Två studenter vid Högskolan i Borås hade en dag fått nys om begreppet storytelling vilketverkade leva i ett bländande ljus av blomstrande ängar. Begreppet låg i startgroparna föratt erövra organisationsvärlden med dess fördelar och framgångsrecept. Dock hadestudenterna fått misstankar om de framgångsberikade texterna om storytelling. Något varpå tok, men vad det var för något visste de inte. Deras nyfikenhet fick dem att börja grävadjupare i sina misstankar och fann en gåta nog svår att lösa för en forskare. Det visade sigatt storytellingen tenderade att hamna i ett fasansfullt öde, utan att ens veta om det.Allvaret kom med i spelet och de två studenterna tog på sig ansvaret att finna dentänkbara förrädaren som kan ha medveten eller omedveten avsikt att faktiskt mördastorytellingen. I ett försök att finna mördaren har de valt att använda sig av en abduktivmetod. Metoden kom att efterlikna ett detektivarbete där varje ledtråd spelade en viktigroll. I den narrativa jakten redogör de för sitt empiriska material.Med mycket mod, nyfikenhet, en nypa kreativitet och en stor näve ambition gav sig detvå studenterna ut för att finna ledtrådar som kan ge dem en förståelse och förklaring förmordgåtan. Deras strävan efter att ge dig som läsare en möjlighet att lösa mordet gör attvi här inte kan avslöja slutet. Studenternas ambition blev ändå att rädda storytellingen...

<p>Abstract</p><p>Karaktärerna som djur</p><p>Djursymbolik hos karaktärerna i Birgitta Trotzigs novellsamling Berättelser</p><p>Utgångspunkten för följande studie är att inslag hämtade från djurriket kan användas som ett verktyg för att gestalta karaktärer i modern svensk prosa. Novellsamlingen Berättelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ”Teresa”, ”En man ur natten”, ”Skämtet” samt ”En vinterberättelse”. Berättelser utkom 1970, och i samlingen använder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utsträckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktärer.</p><p>Olika symboler hämtade från naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktärer som gestaltas i novellerna. Studien utgår från frågeställningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjälp av djursymbolik, på vilka olika sätt den framträder och vad detta i sin tur gör för läsarens uppfattning av texten som helhet.</p><p>Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig använder, och om hon använder dem i en klassisk eller personlig kontext. Urvalet för studien begränsas till de fyra noveller som utgör novellsamlingen, men hänvisningar görs även till andra delar av Trotzigs litterära produktion och visar på så sätt hur djursymboliken hos skönlitterära karaktärer är ett grepp som kan skönjas genom hela hennes författarskap.</p>

<h2>Sammanfattning</h2><p><strong>___________________________________________________________________________ </strong></p><h2>Digitala berättelser</h2><p>Ett mångsidigt verktyg för dokumentation inom förskolan</p><p> </p><h2>Digital stories</h2><p>A versatile tool for documentation within pre-school</p><p><strong>___________________________________________________________________________ </strong></p><p><strong> </strong></p><p>Vårt syfte är att undersöka i vilka sammanhang förskolan använder sig av digitala berättelser för att dokumentera verksamheten. Vi vill undersöka på vilket sätt digitala berättelser kan bli ett pedagogiskt verktyg inom förskolan och hur denna dokumentation används. Vi använder oss av en kvalitativ metod där en digital enkät besvaras av pedagoger inom förskolan.</p><p>Digitala berättelser visar sig vara ett utmärkt verktyg för att dokumentera inom förskolan och digital kompetens förespråkas i våra styrdokument för förskolan. Det visar sig i våra teoretiska utgångspunkter och i vår resultatredovisning att det finns många olika användningsområden beroende på vilket syfte som finns. Pedagogerna i vår studie använder digitala berättelser och anser att detta är ett pedagogiskt verktyg. Vårt resultat visar enligt oss att digitala berättelser är ett mångsidigt verktyg som bland annat kan användas vid föräldramöten, som pedagogisk dokumentation, i kvalitetsredovisningar samt för att synliggöra verksamheten, det enskilda barnet och läroplanen för förskolan.</p>

Abstract Karaktärerna som djur Djursymbolik hos karaktärerna i Birgitta Trotzigs novellsamling Berättelser Utgångspunkten för följande studie är att inslag hämtade från djurriket kan användas som ett verktyg för att gestalta karaktärer i modern svensk prosa. Novellsamlingen Berättelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ”Teresa”, ”En man ur natten”, ”Skämtet” samt ”En vinterberättelse”. Berättelser utkom 1970, och i samlingen använder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utsträckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktärer. Olika symboler hämtade från naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktärer som gestaltas i novellerna. Studien utgår från frågeställningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjälp av djursymbolik, på vilka olika sätt den framträder och vad detta i sin tur gör för läsarens uppfattning av texten som helhet. Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig använder, och om hon använder dem i en klassisk eller personlig kontext. Urvalet för studien begränsas till de fyra noveller som utgör novellsamlingen, men hänvisningar görs även till andra delar av Trotzigs litterära produktion och visar på så sätt hur djursymboliken hos skönlitterära karaktärer är ett grepp som kan skönjas genom hela hennes författarskap.

Abstract Jag har genomfört en kvalitativ studie med etnografiskt inspirerade metodverktyg. Arbetet undersöker, utifrån intervjuer, hur unga transpersoner använder sig av videodagböcker och digitala berättelser på Youtube. Genom videodelningssajten skapas möjligheter till sökande och delande av information, identifikation, och en plats för berättelser som annars inte ges plats. Undersökningen fokuserar på hur de som tittar använder sig av videoklippen på olika sätt; som ett informationsverktyg, som en del i ett självstärkande arbete, och i det egna identitetsarbetet. Med hjälp av etnografiskt inspirerad metod så undersöks och analyseras den betydelse informanterna ger sitt tittande. Youtube ses som ett verktyg för kunskapsdelande enligt ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Videornas inslag av kunskap- och informationsdelning och synliggörande av den egna gruppen, ses som en medveten aktivistisk strategi. I det gestaltande arbetet vänds istället uppmärksamheten mot själva videoklippen på Youtube. Med min gestaltning vill jag lyfta några exempel från Youtube och visa upp lite av den av mångfald av personer och berättelser som finns där ute. Istället för att endast synliggöra informanternas berättelser, får några av personerna som gör videobloggar och deras tankar om Youtube som medium för kommunikation och aktivism, ta plats. Filmen fokuserar på kommunikation, möjligheterna till identifikation och kraften i den personliga berättelsen.

Syftet med det här arbetet har varit att utforma ett undervisningsmaterial med berättelser till årskurs 4-6 om död och sorg. Undervisningsmaterialet riktar sig till både mellanstadielärare och mellanstadieelever. Arbetet är grundat på kvalitativa intervjuer, fokusgruppssamtal och marknadsanalys. Utgångspunkter i det här arbetet har varit att man inte arbetar med död och sorg i grundskolan och att elever bör få uttrycka erfarenheter och funderingar kring död och sorg. Resultatet från intervjuerna har bekräftat att man inte arbetar med död och sorg djupgående i grundskolan. Resultatet av marknadsanalysen visade att det inte fanns något material att tillgå för den lärare som vill ha en konkret handledning i ämnet. Det här arbetet har resulterat i ett förslag på ett undervisningsmaterial. Ett material som konkret och med stöd från nya läroplanen (Lgr 11) hjälper läraren att arbeta med död och sorg.

No description available.

Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berättelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berättelsen konstruerades i samråd med involverade aktörer och lästes sedan för eleven varje dag i två veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades två kategorier. Den ena kategorin ”läsning och utvärdering” fokuserar hur eleven deltog i arbetet med att läsa berättelsen medan den andra kategorin ”praktisk tillämpning” fokuserar utfallet av hur eleven tillämpade de strategier som berättelsen fokuserade. Resultatet visar att metoden fungerar utanför det autistiska spektrat då eleven har gjort små framsteg under tiden som vi arbetat med den sociala berättelsen. Eleven hade även en positiv inställning till att läsa berättelsen och blev mer mottaglig för den med tiden. Studien har visat på ett sätt gällande hur arbetet med sociala berättelser utanför den autistiska spektrat kan gå till och att det är genom att se till möjligheterna som förändring kan åstadkommas.

Sammanfattning ___________________________________________________________________________ Digitala berättelser Ett mångsidigt verktyg för dokumentation inom förskolan   Digital stories A versatile tool for documentation within pre-school ___________________________________________________________________________   Vårt syfte är att undersöka i vilka sammanhang förskolan använder sig av digitala berättelser för att dokumentera verksamheten. Vi vill undersöka på vilket sätt digitala berättelser kan bli ett pedagogiskt verktyg inom förskolan och hur denna dokumentation används. Vi använder oss av en kvalitativ metod där en digital enkät besvaras av pedagoger inom förskolan. Digitala berättelser visar sig vara ett utmärkt verktyg för att dokumentera inom förskolan och digital kompetens förespråkas i våra styrdokument för förskolan. Det visar sig i våra teoretiska utgångspunkter och i vår resultatredovisning att det finns många olika användningsområden beroende på vilket syfte som finns. Pedagogerna i vår studie använder digitala berättelser och anser att detta är ett pedagogiskt verktyg. Vårt resultat visar enligt oss att digitala berättelser är ett mångsidigt verktyg som bland annat kan användas vid föräldramöten, som pedagogisk dokumentation, i kvalitetsredovisningar samt för att synliggöra verksamheten, det enskilda barnet och läroplanen för förskolan.

The social democratic party was the dominating political force in Sweden for almost half a century. This fact forced other political forces to define themselves in opposition to the party. By describing the social democrats, their policies and the society they had constructed, these parties at the same time described themselves, their policies and the society that they strived for. The right as well as the left used stories in their political communication where they themselves were the heroes and the social democrats the villain. I study these stories as they are portrayed in political caricatures to examine the opponents image of the social democrats to see what it can tell us about how the left and the right regarded themselves. / Socialdemokraterna var under nästan ett sekel den dominerande politiska kraften i Sverige. Detta tvingade andra politiska krafter att definiera sig i motsättning till partiet. Genom att beskriva Socialdemokraterna, deras politik och det samhälle de byggt upp gav dessa andra partier samtidigt en bild av sig själva, sin politik och det samhälle de ville se. I sin politiska kommunikation använde såväl högern som vänstern berättelser där det egna partiet eller den egna rörelsen spelade rollen som hjälte, medan socialdemokratin tilldelades rollen som skurk. Genom att studera dessa berättelser som de kommer till uttryck i karikatyrer undersöker jag motståndarnas bild av Socialdemokraterna för att se vad den kan säga om vänsterns och högerns självbild.