen då delaktighetens fördelar övervägde eventuella problem med sekretessen. Patienterna uppskattade att i första hand bli sedda som person och i andra hand som patient. Slutsatser: Trots att bedsiderapportering för patienterna genererade en ökad känsla av delaktighet och trygghet, skapade det för sjuksköterskorna en uppsättning nya utmaningar med omvårdnaden. Författarna till denna studie anser att det finns indikationer för behov av kompletterande forskning inom området, där de båda perspektiven undersöks och ställs mot varandra i relation till nyttan med bedsiderapportering. / Background: Bedside handover is a transfer method that seeks to increase the patient’s participation in the nursing care. The method has a number of clinical challenges in connection to confidentiality and hospital routines, but the implementations’ to be or not to be depends greatly on the nursing staff and their habits, willingness and competence. Aim: To describe how the patients experience bedside handover in somatic hospital wards. Method: The study is a literature study. Ten articles were analyzed with thematic analysis. Eight of the articles had a qualitative approach and the remaining two articles had a mixedmethod. Only the qualitative content from the two articles with mixed-method was included in the result. Results: The thematic analysis resulted in two themes and seven sub themes. The result is described departing from the following themes, 1. To feel involved and 2. To feel respected. The bedside handover gave patients an increased sense of participation and security. They preferred to be involved in the handover, as the benefits of participation outweighed any problems with confidentiality. The patients appreciated being seen firstly as a person and secondly as a patient. Conclusion: Even though bedside handover increased the feeling of participation and security for the patients, it created a set of new challenges for the nurses in the caring process. The authors of this study believe that there are indications of needs for complementary research in the field, where both perspectives are examined and put against each other in relation to the utility of bedside handover

Bakgrund: Patientdelaktighet är ett koncept som myntades i vårdlitteraturen under 1960-talet. Detta är en betydande faktor i en av sjuksköterskans kärnkompetenser: personcentrerad vård. Ett arbetssätt som inom aktuell forskning har argumenteras eventuellt kunna främja detta är ronder vid sängkanten. En annan fördel som framkommit i tidigare forskning är den positiva effekten på det interprofessionella samarbetet. Det har dock framkommit en del hinder med denna typ av rond, och forskning inom ämnet är otillräcklig. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters uppfattningar om ronder som utfördes vid sängkanten. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som studiedesign. Översikten innefattade tio originalartiklar, RCT (randomiserade kontrollerade studier) och artiklar av kvasiexperimentell design. Sökningen genomfördes i databaserna Pubmed, CINAHL, Web of Science Core Collection, SveMed+ och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. Valda artiklar kvalitétsgranskades med mallar som modifierades för detta arbete. Resultat: Patienterna rapporterade ett gott bemötande, en hög nivå av delaktighet i vården, ett gott samarbete mellan vårdpersonalen, kommunikationen som god, en god förståelse om sin hälsa och vården, god tilltro till vårdpersonalen och en hög generell tillfredsställelse. Slutsatser kunde inte dras gällande uppfattningen om avskildhet. Slutsats: Patienterna hade i regel positiva uppfattningar av ronder utförda vid sängkanten. Då vissa negativa uppfattningar dock rapporterats krävs ytterligare forskning för att implementering av bedside-ronder i vården skall vara etiskt och vetenskapligt motiverat. / Background: Patient participation is a relatively new concept established during the 1960s. This is an important component in nursing that plays a pivotal role in one of the nursing core competence descriptions: patient-centered care. It has been indicated by research that bedside rounds may have a positive effect in promoting patient centered care. Another benefit that has been introduced in previous research is a positive effect on interprofessional teamwork. Despite this there are some perceived barriers that have emerged regarding bedside-rounds, therefore research in this topic is insufficient. Aim: The purpose of this study was to explore patients perceptions of bedside rounds. Method: The study design used was a literature review, comprised of ten original articles. The articles included in this study were either randomized controlled trials or of a quasi experimental design. The search was conducted with the means of Pubmed, CINAHL, Web of Science Core Collection, SveMed+ and SBU (Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services). The articles included in the study were then reviewed for their quality using guides that were modified for this study. Result: The patients experienced a good reception from health personnel, a high level of involvement in care, good teamwork between the health personnel, good communication, a good understanding of their health, high levels of trust in the health personnel and a high general satisfaction. No conclusions could be drawn regarding experienced integrity. Conclusion: In general, the patients had a positive perception of bedside-rounds. Despite this some negative perceptions were also reported. This indicates that there is a need for further scientific and ethical research to provide sufficient proof that bedside-rounds should be implemented in healthcare.

Bakgrund: Vården ska utgå ifrån att varje patient kräver individanpassad vård. Patientens behov och berättelse är grunden för en delaktighet i vården. Arbetet kring patienten ska ske personcentrerat vilket ställer krav på arbetssätt och vårdens utformning. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av bedsiderapportering mellan arbetsskift inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som metod. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar. Även manuella sökningar gjordes för att besvara syftet. Totalt valdes 15 artiklar ut till resultatet. Dessa artiklar granskades genom Sophiahemmets modifierad granskningsmall för att klassificera och kvalitetsbedöma artiklarna. En integrerad analys genomfördes av artiklarna som därefter kodades och sammanställdes. Återkommande innehåll i resultat artiklarna skapade teman som sedan summerades till ett resultat. Resultat: Artiklarna som presenteras i resultatet är publicerade under åren 2011-2020. Resultatet delades in i två teman med fyra respektive tre underkategorier. Patientens upplevelse av bedsiderapportering och patientens upplevelse av information vid bedsiderapportering. Under dessa teman skapades fem kategorier, att bli lyssnad på, den deltagande rollen, sekretess, den personliga kontakten och vikten av tillräcklig information. Slutsats: Slutsatsen var att bedsiderapportering inom akutsjukvården är viktig för att patienten ska uppmuntras vara delaktig i vården. Patienter kände sig sedda och får en bättre följsamhet till vården. Det bidrar till en ökad patientsäkerhet och mindre vårdskador. Mer forskning behövs inom svensk sjukvård för att säkerställa resultatet av patientens upplevelse kring bedsiderapportering och effekterna de i längden ger på vården och arbetssätt / Background: The healthcare must be based on each patient requiring individual care. The patient's needs and background is the basis for a participation in healthcare. It should be person-centered which requires a good working method and care design. Purpose: The purpose was to describe the patients experience of bedside report between work shifts in emergency care. Method: A general literature review was used as the method. The databases CINAHL and PubMed were used for the article searches. Also, manual searches were performed to answer the purpose. A total of 15 articles were selected for the result. These articles were reviewed by Sophiahemmets modified the review template to classify and quality assess the articles. An integrated analysis was conducted of the articles which were encoded and summarized. Recurring content in the result articles made themes that created the results. Results: The articles presented in the results are published during the years 2011-2020. The result was divided into two themes with four and three subcategories respectively. The patient's experience of participation in bedside reporting and the patient's experience of information in bedside reporting. Under these themes were five categories, to be listened to, the participatory role, secrecy, the personal contact, and information. Conclusion: The conclusion was that bedside reporting in emergency care is important for the patient to be able to participate in. Patients feel more respected and have better compliance. This contributes to increased patient safety and decreases the risk for medical errors. However, more research is needed in Swedish hospitals in the area to be able to optimize the results of bedside reporting from the patients' perspective and investigate the long-term effects of the care and work routines. Keywords: emergency care, bedside report, pat