Bakgrund: Bröstcancer är kvinnornas vanligaste cancersjukdom. Att drabbas av bröstcancer innebär en stor påverkan på det vardagliga livet. Biverkningarna av behandlingen innebär ett lidande för kvinnorna. Under sjukdomsperioden spelar sjuksköterskan en viktig roll för hur kvinnorna upplever sitt lidande under behandlingen. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av lidande under sin bröstcancerbehandling. Metod: En självbiografisk studie grundad på fem självbiografier. Materialet analyserades enligt Lundman och Hällgren- Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Fysiskt lidande i förhållande till att behandlas; Smärta, Hudproblem, Aptitlöshet och Trötthet. Psykiskt lidande i förhållande till att behandlas; Förändrad kroppsbild, Ovisshet och Tankar på döden. Lidande i förhållande till vårdkontakten; Bristande information, Misslyckade vårdåtgärder och Att vara i händerna på sjukvården. Lidande i förhållande till det vardagliga livet; Relationer och familj samt Arbete och fritid. Slutsatser: Bröstcancerbehandlingens biverkningar innebar ett lidande och påverkade även kvinnornas närstående och vardag. Upplevelsen av lidande under behandlingen var outtalat, där kvinnornas lidande uttrycktes i form av negativa känslor, såsom smärta, oro och illamående. Studien kan ge vårdpersonal en ökad inblick gällande hur kvinnor med bröstcancer upplever sin behandling, vilket ger kunskap om hur lidande under behandlingen kan lindras.

Bakgrund: Antalet kejsarsnitt på psykosocial indikation har ökat i Sverige. Vården erbjuder stöd, men få studier är beskrivna som följer upp vad stödet har haft för påverkan på förlossningsrädslan och förlossningen samt hur kvinnorna har upplevt hjälpen de fått. Den främsta bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur olika typer av stöd och behandling till gravida kvinnor med förlossningsrädsla upplevts av kvinnorna och hur det påverkat deras förlossning. Metod: Litteraturstudie med summerande innehållsanalys. Resultat: Stöd och behandling gavs som rådgivande stödsamtal med specialist-team, intensiv terapi med KBT samt gruppterapi/samtal. Majoriteten av kvinnorna i studierna var nöjda med vården och stödet de erhållit. Trots detta visar det sig att stödet och behandlingarna har tveksam effekt på kvinnornas förlossningsrädsla. Studier visade att majoriteten av kvinnorna som fick behandling genom gruppterapi och/eller KBT ändrade sin önskan om ett planerat kejsarsnitt till att en vaginal förlossning. Slutsats: Förbättrad och individualiserad rådgivning kan vara av betydelse för att finna och erbjuda rätt typ av stöd och behandling till kvinnor med förlossningsrädsla. Målet är att förhindra att rädslan uppkommer eller blir värre, samt att finna bästa möjliga metoder att hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla till en bra graviditet och en positiv upplevelse av förlossningen.

<p>Validerat; 20130123 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för vilken betydelse ridterapi kan ha för patienter inom psykiatrin. Studiens frågeställning var: Vilken betydelse kan ridterapi ha för att minska problematiken och öka välbefinnandet för patienter inom psykiatrin avseende livsmening, självbild, psykisk hälsa och social situation? För att besvara frågeställningen tillämpades en mixad metod vilken bestod i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod i en enkätundersökning riktad till 25 patienter inom psykiatrin i Skellefteå som vid undersökningstillfället deltog i ridterapi. Den kvalitativa delen utgjordes av en fokusgruppsintervju med fyra behandlare som arbetar med ridterapi i Skellefteå. Resultaten i studien visar att ridterapin har påverkat dessa patienter positivt inom alla undersökta variabler. Patienterna har fått en ökad känsla av livsmening, de har fått en bättre syn på den egna personen, den psykiska hälsan och den sociala situationen har förbättrats. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv utifrån en postpositivistisk forskningsansats. Analysverktygen var kognitiv teori, KASAM och begreppet återhämtning. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.</p>

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för vilken betydelse ridterapi kan ha för patienter inom psykiatrin. Studiens frågeställning var: Vilken betydelse kan ridterapi ha för att minska problematiken och öka välbefinnandet för patienter inom psykiatrin avseende livsmening, självbild, psykisk hälsa och social situation? För att besvara frågeställningen tillämpades en mixad metod vilken bestod i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod i en enkätundersökning riktad till 25 patienter inom psykiatrin i Skellefteå som vid undersökningstillfället deltog i ridterapi. Den kvalitativa delen utgjordes av en fokusgruppsintervju med fyra behandlare som arbetar med ridterapi i Skellefteå. Resultaten i studien visar att ridterapin har påverkat dessa patienter positivt inom alla undersökta variabler. Patienterna har fått en ökad känsla av livsmening, de har fått en bättre syn på den egna personen, den psykiska hälsan och den sociala situationen har förbättrats. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv utifrån en postpositivistisk forskningsansats. Analysverktygen var kognitiv teori, KASAM och begreppet återhämtning. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.

Denna rapport beskriver processen vid framtagandet av ett högläsningsmaterial för pedagoger, inriktat mot årskurserna förskoleklass till år 3. Det är ett fristående antimobbningsmaterial som är tänkt att användas i förebyggande syfte mot kränkande behandling, diskriminering och mobbning. Mobbning är ett komplext område och det krävs mycket kraft och tid för att motverka mobbning i både skolan och samhället. Utbildning av skolpersonal spelar en stor roll för att skapa en tryggare skola. Enligt den svenska läroplanen ska ingen i skolverksamheten utsättas för diskriminering och skolan ska främja förståelse för andra individer (Lgr 11 2011, s. 7). Omsorg av den enskildes välbefinnande och utveckling ska forma verksamheten. Mobbning beskrivs som en medveten negativ handling, i form av kränkande behandling eller trakasserier. Det är en återkommande handling där den utsatte kan känna obehag eller kommer till skada (Skolverket, 2014 s. 9). Befintliga metoder i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering eller mobbning tillhandahålls främst av olika organisationer eller program och är inriktade på att erbjuda effektiva insatser inom skolverksamheten, bland annat Friends, Farstametoden och Lions Quest. Med detta högläsningsmaterial eftersträvar vi att det ska kunna fungera som ett fristående värdegrundsarbete, kopplat till läroplanens grundläggande formuleringar och diskrimineringspunkterna. Vår prototyp, högläsningsmaterialet, riktar sig till lärare och annan personal som arbetar inom skolverksamheten mellan förskoleklass och år 3. Den innehåller sju fall som grundar sig i verkliga händelser på en skola i Västerås. Dessa fall är också utformade efter tidigare forskning om mobbning och läroplanens värdegrund. Utvecklingsprocessen är en användarcentrerad process och vi har tagit hjälp av en grupp, bestående av två personliga assistenter och två fritidspedagoger, som tillsammans bildar ett trygghetsteam på sin skola. Detta trygghetsteam har vi diskuterat vår prototyp med under framtagningsprocessen. Förhoppningen med detta högläsningsmaterial är att det ska ge pedagoger stöd i att bli mer aktiva och medvetna inom ämnet och på längre sikt kan detta förebygga negativ behandling och skapa trygghet i skolor.

I denna uppsats undersöks hur lärare och studiehandledare arbetar med lika­behandling med nyanlända elever, bland annat genom planen mot diskriminering och kränkande behandling, genom kartläggning och dokumentation, samt genom samarbete med föräldrar och elever. Resultatet visar på ett framgångsrikt likabehandlingsarbete inom förberedelseklassen, med goda relationer och ett gott klimat, men en problematik vid övergången till ordinarie klass där de nyanlända oftare stöter på exkluderande beteenden. Vidare belyser uppsatsen studiehandledarens betydelse i kontakten med de nyanlända elevernas föräldrar och hur studiehandledaren fungerar som en länk mellan eleverna och det nya samhället.

No description available.

Studien som vi har utfört är till för att belysa skillnader i definitionen av begreppet mobbning. Studien har utförts genom en enkätundersökning som gjorts på 179 elever där 10 av de 179 eleverna har blivit intervjuade. Intervjuerna blev en metodstudie då de hade som syfte att fördjupa förståelsen av hur eleverna uppfattade enkäten. Ganska omgående in i arbetsprocessen märkte vi att tidigare forskning inom detta specifika område har varit begränsad. Det har tidigare mestadels fokuserats på anledningar och nya motarbetande strategier istället för begreppets definition. Av den tidigare forskning som dock kan anses vara relevant för vår studie finns en antydan till skillnader i uppfattningen av definitionen beroende på ålder. Den tidigare forskningen (se avsnitt tidigare forskning) belyser också vikten av att definiera begreppet mobbning. I den tidigare forskningen(se avsnitt tidigare forskning) urskiljer vi till största del skillnader från de resultat denna studie visar. Vår studies resultat tyder på att faktorer som återupprepning, intentioner och språkliga kunskaper är de parametrar som är mest avgörande för de olika åldersgruppernas definition av mobbning. Nyckelbegreppet som huvudsakligen har använts i skapandet av studien är mobbning. Både i den definition som den tidigare forskningen(Olewus, 1999)(Monks &amp; Smith, 2006)(Naylor, Cowie, Cossin &amp; Fabiennes, 2006)(se tidigare forskning) statliga verksamheter och organisationer (Friends, skolor och Skolverket) har tagit fram, är mobbning det begrepp som är mest naturligt för kontexten. Mobbning är även det begrepp som används flitigast i studien. När begreppet mobbning diskuterats har även begreppets definition använts, som då syftar framförallt till det elever tycker beskriver begreppet mobbning. I definitionerna av mobbning används begrepp som kränkningar, kränkande behandling och exkludering. Det är begrepp som är oundvikliga när ämnet diskuteras.

Bakgrund: Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och drabbar 10 000 män årligen.  För de drabbade männen finns det risk att det dagliga livet förändras, både av cancerdiagnosen samt de potentiella biverkningar som uppkommer till följd av behandlingen. Biverkningarna riskerar förändra mannens identitet. Som sjuksköterska är det viktig att tillgodose varje enskild individs behov samt tillämpa personcentrerad omvårdnad utifrån kärnkompetenserna.  Syfte: Syftet var att undersöka mäns upplevelser av behandling mot prostatacancer.  Metod: Litteraturstudien grundades på Polit &amp; Beck (2017) nio steg. Resultatet innefattade 12 olika artiklar inhämtade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna granskades med Polit &amp; Beck (2017) granskningsmallar. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman: upplevelsen av förlorad kontroll, upplevelsen av sexuell dysfunktion och förändrad maskulinitet, upplevelsen av informationens betydelse vid behandling, upplevelsen av omgivningens betydelse. Slutsats: Män som behandlas för prostatacancer får i samband med behandlingen en väsentligt annorlunda kropp gentemot den de tidigare haft. En förändrad kropp både psykiskt och fysiskt. Urininkontinens, erektil dysfunktion samt tarmproblematik är biverkningar som män hanteras med men även en förändrad känsla av sin maskulinitet. Majoriteten män anser att de inte får tillräckligt med stöd och information i samband med behandling. Vårdpersonal, anhöriga samt stödgrupper är viktiga stöttepelare hos män dock redogörs behovet av förbättring gällande stöd vid samtal om erektil dysfunktion och sexualitetet.