No description available.

Undervisningsmetoder för barn med ADHD En intervjustudie om undervisningsmetoder i skolan för barn med ADHD (Pedagogical methods for children with ADHD An interview study of pedagogical methods in school for children with ADHD) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min undersökning är att utvärdera några arbetssätt för skolarbete för barn med ADHD. Jag har undersökt om det finns några arbetsmetoder som lärare/specialpedagoger anser särskilt framgångsrika för skolarbetet när det gäller barn med ADHD och om dessa lärare/specialpedagoger kan rekommendera några metoder/arbetssätt för skolarbetet för barn med ADHD till andra lärare. Jag har använt mig av en kombination av intervjuer och enkäter. Intervjuerna är till sin form delvis ”fenomenografiska”, vilket innebär öppna kvalitativa intervjuer där informanten beskriver sin uppfattning om ett fenomen med egna ord, delvis strukturerade i form av en enkätundersökning där informanten utvärderar dessa fenomen. I intervjuerna ingick 3 specialpedagoger och en lärare, med erfarenhet av att arbeta med barn med ADHD, från två rektorsområden i samma kommun. Jag har använt mig av en 10-gradig skala, för att kunna behandla och jämföra resultaten. Metoden kallar jag intervju med skattningsskala. Resultat: Utifrån intervjusvaren har jag gjort en utvärdering av vilka arbetssätt som lärare/specialpedagoger anser vara mest framgångsrika för barn med ADHD liksom vilka arbetssätt för barn med ADHD som informanterna kan rekommendera till andra lärare. Jag presenterar resultatet i rangordning.

Sammanfattning Denna studie syfter till att bidra med kunskap om hur bilderboken och dess illustrationer kan verka som ett främjande verktyg i förskollärarens arbete med kemiundervisning och kroppslig energiomvandling. Genom en kvalitativ bildanalys ur ett semiotiskt perspektiv så har denna studie hämtat sitt underlag i fyra bilderböckers illustrationer. I dessa bilderböcker så analyserades illustrationens denotation, direkt observerbara fenomen och konnotation, illustrationens dolda budskap, gällande energiomvandlingar i kroppen. Resultatet visar på att denotation kan visa på kopplingar till kroppens energiomvandling. Illustrationens denotation visar en tydlig humörskiftning hos böckernas karaktärer tack vare illustrerade ansiktsuttryck bland annat. Genom konnotation så talar illustrationen om att något sker i kroppen när den får mat i sig alternativt när den leker och rör på sig. Detta tack vare de sinnesskiftningar och ansiktsuttryck som illustrationens denotation visar. Såväl observerbara som dolda fenomen i illustrationerna visar att energi till följd av matintag eller rörelse påverkar kroppen och visar att illustrationerna bär ett budskap som de vill kommunicera till läsaren.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur skönlitteratur och berättelser används i SO-undervisningen i årskurs 1 och 3. De forskningsfrågor som denna studie utgår från för att bidra med kunskap om användningen av skönlitteratur och/eller berättelser i SO-undervisningen är: vilka didaktiska val gör lågstadielärarna i studien vid användning av skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen?, vad har lågstadielärarna i studien för erfarenheter av att använda skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen? samt hur ser eventuella skillnader ut vid användningen av skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen i åk 1 jämfört med åk 3? Studien har ett kvalitativt fokus då lågstadielärarnas resonemang kring didaktiska val och erfarenheter är centrala för att besvara forskningsfrågorna. Av denna anledning har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod och tematisk analys som analysmetod. Totalt intervjuades tre lågstadielärare som undervisar i årskurs 1 och två lågstadielärare som undervisar i årskurs 3 digitalt över mjukvaran Zoom. Studiens resultat analyseras utifrån den sociokulturella teorin, vilket i denna studie innebär att lågstadielärarnas svar kommer att analyseras med utgångspunkten att skönlitteratur och berättelser är medierande artefakter i SO-undervisningen som först kan användas för yttre tänkande tillsammans med andra för att sedan omvandlas till inre processer hos den enskilda eleven. De yttre aktiviteter som studeras i denna studie är kopplade till skönlitteratur och berättelser och sker i dialog med andra elever eller lärare. Vi kommer i denna studie dock inte att kunna säga någonting om elevernas inre processer. De resultat som framkommer i studien bekräftar tidigare forskning inom området. Resultatet visar att lågstadielärarna i denna studie använder mycket skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen, med det främsta målet att fånga och skapa elevintresse. Hur skönlitteratur och berättelser används varierar dock beroende på årskurs och elevgrupp. Resultatet visar även att lågstadielärarna i studien mestadels använder skönlitteratur och/eller berättelser inledande för att bygga en grund för eleverna att stå på innan dem använder facklitteratur. En annan slutsats är att textsamtal används frekvent som en yttre aktivitet av lågstadielärarna i studien för att bearbeta skönlitteraturens och/eller berättelsernas innehåll samt ämneskunskaper. Resultatet indikerar även positiva effekter på elevernas lärande då skönlitteratur och berättelser nyttjas i SO-undervisningen.

Den här studien bygger på analys av fyra litterära verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sätts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrågasätta dels föreställningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhället och dels den variation och mångfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berättelserna.Utifrån litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhållande huvudpersonerna står gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berättelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger på motsättningen mellan arbete och kapital. Motståndet formuleras i båda romanerna i form av det egna språket och den egna berättelsen, som motbild mot det/den dominerande.I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en föreställd svensk norm och hur ett föreställt vi på så vis skapas gentemot ett föreställt dem. Vidare diskuterar jag hur Zla- tans annorlundahet kan tas som inteckning för den gemenskap över klassmässiga och kulturella gränser som vi gärna vill föreställa oss existerar.

The reason for this study is based on the premise that the era of High Cultures is perceived as an almost forgotten time that few remember or know something about. This study aims to investigate what textbooks for years 7-9 tell us about the first high cultures. Furthermore, the study aims to examine what is told as positive and what is told as negative in the textbooks' portrayal of the High cultures. The method used to conduct the study is qualitative narrative content analysis. The analysis is presented from five different perspectives: economic, political, cultural, social and from an environmental perspective. The content was further analyzed to account for what is presented as positive and what is present as negative. The results show that the three textbooks presented all perspectives on Mesopotamia and Egypt, but representations about China and the Indus culture is generally missing in the books. Only the textbook Historia 7-9 present a short paragraph about the Indus culture. The textbooks presented both negative and positive narrative about the High Cultures, however, the positive narrative is more prominent, and the High cultures are perceived as a bright and flourishing time. Based on these results, it was concluded that the textbook tradition is one reason why high cultures have fallen into a passive oblivion. This because modern history is given more space in the textbooks and because the textbooks present positive perspectives on the history of High Cultures, which is considered uninteresting by students as a negative perspective on history is found to interest students more. Lastly, the study showed that multiple perspectives and a critical aspect were missing in the textbooks.

Historisk empati är förmågan att ta en historisk aktörs perspektiv utifrån dåtida levnadsvillkor. Det bidrar till att förstå nyanser i handlingar samt att förstå händelseförlopp som rationella snarare än slumpartade. Det finns begränsat med forskning på området i allmänhet men för elever i yngre åldrar i synnerhet. Denna undersökning är ämnad för att kartlägga hur lärare kan arbeta för att utveckla elevers historiska empati för elever som går i mellanstadiet. Genom att ha jämfört två olika lektionsmaterial; primärkälla och fiktionell gestaltning har olika faktorer som främjar elevernas historiska empati kartlagts. Av de två lektionsmaterialen var fiktionell gestaltning mer effektivt för utvecklingen av historisk empati än primärkälla. Det beror på att eleverna lärde sig fler levnadsvillkor, kunde identifiera sig med narrativet i högre utsträckning samt att det krävde mindre rent kognitivt att empatisera med rörlig bild. Vidare drogs också slutsatser om hur elever behöver få möjlighet till ett förstahandsperspektiv på historiska aktörer då det främjar den historiska empatin.

Teacher as a professional role tends to become oversimplified to a leader who works with teaching the uppcoming generations. As a result teaching is seen as the dominant assignment within the teaching profession and the several demands that the teachers face fall into the shadows. The aim of this study is therefore to illustrate the complexity that exists within the teacher profession by focusing on teacher identities. To explore the aim a combination of ethnographic and interview methods has been used. Three teachers were the subjects of observations and interviews. The empirical data from the observations was analysed with a microsociological approach through Goffman's drama metaphor (2009).  The interview data was analysed within a narrative perspective with the help of Georgakopoulou & Bambergs (2008) positioning model. The results of the study show that teachers use several roles within their teacher identity and that they vary depending on the social room they are a part of. Sometimes the role represents a leader in the classroom and other times as a part of a specific group. Within this shift exists a form of discrepancy in the teacher identity. In other words, who the teacher aspires to be versus what the situation demands of the teacher. The level of discrepancy is dependent on the relationship the teacher has with a student group as well as the internal and external demands. To be a teacher is therefore a complex profession where the teacher has to balance several demands and expectations between each other. / Lärare tenderar ofta att förenklas till att vara ledare som arbetar med att undervisa den nya generationen medborgare. Genom detta är professionen ofta tagen för givet att endast handla om lärande. Även om lärarprofessionens allra mest centrala arbetsuppgift är att lära ut kunskap i klassrummet, så finns det flertalet andra krav som lärare behöver ta hänsyn till. Syftet med detta arbete är att illustrera den komplexitet som finns inom professionen genom att fokusera på läraridentiteter. För att undersöka syftet och besvara frågeställningarna användes kombinerade metoder av observationer och semistrukturerade intervjuer. Tre lärare observerades och intervjuades. Det empiriska materialet från observationerna analyserades utifrån ett mikrosociologiskt perspektiv med hjälp av Goffmans (2009) dramaturgiska metafor, medan det narrativa perspektivet i form av Georgakopoulou & Bambergs (2008) positioneringsmodell låg till grund för empirin från intervjuerna. Resultatet visar att lärarprofessionen är definierad av flertalet roller som ryms inom en läraridentitet och som skiftar mellan de sociala rum lärare framträder i. Rollerna kan skifta mellan att vara av ledande karaktär till en mer stödjande karaktär som en del av en gemenskap i exempelvis elevhälsan. I samband med detta skifte finns det även en diskrepans i hur lärare uppfattar sig själva och vad situationen skapar för förväntningar på dem. Nivån av denna diskrepans är beroende av den relation som läraren har med elevgruppen samt de interna och externa kraven som ställs på läraren. Att vara lärare är därmed en komplex profession inom vilket läraren måste balansera olika intressen mellan varandra.

The purpose of this paper is to investigate historical consciousness through how pupils perceive history as a school subject. Jörn Rüsen´s three dimensions, the political, the cognitive and the aesthetic, of history culture has been applied in order to highlight pupils communicated historical consciousness. Historical consciousness can be regarded as the impact our interpretations of our past has on our understanding of the present and expectations of the future. Characteristic of historical consciousness is historical time and story. Historical time is subjective and builds on experiences and expectations in which all time dimensions operates in a contemporary era, and the story is a linguistic form of historical consciousness where we communicate experiences of the past, the present and expectations for the future. Pupils in grade 2 and 3 have been interviewed to clarify their perception and interpretation of history. The three dimensions of historical culture show that it is a politically contradictory story that takes precedence over the history of teaching. The results of the analysis show that the pupils historical consciousness is limited to the past and the present, while the future has not been explicitly addressed in the teaching. At the same time, the dimensions of historical culture have highlighted that the pupils themselves have the capacity to activate and develop their historical consciousness. Aided by imagination and the creation of stories the pupils allow themselves to approach the future through their own experiences and interpretations of the past. This sets a framework for expectations and dreams of the future. The same framework enables the pupils to approach the past by entering imaginative worlds interpreted as a resemblance of life in the historical past.

No description available.