Begreppet utanförskap har hörts i den politiska debatten sedan 2006 då den borgerliga Alliansregeringen lanserade termen för att prata om människor utan arbete. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska den politiska diskursen kring begreppet utanförskap i mötet med kvinnors berättelser från ett så kallat utanförskapsområde. Med narrativ metod lyfts kvinnornas berättelser fram vilkas röst fungerar som motståndsberättelser mot den diskurs som ges makt och hörs i Sverige idag. Kvinnornas berättelser bryter upp en stereotyp bild av människor i ”utanförskapsområden” som en passiv homogen grupp som står utanför samhället på grund av arbetslöshet. Berättelserna synliggör istället engagemang, självständighet, gemenskap och motstånd. Slutsatsen blir ur ett postkolonialt synsätt att utanförskapsbegreppet och den politiska diskursen kring termen blir den retorik som förespråkare för en essentiell syn, ett kolonialt arv och en tanke om nationell gemenskap, håller fast vid för att kunna utöva makt mot ”andra” i ett uppdelat samhälle. Kvinnornas berättelser visar istället på ett helt annat perspektiv, ett komplext mönster av olika typer av gemenskap och tillhörighet i ett transkulturellt samhälle där nationalstatens gemenskap och ”innanför” eller ”utanför” på grund av arbete eller arbetslöshet är en alldeles för enkel analys av samhället.

The overall aim of this study is to clarify the situation in school for children with language disorder from the parents’ perspective. Data were collected through five interviews with parents who have children of different ages and with various diagnosis within the language disorder spectra. A qualitative method based on a narrative inquiry was used and each interview was based on a interview guide with the following themes: the child’s difficulties, starting school, the school’s pedagogy, homework, action plans, participation and the future. Each story has its own themes, but there are also themes that are common in all interviews. One common theme in the parents’ stories is that school has a lack of knowledge when it comes to language disorder. The parents’ stories also centre on the experience of having a child with language disorder and on the extra pressure that this entails. Another shared theme is their worries about how their children will manage school and the school’s failure to take this concern seriously enough. Reading skills is an area where the parents experience that their children have difficulties. Additional subject-specific research is needed to provide school with the right tools to help children with language disorder to perform in school.

Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon. Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department. Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses. Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand. It also found that nurses' experience of powerlessness, combined with her responsibility for the patient's welfare was a paradox, ie. an absurdity, yet a truth. The work environment was marked by threats of violence but also by the feeling of inadequacy. Conclusion: Overall, a caring suffering emerged. This prevented the nurses to care for as she wished. The result can be viewed as a basis for improvement in emergency department

<p>Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs. Uppsatsen poängterar att en text alltid påverkas av den sociala och diskursiva praktiken då en text alltid är en del av ett produktionsled och ett sammanhang. Det förs också en diskussion kring problematiken med att dra en gräns mellan det privata och det offentliga då just bloggar befinner sig i gränslandet och att det därför är svårt att definiera vad som är privat och vad som är offentligt.</p>

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten. Vi har valt att gå till väga genom att starta en blogg där barnen får fotografera eller filma, dokumentera och även vara med i hela processen. Syftet med den här rapporten är att sprida kunskap om en metod som synliggör barns perspektiv och barnens röster. Vi har utvecklat fem olika steg som pedagogerna tillsammans med barnen kan följa, för att visa på ett tydligt sätt hur pedagogerna kan arbeta med bloggen för att få syn på barns perspektiv och röster i verksamheten.

Background: Many people within the health care system experience uncertainty. Uncertainty can be described as a feeling, a condition or as a phenomenon. Uncertainty is often associated with stress and an emotional burden among patients. It’s important for the nurse to have knowledge about the expressions of uncertainty to get a higher appreciation for the patients’ situation. Aim: The aim of this study was to describe how uncertainty expresses itself among people in an uncertain situation. Method: The study was based on 20 narratives about uncertainty, written by students. A manifest content analysis was applied. Result: The study resulted in two main categories. The category The invisible expressions of uncertainty describes that many feelings aroused. Many thoughts and questions were also evoked whilst in uncertainty. In the category The visible and physical expressions of uncertainty the expressions appeared as varied behaviour and actions. The body also showed physical reactions. Conclusion: Many of the expressions of uncertainty have a negative impact on people and can therefore be seen as a threat against their wellbeing and health. Despite of the individual expressions of uncertainty, this study shows that uncertainty could be discovered among people. Increased participation and person-centred care could alleviate the uncertainty among patients. / Bakgrund: Inom vården upplever många människor någon gång ovisshet. Ovisshet kan beskrivas som en känsla, ett tillstånd eller som ett fenomen. Ofta är ovisshet associerat med stress och känslosam påfrestning för patienter. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha kännedom om hur ovisshet kan uttrycka sig hos personer för att få en ökad förståelse för patientens situation. Syftet: Syftet var att beskriva hur ovisshet kan uttrycka sig hos personer som befinner sig i en oviss situation. Metod: Studien baserades på 20 berättelser om ovisshet, skrivna av studenter. Berättelserna bearbetades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier. Kategorin Ovisshetens osynliga uttryck handlar om att många känslor föddes när personer var i ovisshet. Det framkom också att många tankar och frågor väcktes. I kategorin Ovisshetens synliga och fysiska uttryck framkom det att ovisshet kunde uttrycka sig som beteenden och handlingar, samt att kroppen reagerade fysiskt. Slutsats: Många av ovisshetens uttryck påverkar personer negativt och kan därför ses som ett hot mot personers välbefinnande och hälsa. Trots att ovisshet uttrycker sig individuellt visade studien att ovisshet skulle kunna upptäckas hos personer. Ökad delaktighet och personcentrerad omvårdnad skulle kunna lindra ovisshet hos patienter.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och i Sverige insjuknar varje år 800 unga personer i cancer. För unga vuxna som befinner sig i en omvälvande tid i livet resulterar cancersjukdomen i förändrade roller och en förändrad självbild. När livet och hälsan hotas uppstår ett starkt behov av att berätta. Genom berättelsen tydliggörs upplevelser, för sig själv och för andra. Syfte: Syftet är att utifrån relevant litteratur beskriva unga personers känslor kring att leva med en cancersjukdom. Metod: Studien utfördes enligt kvalitativ innehållsanalys och baseras på fyra biografier. Resultat: I resultatet framkom att unga personer med en cancersjukdom upplever både negativa och positiva känslor. Negativa känslor upplevdes framförallt i samband med att få diagnosen, behandlingar och den livsförändring som sjukdomen för med sig. Positiva känslor beskrevs ofta i relationen till anhöriga och vid tankar på framtiden. Slutsats: De känslor som beskrevs i resultatet var centrerade kring sjukdomen, den förändrade tillvaron, relationer, döden och framtiden. Inom alla områden framkom känslor som kunde relateras till lidande och negativ påverkan. Känslor relaterade till hälsa och positiv påverkan var framträdande inom alla områden förutom i relation till själva sjukdomen. Klinisk betydelse: Resultatet av föreliggande studie kan bidra till ökad förståelse hos blivande vårdpersonal och vårdpersonal som arbetar med unga cancerpatienter. / Background: Cancer is a common public health problem, in Sweden there are 800 new young adult sufferers every year. For young adults experiencing an upheaval time in life a cancer disease results in changing roles and an altered self-image. When life and health is threatened there is a strong need to express feelings. Through the narration experiences are clarified, for themselves and for others. Aim: The aim of the study is to describe young people’s feelings of living with a cancer disease, according to relevant literature. Method: The study was formed by a qualitative content analysis based on four biographies. Results: The results revealed that young people with cancer experience both negative and positive feelings. Negative feelings were experienced primarily during time of diagnosis, treatments, and the life changes that comes with the disease. Positive feelings were often described in relation to families and the thoughts of the future. Conclusion: The feelings described in the results were centered on the disease, the altered life, relationships, death and the future. All areas showed feelings that could be related to suffering and negative impact. Feelings related to health and positive impact was prominent in all areas except in relation to the disease itself. Clinical significance: The results of the present study may contribute to a better understanding of future healthcare professionals and current healthcare professionals who work with young patients with cancer. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2015</p>

Syftet med studien var att analysera sex förskollärares berättelser om arbetetmed utvecklingssamtalet i förskolan. Detta analyserades med ett didaktisktperspektiv, där utvecklingssamtalets syfte - varför, utvecklingssamtaletsgenomförande – hur, utvecklingssamtalets innehåll – vad, utvecklingssamtaletsunderlag – med vad samt utvecklingssamtalets målgrupp - för vem undersöktes.Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med sexförskollärare i respektive förskola, med en geografisk spridning inom sammakommun. Resultatet visar att utvecklingssamtalet ses som en omfattande ochkomplex praktik, där en strävan finns att skapa en kollektiv bild av barnet,genom en ömsesidig förhandling mellan olika aktörer. I tidigare forskning och iförskollärarnas berättelser framkommer det att utvecklingssamtalet ses som enbetydelsefull mötesarena, i syfte att främja en djupare dialog mellan hem ochförskola, för att skapa goda förutsättningar för barnets utveckling, lärande ochvälbefinnande. I resultatet framkommer det att för att skapa ett kvalitativtutvecklingssamtal är det förberedande arbetet av vikt och ett gemensamtunderlag ses som ett stödjande verktyg i främjandet av ett likvärdigt samtal. Enslutsats är att förskollärarens kompetens, samt didaktisk reflektion och analysblir en förutsättning, då utvecklingssamtalets arbete utgörs av en didaktiskprocess. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Jag har gjort en läromedelsstudie med syfte att analysera relativt nyproducerade läroböcker i historia utifrån frågor om de har potential att utveckla elevers historiemedvetande. När jag analyserar de tre läroböckerna i historia för åk 7-9 som jag har valt så studerar jag texter, bilder och arbetsuppgifter utifrån några av de perspektiv som svenska historiedidaktiker anser har störst möjlighet att påverka elevers historiemedvetande. Jag fokuserar på aspekterna som rör reflekterande berättelser, identitets och värdeskapande innehåll. En central fråga är om innehållet är multikronologiskt och visar eleverna att vi är både skapade av och skapare av historia. Läroböckerna har innehåll som bör kunna hjälpa till att utveckla elevernas historiemedvetanden, men inte i tillräckligt stor utsträckning. Jag anser utifrån min studie att alla tre böckerna har brister. De motsvarar inte på egen hand historieundervisningens behov utifrån kunskapskraven i Lgr11.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det i dagspressen skrevs om Cornelis Vreeswijk och de två transsexuella kvinnor som han misshandlade i februari 1975, genom att analysera artiklarna som berättelser som ämnar tillskriva brottet mening och moral. Dessutom är syftet att undersöka hur transfeminina personer porträtterades i andra artiklar omkring 1970-talet. Frågorna som ställs är ”Vilka berättelser om skuld och oskuld, kön och sexualitet finns det i återberättandet av brottet?”, ”Hur skiljer sig dessa berättelser åt?”, och ”Hur framställs kvinnorna i dessa berättelser? Vad säger detta om den mediala synen på transkvinnor på 1970-talet i Sverige?” Genom en närstudie av materialet ämnar jag besvara frågorna med hjälp av Sara Ahmeds teorier kring cirkulationen av känslor i text, och Stuart Halls teorier kring berättelser som möjliga bärare av konnotativa budskap. Dessutom görs en analys av en av Vreeswijks visor utifrån Ulf Carlssons litteraturvetenskapliga analyser av Vreeswijks låttexter. Uppsatsen struktureras utifrån två identifierade övergripande berättelser, där brottet och händelserna innan beskrivs på något olika sätt. Jag kommer fram till att Vreeswijk i artiklarna rentvås från moralisk skuld genom ett fokus på hans upplevelser, samtidigt som det konstitueras ett hatobjekt jag har valt att kalla ”falska flickor”. Språket som används i artiklarna överensstämmer med andra artiklar där det på olika sätt skrivs om transfeminina personer, samtidigt som kvinnorna i artiklarna om brottet på många sätt beskrivs annorlunda – istället för ”tragiska”, ensamma personer, skrivs det om kvinnorna som att de är (sexuella) ”bedragare”.