<p>The main aim of this essay is to examine how the Swedish comprehensive teachers reflect on and work with the Biblical stories and texts in their teaching. The research questions are; how are the Swedish teachers working with the Biblical stories and texts; what sort of stories do they choose and why; what kinds of emphasis do they put on the stories and texts and how do they perceive them. We have performed a qualitative study and the results show that Biblical stories and texts receive limited attention in the classrooms. The study shows that this is due to a number of factors such as lack of time, ignorance, and lack of knowledge regarding the issues. It also shows that the Swedish teachers rely on the teachers of religious studies to bring up the subject and that they are afraid they might offend some of their students. Paradoxically, the essay also shows that all teachers believe the study of Biblical stories and texts play an important role in improving the students understanding of literature in general.</p> / <p>Syftet med vår studie är att undersöka hur svensklärarna i gymnasieskolorna tänker kring- och arbetar med de bibliska berättelserna och texterna i undervisningen, för att vi sedan ska kunna få en bild av hur det ser ut i dagsläget. Våra frågeställningar är, hur arbetar svensklärarna med de bibliska berättelserna och texterna, vad för sorts berättelser tar de upp, varför just dessa, hur stor plats i svenskundervisningen får de bibliska berättelserna, samt hur lärarna ser på dessa berättelser och texters relevans i undervisningen. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, där resultatet visar att dessa berättelser och texter får en mycket liten plats i klassrummen. Det har framkommit att detta delvis beror på tidsbrist, ointresse och att de inte har tillräckligt med kunskap om de bibliska berättelserna överlag. Lärarna förlitar sig även på att religionsläraren ska beröra ämnet, samt visades en rädsla hos alla de tillfrågade lärarna att de var rädda för att kränka någon elev. Det framkom även att samtliga lärare har en paradoxal inställning till de bibliska berättelserna och texternas relevans i svenskundervisningen, då de trots allt ansåg att dessa var av stort värde för elevernas förståelse av litteratur.</p>

Denna uppsats undersöker hur förhållandet mellan karaktären, interagerbarheten ochpresentationen påverkar möjligheterna för hur spelaren uppfattar berättelsen i spelenHalf-Life 2(Valve Corperation, 2004), Fallout 3 (Bethesda Game Studio, 2008) ochFahrenheit (Quantic Dream, 2005). Metoden för analyserna är baserat på Aarseths (2007)teorier och går ut på att jag själv spelat spelen och sedan analyserat dessa utifrån minaegna spelupplevelser. Analyserna tar även upp teorier och begrepp från andra forskare, såsom Marie-Laure Ryan, Andrew Rollings och Ernest Adams, Lee Sheldon och UlfWilhelmsson.Metoden för analyserna lyckas plocka fram flera unika berättartekniker och förhållandenfrån spelen. Bland annat den dolda storyn i Half-life 2, den ytterst interagerbara välden iFallout 3 samt de flera olika huvudkaraktärerna i Fahrenheit, och hur dessa påverkarspelarens uppfattning av berättelsen. Förhållandena är dock inte generella, utan unika förvarje spel, vilket medför att resultaten också är det, och kan därför inte ses som reglerutan mer som riktlinjer för hur en berättarteknik kan se ut.

Uppsatsarbetet bygger på 21 PM-arbeten från en högskolekurs i entreprenörskap där studenterna fått i uppgift att intervjua en entreprenör och komma tillbaka med en skapelseberättelse värd att berätta. PM-arbetet bygger på tre frågeställningar som bildar stommen i intervjuarbetet: 1. Hur fick entreprenören sin idé? 2. Hur utvecklades idén till en affärsidé? 3. Hur gick det till när företaget etablerades? Därutöver har studenterna i viss utsträckning kompletterat med frågeställningar utifrån egna intressen. Författaren av denna D-uppsats har skapat denna högskolekurs och arbetat som lärare i samma kurs under tre läsår. Studenterna är från Design och träteknikprogrammet vid Högskolan i Gävle. Syftet med uppsatsarbetet var att fördjupa förståelsen av entreprenörskap i allmänhet och tidiga skeden i företags etableringsprocesser i synnerhet. Den fördjupade förståelsen i entreprenörskap har resulterat i ett metaperspektiv för entreprenörskap där man med fördel kan betrakta entreprenörskap i första hand som en lärande process för uthållig företagsamhet, där alla förhållanden och fakta inte är känt före etableringsskedet och inte heller under själva etableringsprocessen. Beslutsunderlagen befinner sig i ett ständigt skapande av ett övergripande förhållningssätt som bygger på kreativitet och gränsöverskridande. En slutsats som kan dras av uppsatsarbetet är att förmågan att lära är viktigare än att följa en på förhand uppgjord plan. Modeller och teorier kan komplettera metaperspektivet av entreprenörskap som en lärande process för uthållig företagsamhet om de kombineras med såväl kreativa som kritiska förhållningssätt. På så sätt kan ett entreprenöriellt lärande leda till ett kreativt och kritiskt övertagande av tanketraditioner samt ge en träning i att bli kreativa konstruktörer av modeller och teorier i egna projekt, i egna företag eller i andra situationer där man kan bidra till att utveckla önskade kontexter och innehåll. Begreppet skapelseberättelse har visat sig fungera bättre än andra av författaren kända kunskapsformer för att fånga upp entreprenörandan och väsentligheterna i dynamiken under etableringsprocessen, utan att förstöra kontexten och känslan för sammanhanget. Underliggande mönster har blivit allt tydligare ju mer idéer, tankar och förhållningssätt har bearbetats i forskningsprocessen. I övrigt bekräftas tidigare forskningsarbeten genom detta uppsatsarbete. T.ex. vad som motiverar företagare att starta eget företag, bakgrundens betydelse vid etablering av företag, giltigheten av Gaddefors paradoxer (1996) som ett fruktbart tankesätt för entreprenörskap. Resultaten från frågeställningarna om idéer och idéutveckling antyder att de är avgörande element i ett företags skapande. Dock är de långt ifrån det enda elementet som krävs för en lyckad etablering. Många studentarbeten pekar på att t.ex. en stark motivation är ett väsenligt element och till och med viktigare än själva idén för att lyckas med etableringen, eftersom idén bör utvecklas och anpassas till en ständigt föränderlig omgivning. En entreprenör med stark motivation klarar av att byta den ursprungliga affärsidén om detta skulle krävas. Klofstens affärsplattform (1992) har utformats i första hand som en modell för teknikbaserade företag men har visat sig ha tillämpning även på företag inom många andra branscher. Grundstenarna i Klofstens affärsplattform är: Idé, Produkter, Marknad, Organisation, Kompetens, Drivkrafter, Kundrelationer, Övriga relationer. Enligt Klofsten krävs en relativt hög nivå av samtliga grundstenar för att bygga ett långsiktigt hållbart företag. Studenterna har i stort sett bekräftat modellen, men har i vissa sammanhang saknat t.ex. betydelsen av timing vid etableringen av företag, vilket inte finns med i Klofstens affärsplattform.

Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden.

Studiens syfte är att undersöka hur ett urval pedagoger på ett begränsat antal förskolor arbetar med lässtunderna för att främja barns språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt i Statens offentliga utredningar (SOU), Skolverket, forskare, teoretiker och författare som diskuterar på vilket sätt pedagoger kan arbeta med lässtunderna i förskolan för att påverka barns spårkutveckling. Som teoretisk utgångspunkt använder denna studie den sociokulturella teorin som Vygotskij förespråkar. Den empiriska delen består av fyra semistrukturerade intervjuer och den metodologiska utgångspunkten är kvalitativ. Resultatet visar på att pedagogerna är nöjda i arbetet med barns språkutveckling utifrån förskolans förutsättningar. Pedagogerna beskriver barnlitteraturen som betydelsefull för barns språkutveckling. Lässtunderna uppstår oftast spontant enligt pedagogerna och för att barnen ska varva ner. Däremot sker de planerade lässtunderna när barnen vilar och vid olika temaarbeten. Därtill visar resultatet av intervjuerna att barns språk stimuleras när de får höra berättelser och bearbeta dessa genom samtal under lässtunderna. Slutligen visar studien på att arbetet med barns språkutveckling under lässtunderna till viss del försvåras, då en del av pedagogerna anser att de inte har tillräckligt med tid, närhet till biblioteket och att lokalernas utformning kunde vara bättre för att arrangera lässtunder.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka de kunskaper eleverna i år 6 har om de bibliska berättelserna. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning. Resultatet visar att eleverna har hört berättelserna, men kunskaperna är på många håll bristfälliga. I detta arbete betonar jag också vikten av att Bibelns berättelser får utrymme i undervisningen. De är en del av vårt kulturarv, och de förmedlar också de fostransmål som står i Lpo 94.

Syftet med min uppsats är att granska Tove Janssons stilistiska drag i hennes sätt att skriva ur ett barns perspektiv. Utifrån mitt undersökningsmaterial vill jag belysa en stor förändring mot vuxenförfattarskapet i Tove Janssons sätt att skriva. Jag vill med med min analys utröna hur Tove Jansson gestaltar barnets upplevelse av tillvaron: det mytiska och magiska mitt i vardagen, spänningen mellan trygghet, skräck och den gränslösa fantasin. Min uppsats är uppdelad i två delar. I den empiriska analysen förklarar jag begrepp och termer ur kunskapsmässigt etablerade teorier, som är relevanta för min senare analys. I den andra delen, den analytiska undersökningen, förenar jag de teoretiska delarna med min analys kring Tove Janssons språkanvändning och termer som föder hennes stilgrepp.

Vår övertygelse är att en av de viktigaste budbärarna för ett företags identitet är produkterna och att ett långsiktigt varumärkesbyggande sker genom att knyta emotionella band mellan konsumenterna och varumärket. Detta handlar främst om vad konsumenten upplever när produkterna används. Vår målsättning var att bättre kunna förstå helheten runt användarupplevelsen och branding och därigenom skapa bättre verktyg för detta i vår designprocess. Målet var att komma fram till slutsatser kring hur vi som designer kan angripa dessa frågor på ett kreativt sätt. En stor del av vårt arbete har behandlat området branding i förhållande till design, men vi har även berört vissa områden som psykologi, innovation samt kreativa arbetsprocesser. / Årets examensarbete 2005, Idesignpriset.se. Frimurarordens stipendie 2005.

Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk. Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna. Ett exempel är den stora skillnaden när eleverna börjar använda gemena bokstäver samt har punkt och initial versal på meningar. En elev kan redan i år ett skriva korrekta meningar medan en annan elev skriver nästan fullständiga meningar i år fem. Eleverna överanvänder även det de för tillfället håller på att lära sig. Det gäller bland annat stavning, dialog och olika stilmönster. Bokläsning och filmer ger även olika mönster som eleverna använder. En skillnad däremellan kan vara att vid bokläsning, dvs det som är skrivet, har allt förklarat medan det inte förklaras lika mycket i filmer. Ju längre berättelserna är desto svårare är det för eleverna att komma ihåg att förklara allt.

<p>Denna uppsats undersöker hur förhållandet mellan karaktären, interagerbarheten ochpresentationen påverkar möjligheterna för hur spelaren uppfattar berättelsen i spelenHalf-Life 2(Valve Corperation, 2004), Fallout 3 (Bethesda Game Studio, 2008) ochFahrenheit (Quantic Dream, 2005). Metoden för analyserna är baserat på Aarseths (2007)teorier och går ut på att jag själv spelat spelen och sedan analyserat dessa utifrån minaegna spelupplevelser. Analyserna tar även upp teorier och begrepp från andra forskare, såsom Marie-Laure Ryan, Andrew Rollings och Ernest Adams, Lee Sheldon och UlfWilhelmsson.Metoden för analyserna lyckas plocka fram flera unika berättartekniker och förhållandenfrån spelen. Bland annat den dolda storyn i Half-life 2, den ytterst interagerbara välden iFallout 3 samt de flera olika huvudkaraktärerna i Fahrenheit, och hur dessa påverkarspelarens uppfattning av berättelsen. Förhållandena är dock inte generella, utan unika förvarje spel, vilket medför att resultaten också är det, och kan därför inte ses som reglerutan mer som riktlinjer för hur en berättarteknik kan se ut.</p>