Background: Palliative care is a focus in care that aims at the quality of life of persons with incurable disease. The need for palliative care is wide globally and several care facilities provide palliative care. The nursing care includes aspects of a physical, mental, social, spiritual and existential nature and it is the nurse's task to lead the nursing work together with the person in care. Aim: The purpose was to describe the nurses' experiences in palliative care of adults. Method: A literature study based on 12 scientific articles. The data is analyzed with thematic analysis. Result: The results are presented as five main themes. ”Emotional challenges”, ”the balance between profession and person”, ”the care relationship”, ”relieving the persons physical pain” and ”meeting the needs of relatives”.  Conclusion: Feelings of inadequacy among nurses make it difficult for them to separate their person from their profession, which affects the nurses on a personal level. The result of this is that nurses may feel insecure in their contacts with the person and therefore training in palliative care is required to help nurses develop management strategies. Further research is required to ensure good care of persons and relatives through the nurses' presence and knowledge. / Bakgrund: Palliativ vård är en inriktning inom vården som syftar till att förbättra livskvaliteten hos personer med obotlig sjukdom. Behovet av palliativ vård är stort globalt och flera olika instanser bedriver palliativ vård. Omvårdnaden som bedrivs innefattar aspekter av fysisk, psykisk, social, andlig och existentiell karaktär och de är sjuksköterskans uppgift att leda omvårdnadsarbetet tillsammans med personen som får vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av palliativ omvårdnad för vuxna personer. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Datan är analyserad med tematisk analys. Resultat: Resultatet presenteras som fem teman. ”Känslomässiga utmaningar”, ”balans mellan profession och person”, ”vårdrelationen”, ”lindra personens fysiska smärta” och ”möta närståendes behov”. Slutsats: Känslor av otillräcklighet hos sjuksköterskor gör det svårt för dem att separera sin person från sin profession vilket påverkar sjuksköterskorna på ett personligt plan. Resultatet av detta blir att sjuksköterskorna kan känna sig osäkra i kontakten med personen som får vård vilket motiverar att behovet av utbildning i palliativ vård för att hjälpa sjuksköterskor att utveckla hanteringsstrategier. Vidare forskning krävs för att säkra god omvårdnad för personer och närstående genom sjuksköterskornas närvaro och kunskap.

Denna studie syftar till att med hjälp av kvalitativ metod undersöka hur antisemitism kan ta sig uttryck i skolan och hur historielärare kan arbeta för att motverka detta. Studiens utgångspunkt är att ett arbete mot antisemitism är i linje med såväl skolans övergripande värdegrund som histo-rieämnets syfte och mål. Den kvalitativa undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra informanter som var och en arbetar med antisemitismfrågor på myndighet, organisation och projekt. Intervjuerna analyserades sedan utifrån teorier om antisemitism som begrepp och fenomen samt historiedidaktiska teorier. Det empiriska materialet visade en övergripande samstämmighet i vad antisemitism innebär som fenomen och hur detta kan yttra sig i skolmiljön. Manifestationerna av antisemitism i skolan kan säkerligen tacklas på olika sätt och historielärare ska inte bära detta ansvar ensamt. Däremot utgår denna studie från att historieämnet lämpar sig för en undervisning mot antisemitism. Infor-manterna har därför fått resonera över vad en historielärare bör undervisa om för detta syfte. Em-pirin visar att informanterna mångt om mycket tar upp samma eller liknande resonemang. En av de mest utmärkande slutsatserna från studien är att undervisningen kräver att antisemitism sätts in i en större historisk kontext, detta gäller både historisk och nutida antisemitiska yttringar. Även undervisning om antisemitism utifrån ett kontinuitets- och förändringsperspektiv framkommer som en viktig del av detta. Fynden överensstämmer med den tidigare forskning som finns om undervis-ning mot antisemitism och Förintelseundervisning. De resultat och slutsatser som studien presenterar kan inte ses som fullt generaliserbara för undervisning mot antisemitism. Studien kan däremot peka lärare i rätt riktning i att både känna igen antisemitism i skolan och vad som kan undervisas om för att motverka den. Men även med de svårigheter som kan uppstå, och den komplexitet som läraren kan uppleva, i undervisningssi-tuationen. Studien kan utöver detta ge indikationer på vidare forskning inom ämnet.

Ösamhället Sandhamn ligger på Sandön i Stockholms skärgård och är för de flesta känt som ett besöksmål för turister. Namnet Sandhamn används ofta för både byn och hela ön. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur platsen Sandhamn laddas med betydelse genom olika aktörers berättelser. Jag vill undersöka hur de gestaltas, hur de uppfattas och påverkar oss samt samverkar med varandra i ett konstruktivistiskt perspektiv samt hur detta påverkar samhället. Ur de dominerande berättelserna om Sandhamn valdes tre återkommande mindscape: skärgårdsidyll, konsumtion, och historia. Därefter analyserades hur dessa mindscape används, samverkar med varandra och skapar konsekvenser. Resultatet av analyserna gav att mindscapen användes i olika syften och med olika dominans och spridning. De samverkar med varandra vilket ger en förstärkande effekt. Konsekvenserna av de större och dominerande aktörernas berättelser kan bli att samhället anpassas till att möta de besökandes förväntningar i så hög grad att det inte går att leva upp till dem. Eftersom turismen är den största näringsgrenen skulle det i så fall påverka samhället negativt. / The village Sandhamn is located on Sandön in the Stockholm archipelago and is known by most as a tourist destination. The name Sandhamn is often used to refer to both the village Sandhamn and the island on which it is located. The purpose of this essay is to explore how Sandhamn is perceived, this through different agents stories. I've explored how they are formed, perceived, affect us and also relate to each other in a constructivistic perspective and how this affects the community. From the dominating stories about Sandhamn three recurring mindscapes were chosen: archipelago paradise, consumption and history. Later on an analysis was made on how these mindscapes are used, collaborates and which consequences they cause. The results of these analyses showed that the mindscapes were used for different purposes, with different dominance and spread. They collaborate with each other which results in an amplified effect. The consequences of the bigger and dominating stories could be that the community is adapted to meet the expectations of the visitors, to an extent where the expectations can't be met. Since tourism is the major source of income, this would affect the community in a negative way."

Övergången från förskolan till förskoleklass kan se olika ut i och mellan olika verksamheter. Vårt forskningsproblem har sin grund i de berättelser vi har fått från förskolepersonal, som uttryckt att det finns svårigheter mellan förskolans och förskoleklassens samverkan kring övergångar. Det tyckte vi var intressant men att gå vidare kändes övermäktigt med tanke på vårt tidsspann på två månader. Däremot stannade vi kvar i tankarna om övergången från förskola till förskoleklass. Istället för att utgå ifrån vårdnadshavarnas och pedagogernas berättelser så valde vi att undersöka utifrån ett barnperspektiv med hjälp av barns berättelser om övergången till förskoleklass. Syftet med denna studie är att undersöka barns berättelser och förväntningar om övergången från förskola till förskoleklass. Vilka känslouttryck finns i barnens berättelser? Hur kan en övergång till förskoleklass upplevas av förskolebarn? Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har intervjuat och fört fältanteckningar för att besvara syftet. Intervjuerna gjordes i fokusgrupper med fem deltagare åt gången där de fick frågor kring övergången till förskoleklass. Analysen av empirin har gjorts med hjälp av tematisk analys för att få en klar bild över empirin. Efteråt har materialet reducerats för att besvara syftet. Vårt teoretiska ramverk har gett oss verktyg för att analysera empirin och besvara vårt syfte. Vårt resultat visar att det finns likheter i barns berättelser om hur de upplever övergången. Vidare visar vårt resultat att pedagoger har en central roll över hur barn kan känna inför övergången. Vår studie har bidragit till en inblick kring hur barnen upplever övergången till förskoleklass.

The purpose of this historical didactic investigation is to study whether there is a connection between emotional dimensions and the development of narrative competence. The question is whether the emotional dimension is an important aspect of this ability and a prerequisite for creating meaningful and developing history education. Research on the subject is relevant as the emotional dimensions is most often impaired or forgotten in both history education and historical didactic research. The research in this study is based on Rüsen's theory of narrative competence and Nussbaum's emotional theory. The emotional theory is used to contribute to understanding emotions and how emotions can affect value assessments. To gather empirical data, senior high school students were assigned a task to write a historical narrative using historical sources. A narrative analysis and a three-level content analysis have been applied to identify and analyse students’ expressions of emotional dimensions and narrative competence. The conclusions of the study indicate that emotional dimensions is significant and can develop narrative competence that are meaningful. The study shows that students who use more expressions for emotional dimension, also demonstrate more developed narrative competencies. It is noteworthy that some students without significant narrative competence use developed expressions of emotional dimensions. Which may indicate that lack of knowledge is compensated by one´s own experiences and emotions. Emotional dimension is fundamental abilities: how to listen, understand the feelings of others, and knowing how to communicate and promote mutual respect is very important. It is a way of gaining self-knowledge, self-control and expressiveness. The emotional dimensions is undoubtedly a dimension of human life that should be highlighted.

Syftet med den kvalitativa studien har varit att lyfta fram och synliggöra vårdnadshavare i den inskolning som sker i förskolan samt att klargöra och belysa likheter och skillnader i vårdnadshavares och pedagogers berättelser kring inskolning. Pedagogernas perspektiv används i studien för att synliggöra huruvida pedagogernas profession samarbetar med vårdnadshavaren som privat. Studiens mening blir därför att kunna bidra till utveckling inom inskolningsprocessen i förskolan. Samtidigt ska vårdnadshavare kunna ta del av andra vårdnadshavares berättelser och känslor för att på så sätt inte känna sig ensamma i denna, vad vi tror, känslosamma period. Tidigare forskning visar på ett glapp eller en avsaknad kring vårdnadshavares perspektiv och känslor vid inskolning. För att kunna fylla glappet har vi ställt oss frågorna: Vad och hur berättar pedagoger respektive vårdnadshavare om inskolningar de har varit med om? och På vilket sätt är berättelserna samstämmiga och hur skiljer sig erfarenheterna åt?Undersökningen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod där berättande intervjuer har nyttjats för att på bästa möjliga sätt kunna ta del av pedagogers och vårdnadshavares berättelser. Av sex intervjuer, tre med vårdnadshavare och tre med pedagoger, har vi fått fram vårt empiriska material som ligger till grund för studiens genomförande. För att sedan kunna analysera det empiriska materialet har begreppet berättande använts som teoretisk ansats. Även teorin om oral history har nyttjats, där berättande skapar förståelse i upplevda händelser. Analysen och resultatet i undersökningen härleder till att vårdnadshavare ser inskolningsperioden som känslosam då vårdnadshavarna beskriver oroskänslor antingen inför, under eller efter inskolningen. Undersökningen visar att dessa känslor är resultatet av att vilja tillfredsställa sitt barns behov och önskemål. Samtidigt synliggörs också att information kring inskolningen hade kunnat hjälpa vårdnadshavarna i denna känslosamma period. Pedagogerna har och andra sidan en annan bild av att mycket information kring inskolningen kan vara överväldigande för vårdnadshavarna. Centralt i studiens resultat är att pedagogers berättelser är samstämmiga med vårdnadshavarnas vad gäller sättet att berätta om inskolning utifrån barnets bästa. Skillnaden är att pedagogerna berättar om barns bästa utifrån ett generellt perspektiv med forskning och teori som utgångspunkt, medan vårdnadshavarna refererar till sina gjorda erfarenheter och det specifika barnet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares förhållningssätt, attityder och användningav läromedel i det multimodala klassrummet. Vi vill med vår undersökningar ta reda på vilkasätt tre olika läromedel används för att främja elevers kunskapsutveckling och förståelse i desamhällsorienterande ämnena i årskurs 4-6. Vi fokuserar på läroböcker, skönlitteratur ochdigitala läromedel.De teorier som tjänar som ett ramverk för vår undersökning är de multimodala perspektivensamt det sociokulturella perspektivet. Multimodal pedagogik är signifikant för det samtidaklassrummet och innebär en varierande undervisning som tar hjälp av olika läromedel ocharbetsmetoder.Vi har sammanställt tidigare forskning som behandlar kunskapsutveckling och arbetsmetoderi relation till tre olika läromedel; läroboken, skönlitteratur och digitala läromedel. Studientäcker också in lärares förhållningssätt till läromedel. Detta är av relevans då denmultimodala pedagogiken reflekteras i hur lärare väljer att förhålla sig till och använda sig avolika typer av läromedel för att främja elevers kunskapsinhämtning.Insamlingen av vårt empiriska material har skett med hjälp av kvalitativa metoder, i form avsemistrukturerade intervjuer. De fem intervjuade lärarna undervisar i de samhällsorienterandeämnena i årskurs 4-6. De arbetar alla på olika skolor i södra Skåne.Studiens resultat visar att lärarna generellt eftersträvar ett varierat arbetssätt och därmedanpassar läromedlet därefter. Detta indikerar att lärarna använder sig av multimodalaläromedel för att främja elevers kunskapsutveckling i linje med den förklaringsmodell sombåde det sociokulturella perspektivet och de multimodala perspektiven erbjuder. / The purpose of this essay is to research teachers' attitudes and useof teaching materials in the multimodal classroom. With our research we want to find out which ways with three different teaching materials are used to promote students' knowledge development and understanding in the community-oriented subjects in grades 4-6. We focus on textbooks, fiction and digital learning materials.The theories that serve as a framework for our study are the multimodal perspectivesas well as the socio-cultural perspective. Multimodal pedagogy is significant for the contemporaryclassroom and involves a varied teaching which takes the help of different teaching materials andpractices.We have compiled previous research that deals with knowledge development and working methodsin relation to three different teaching materials; textbook, fiction and digital teaching materials. The study also covers teachers' approaches to these teaching materials. This is relevant with the multimodal pedagogy which is reflected in how teachers choose to relate to and usedifferent types of teaching materials to promote student knowledge acquisition.The collection of our empirical material has been done using qualitative methods, in the form of semi-structured interviews. The five interviewed teachers teach in the community-oriented subjects in grades 4-6. They all work at different schools in southern Skåne.The studies results show that teachers generally strive for a varied way of working and thusadapt the teaching material accordingly. This indicates that teachers are using multimodalslearning tools to promote student knowledge development in line with the explanatory model that both the socio-cultural perspective and the multimodal perspectives offer.

Syftet med denna studie är att närma sig hur förskolan kan uppfattas ur barnens perspektiv vilket undersöktes med samtal som metod. Våra besök genomfördes under en period av två veckor där åtta barn på två olika förskolor deltog i enskilda samtal med oss. Sammanlagt deltog åtta barn i åldrarna tre till fem år. Med narrativet som teoretisk utgångspunkt ville vi lyssna på barnens berättelser om förskolan och utforska vad som synliggjordes i deras berättelser. I studien användes Franklins (1997) delad förståelse-modell som utgår från halvstrukturerade samtal där den som intervjuar följer en guide med så få förgivettaganden som möjligt och utan förbestämda frågor. På så vis kan intervjuaren vara mer öppen att förstå och tolka berättelsen ur den berättandes perspektiv. Studiens analysmetod har en induktiv ansats, vilket innebär att teorierna som används valdes efter att samtalen genomförts. Resultatet visade att barnen i studien främst uppfattade förskolan utifrån dess regler, sina relationer till pedagoger och andra barn. Pedagogens roll beskrivs utifrån två dimensioner; i rollen som omsorgsgivare och i rollen som den vuxen som fostrar barnet.

Det finns i dagens samhälle en uppåtgående trend när det kommer till att ta socialt ansvar – hos såväl privatpersoner som organisationer. Att agera hållbart är sålunda ett omtalat ämne som debatteras nu mer än någonsin tidigare. Ett sätt att agera hållbart är att konsumera second hand. Andrahandsförsäljningen har till följd av samhällets diskussioner ökat drastiskt under de senaste åren. I och med att second hand-branschen är aktuell är branschen i sig av intressantkaraktär. Vi har sålunda valt att studera branschen utifrån teorier kring storytelling. Det finns i dagsläget inte mycket tidigare forskning kring storytelling kopplat till just second hand och välgörenhet – vilket ökar denna studies relevans. Forskning inom detta område kan således bidra med ökad förståelse och kunskap inom ett fält som än så länge inte har applicerats i vidareutsträckning. Studiens framtagna kunskap kan exempelvis användas för branschens förståelseför hur de med hjälp av att bygga en stabil röd tråd kring sina berättelser kan bygga sittvarumärke. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka tre verksamma hjälporganisationer i Göteborgsområdet – Erikshjälpen, Reningsborg och Myrorna – som samtliga har en secondhand-butik vars mål är att göra världen en aning bättre. Studien undersöker dessa trehjälporganisationer ur ett storytellingperspektiv för att dels se huruvida deras berättelser på olika varumärkeskontaktpunkter är koherenta eller inte, dels för att jämföra skillnader och likheter mellan de olika hjälporganisationerna. Frågeställningarna som ställdes var: 1. Vilket innehåll och berättelser kommunicerar hjälporganisationerna ut och är dessa koherenta? 2. Vad finns det för likheter respektive skillnader hos hjälporganisationerna i deras kommunicerade innehåll? För att svara på studiens frågeställning har studien antagit en kvalitativ ansats där det genomförts tre fallstudier med ett komparativt inslag. Studien inleddes med en mer omfattandeobservation i vardera butik där butiken granskades utifrån förutbestämda teman. Observationer har även genomförts online på organisationernas hemsidor samt sociala medier för att få enklarare bild över organisationernas kommunicerade innehåll. Sedermera genomfördes tvåintervjuer hos vardera organisation – en intervju med en högre anställd, till exempel en butikschef, samt en medarbetare. Målet med studien var att få en tydlig bild över vilket innehåll de olika organisationerna väljer att kommunicera ut och hur de resonerar kring studiens frågor. Studiens empiri indikerar att det finns en betydelse av att ha en stark koherent berättelse kring varumärket då det ökar organisationens trovärdighet och transparens. Genom att inneha en tydlig kommunikation kring organisationens mål och även till exempel vart pengarna går tillför olika ändamål underlättar detta för organisationens medarbetare då det finns en tendens att kunderna vill ta del av denna information. Gällande studiens tre studieobjekt har samtliga en koherent berättelse, men med en viss skillnad över hur berättelsen förstärker varumärket eller inte. Studien indikerar även att det finns flera likheter samt skillnader mellan de olika organisationerna. Erikshjälpen och Reningsborg upplevs vara mer lika då de både arbetar på ett likartat sätt. Myrorna särskiljer sig till stor del både i arbetssätt men även i vilket innehåll de väljer att kommunicera ut. / In society, today there is an upward trend when it comes to taking a bigger social responsibility for both private individuals and organisations. Acting sustainably is a hot topic that is being debated more than ever before, and one way to act sustainably is to consume second hand products. Second hand sales have increased dramatically in recent years as a result of community discussions about the environment. As the second-hand industry is more than ever current the industry itself is of interesting character. Thus, we have chosen to study the industry based on theories of storytelling. There is currently very little previous research on storytelling linked to just second-hand products and charity which increases the relevance of this study. Research in this area could contribute to increasing the understanding and knowledge in a field that has so far not been widely applied. The study's acquired knowledge can, for example, be used for the industry's understanding of how they can build their brand by building a stable red thread around their stories. The main purpose of the thesis is to investigate three active aid organisations in the Gothenburg area - Erikshjälpen, Reningsborg and Myrorna - all of which opened second hand shops whose main aim were to make the world a little better, thereby benefitting everyone. The study examines these three aid organisations from a storytelling perspective to see whether their stories from different brand contact points are coherent, understandable and feasible if put into use and partly to compare the differences and any similarities between the different aid organisations. This essay will be written in Swedish and the questions this study examines are: 1. What content and stories do the aid organisations communicate and are they coherent? 2. What are the similarities and differences of the aid organisations in their communicated content? In answering the study's questions, the study has adopted a qualitative approach where three case studies with a comparative element have been carried out. The study began with a more comprehensive observation, where each store’s examination was based on pre-determined themes. Online observations were also conducted on the organisations websites and social media to gain a clearer picture of the organisations communication content. Subsequently, two interviews were conducted with each organisation - an interview was held with a high positioned employee, i.e. a store manager and also an employee. The aim of the study was to obtain a comprehensive overview over what type of content the organisations choose to communicate, and how they resonate with the research questions. The study's results indicate that it is very important to have a strong, coherent story built around the brand as it increases the organisation's credibility, benefits and transparency by having clear communications about the organisation's goals and also where the money is spent for various purposes. This helps the organisation's employees and customers to recognise their credibility and sends a clear-cut message as there is a tendency for customers wanting to share this information. Regarding the three organisations they all have a coherent story, but with some differences over how the story increase the brand value or not. The study also indicates that there are several similarities and differences between the different organisations. Erikshjälpen and Reningsborg are perceived to be more similar as they both work in a similar way whereas Myrorna differ to a great extent both in the way they work but also in what content they choose to communicate.

Hur ser egentligen berättelserna ut kring åtgärdstrappan och villkorstrappan och hur förhåller sig dessa berättelser till varandra? Denna studie problematiserar och konkretiserar de två berättelserna vi valt att ställa mot varandra - polismyndighetens syn på åtgärdstrappan och fotbollsaktörernas samt supportrarnas syn på samma fenomen. Vi väljer att titta på hur Polisen, fotbollsaktörer och supportrar berättar sina berättelser om ordningsstörningarna. Vidare i studien så beskrivs bakgrunden till studiens framkomst, hur begrepp som huliganism och hur risksupportrar anammas, och skiljs sedan åt i en djupare beskrivning för läsaren. I identifierandet av de två berättelserna så analyseras studien med hjälp av en hermeneutisk textanalys och ett teoretiskt ramverk i form av storytelling, antenarrativ och gränsobjekt. Studiens huvudsakliga resultat utmynnar i att vi ser Polisens berättelse där de använder rättssäkerhet som handlar om ordningsstörningar i form av pyroteknik och våld och därför använder rättssäkerhet som anledningen till sina metoder. Medan det i fotbollsaktörernas samt supportrarnas berättelser framkommer att Polisens metoder inte är proportionerliga mot den grad av ordningsstörningar som förekommer vilket lett till ett gemensamt motstånd som en organisering mot Polisens metoder.