<p>Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.</p><p>Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.</p><p>Slutsatsen är att;</p><p>Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag.</p>

<p>Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling.</p><p>Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta. Genom att välja vilka berättelser de vill att konsumenterna ska ta del av och sprida vidare arbetar de strategiskt med berättelser. Frågan är hur detta mottas av konsumenter, då berättelserna kommer från företaget och inte från konsumenter i form av word-of-mouth?</p><p>Denna uppsats undersöker hur konsumenter uppfattar berättelser som används av företag i marknadsföringssyfte. De undersökta företagen är Arlanda Express som använder en ljuddusch i sin vänthall, Toyota som har radioreklam i form av berättelser, The Body Shop som förmedlar berättelser i direktkontakt mellan butikspersonal och kund samt Storytellers Heijbel & Co som fungerar som konsult åt företag som vill arbeta med berättelser. Då studien har ett konsumentperspektiv har konsumentundersökningar utförts för att ta reda på hur Arlanda Express och Toyotas berättelser uppfattas.</p><p>Studien visar att konsumenterna är positivt inställda till berättelserna men att valet av kommunikationsmedel påverkar hur många som nås av berättelserna. Inställningen till kommunikationsmedlet i sig påverkade vad konsumenterna tyckte om Arlanda Express berättelser men inte vad de tyckte om Toyotas. Denna skillnad tyder på att mediet hade större inverkan på konsumenterna i Arlanda Express fall. Berättelsernas trovärdighet anses generellt vara hög, dock finns en skillnad i uppfattningen av trovärdighet mellan könen angående Toyotas berättelser, där männen i högre utsträckning än kvinnorna anser att berättelserna är trovärdiga.</p>

Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform. Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret. Slutsatsen är att; Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag.

This thesis examines the discursive construction of lifelong learning in Swedish, Australian and American policy. Lifelong learning has an aura of apparent self-evidence which this study wishes to challenge by deconstructing the normalised truths in contemporary lifelong learning policies. The thesis rests on a collection of four articles, written by the author within the framework of the PhD programme. Using foucauldian concepts of power/knowledge and governmentality, this study identifies a number of discursive stories about the present in terms of how the ideal society and its ideal citizens are envisioned. It shows that there are national differences in the usage of lifelong learning in terms of the meanings given to life, long and learning. Yet three stories also extend across the nations examined. First, learning is construed as work-related rather than a life-related. Secondly, the positive rhetoric of lifelong learning – the creation of ideal citizens – is accompanied by a parallel story of deviance, incompetence and failure. This leads to a third pervasive story of ‘medicalization’ where the deviant is pathologised as an undesirable other in need of treatment and correction by professionals who operate as the doctors and nurses of lifelong learning. Overall, the analysis suggests that as discourse, lifelong learning links the government of others and the government of the self.

Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling. Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta. Genom att välja vilka berättelser de vill att konsumenterna ska ta del av och sprida vidare arbetar de strategiskt med berättelser. Frågan är hur detta mottas av konsumenter, då berättelserna kommer från företaget och inte från konsumenter i form av word-of-mouth? Denna uppsats undersöker hur konsumenter uppfattar berättelser som används av företag i marknadsföringssyfte. De undersökta företagen är Arlanda Express som använder en ljuddusch i sin vänthall, Toyota som har radioreklam i form av berättelser, The Body Shop som förmedlar berättelser i direktkontakt mellan butikspersonal och kund samt Storytellers Heijbel &amp; Co som fungerar som konsult åt företag som vill arbeta med berättelser. Då studien har ett konsumentperspektiv har konsumentundersökningar utförts för att ta reda på hur Arlanda Express och Toyotas berättelser uppfattas. Studien visar att konsumenterna är positivt inställda till berättelserna men att valet av kommunikationsmedel påverkar hur många som nås av berättelserna. Inställningen till kommunikationsmedlet i sig påverkade vad konsumenterna tyckte om Arlanda Express berättelser men inte vad de tyckte om Toyotas. Denna skillnad tyder på att mediet hade större inverkan på konsumenterna i Arlanda Express fall. Berättelsernas trovärdighet anses generellt vara hög, dock finns en skillnad i uppfattningen av trovärdighet mellan könen angående Toyotas berättelser, där männen i högre utsträckning än kvinnorna anser att berättelserna är trovärdiga.

This thesis presents a study on different school actors’ narratives about how they have experienced a participation in a school development collaboration called PBS, problem based school development. A school development and research project based at Karlstad University. The analysis is inspired by a narrative approach and a critical perspective on policy, were policy is understood as both text and discourse. The aim of the study is to show how the carrying through of this new policy (PBS) is received and reconstructed in three Swedish municipal settings. In the analysis the participant’s narratives are also related to the reconstructions of the field of education politics that has been carried out the last decades, here in Sweden as well as in other countries around the world. In this study 46 interviews were carried out. Official texts from each of the three school organizations have also been studied. As analytical tools parts of a model called the zoom-model and three different concepts, taken from the field of organization studies have been used. The overall result shows that those who work in schools today are engaged in a large amount of development works, claims and ways of working that they themselves choose to enact. The results also show how the interviewees receive and charge these ideas with their own previous experiences and how this is done in discursive contexts that shape what is considered normal and evident. One conclusion is that further attention ought to be made to the significance of the local context when it comes to carry through a new idea on development and change. A conclusion drawn from how interpretations and reconstructions of both development models prior to PBS and of the national steering model came to play important roles in how PBS was received and reconstructed in the studied municipalities. But different interpretations of the PBS model also led to tensions within and between the different areas of the organizations. Tensions that can be described as dilemmas, implicated by an ongoing cacophony of policy voices, whose prescriptions pull on different directions. When the PBS-policy arrives in this discursive room the results show how this policy can become a tool in line with new discursive narratives of education, regardless the intensions formulated in the context of policy text construction. / PBS-Problembaserad skolutveckling

Bakgrunden till denna studie bygger på ett tidigare projekt som genomfördes 2011, då en installation bestående av två interaktiva träd uppfördes på Barn- och ungdomssjukhuset (BUS) i Lund. Träden blev ett verktyg, en lösning, för att synliggöra och visualisera personliga berättelser mellan människor och används idag frekvent av anhöriga och besökare. Denna studie ämnade undersöka hur anhörigas och besökares behov av att kommunicera och visualisera sina tankar och berättelser kan tillfredsställas på bästa sätt, både analogt och digitalt.Tidigare forskning om visuella verktygslådor, kommunikation och interaktion online, attityder kring datateknologier och självutlämnande berättelser samt om informationsutbyte och anonymitet valdes ut. Tre huvudsakliga för studien intressanta teoriområden studerades; användarupplevelse, kognitiv absorbering och visualisering. De metoder som användes för datainsamlingen inom studien var förberedande fokuspunkter, fältanteckningar, iakttagelse av rörelser i miljön, samt två steg av kontextuella undersökningar, varav det första steget kompletterades med en egenutformad visuell kortmetod. Stor etisk hänsyn har tagits genom hela studien för att respektera den svåra situation som många av de anhöriga och besökare som befinner sig på BUS i Lund.Resultatet bekräftar att det finns ett starkt behov av att dela med sig och ta del av andras tankar och berättelser på BUS i Lund, men även att behoven skiljer sig mycket och kräver olika lösningar. Somliga respondenter vill ha en lösning där man kan söka upp, skapa kontakt och upprätta relationer med människor i liknande situation och som är nåbar överallt ifrån. Majoriteten av respondenterna vittnar även om ett stort behov av en platsbaserad lösning, vilken ses som en viktig aktivitet och upplevelse, där visualisering av ord och bild blir till en interaktiv utställning där anhöriga, besökare, men även patienter, kan delta. / This study is based on a previous project, carried out in 2011, when two interactive trees were put up at the Children’s hospital (BUS) in Lund. The trees became a solution for people to visualize their personal stories, and they are still used frequently today by relatives and visitors. This study intended to examine how to best support the needs of relatives and visitors for sharing and visualizing their thoughts and stories, for both analog and digital solutions.Previous research was studied, about visual tool boxes, communication and interaction online, attitudes towards computer technologies and self-revealing stories, as well as about information exchange, and anonymity. Three main research theory areas were reviewed; user experience, cognitive absorption and visualization. The methods used for data collection were exploratory focus points, field notes, and observation of the movements in the environment, as well as two stages of contextual studies, of which the first was complemented by a self-designed visual card method. Considerable ethical consideration was observed throughout the study, as a mark of respect for the difficult situation that many of the relatives and visitors find themselves in.The results confirm that there is a great need to share and learn from others' thoughts and stories at BUS in Lund, but also that needs vary greatly and require different solutions. Some respondents want a solution where you can look up, create contact and establish relationships with people in similar situations. They want a solution that is reachable from everywhere. The majority of respondents also indicate a need for a solution with a physical location, which is seen as an important activity and experience, where the visualization of words and images becomes an interactive exhibition in which relatives and visitors, but also patients can participate.

No description available.

The purpose of the study is to shed light on how educators in preschool use the story Berta to teach chemistry to children in preschool. The study consists of two sub-studies, partly an interview study and partly a text analysis. In the text analysis we have done a deductive analysis of Berta's experiment book, and in the interview study we have done six semi-structured interviews. For our text analysis, we have chosen to start from Berta's experiment book where the purpose was to find out which chemical phenomena’s and investigations are addressed in the story of Berta that educators can then apply in teaching. The results show that the focus is on the chemical phenomena of mixing and separation but also chemical reactions. The text analysis also examined which two types of studies are highlighted in connection with the experiments. In the result, demonstration has a dominant role. The results of the interviews showed the educators different ways of organizing and introducing Berta to the preschool activities. The educators in the study also experienced that the stories about Berta are a good tool as a complement to working with chemistry in preschool. It was clear from the results that there were opportunities but also challenges when it comes to the material and where, among other things, the importance of competence development and previous subject knowledge is highlighted as an important aspect for teaching. / Syftet med studien är att belysa hur pedagoger i förskolan använder berättelsen Berta för att undervisa kemi i förskolan. Studien består av två delstudier, dels en intervjustudie och dels en textanalys. I textanalysen har vi gjort en deduktiv analys av boken Bertas experimentbok, och i intervjustudien har vi gjort sex semistrukturerade intervjuer.  Till vår textanalys har vi valt att utgå från Bertas experimentbok där syftet var att ta reda på vilka kemiska fenomen och undersökningar som tas upp i berättelsen om Berta som pedagoger sedan kan tillämpa i undervisning. Resultatet visar att fokuset ligger på kemi-fenomenen blandning och separation men också kemiska reaktioner. I textanalysen undersöktes även vilka två typer av undersökningar som lyfts fram i samband med experimenten. I resultatet har demonstration en dominerande roll.  Resultatet av intervjuerna visade pedagogernas olika sätt att organisera och introducera Berta i verksamheten. Pedagogerna i studien upplevde även att berättelserna om Berta är ett bra verktyg som komplement för att arbeta med kemi i förskolan. Det framgick i resultatet att det fanns möjligheter men också utmaningar när det kommer till materialet och där bland annat vikten av kompetensutveckling och tidigare ämneskunskap lyfts som en viktig aspekt för undervisning.

Denna uppsats fokuserar på identitetsskapande med hjälp av historieämnet. Utifrån olika litteraturer och dess innehåll på hur man kan arbeta med detta identitetsskapande, kommer denna uppsats att ge konkreta förslag på hur lärare kan arbeta med det. Varje människa har ett behov av en tillhörighet, och en identitet. Identitetsskapande ska främja dessa behov men även utveckla en förståelse för vem man är i den samvaron som man lever i. Utifrån begrepp och historiedidaktik kommer identitet och identitetsskapande att förklaras och problematiseras.  Vidare ska detta arbete undersöka historieämnet och läroplanen och hur dessa förhåller sig till identitetsskapande. Arbetet kommer lyfta fram normativlitteratur/ styrdokument. Utifrån dessa dokument kommer det även att diskuteras samhällets påtryckningar av de läromedel som används vid historieundervisning. För att förstå sig på samhällsförändringar kommer det även diskuteras om faktorer som leder till dessa förändringar. I detta arbete kommer även en jämförelse av läroplaner, för att förtydliga den samhällsstruktur som förändrats med tiden.