Syftet med studien var att med kvalitativ metod försöka förstå hur individer medAspergers syndrom förhåller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsättning i sinblogg. I en ambition att nå ett inifrånperspektiv kom bloggtexter att analyserasenligt en tolkande fenomenologisk ansats (IPA). Stor vikt har lagts vid att förhållasig till etiska riktlinjer för Internetforskning och att behålla bloggskribenternaskonfidentialitet. Det senare medförde till exempel att citat från bloggtexterna inteförekommer i arbetet. I bloggtexterna har dels tre mer genomgående temanutkristalliserats. Dessa är diagnosen Aspergers syndrom, kompenserandet förfunktionsnedsättningen och bloggandet i sig. Dels har tre mer komplexa ochövergripande teman identifierats som dessutom kan utgöra tre olika blickar tillvilka bloggskribenterna förhåller sig. Samhällets blick ger individen möjlighet attkomma ut som Asperger, kollektivets blick ger individen möjlighet att reclaimaAspergern och individens blick hanterar individens konst att vara normal.

Recently, there have been intense discussions about the humanities and their role in society. Internationally, as well as in a Swedish context, the humanities have been regarded to be in a state of crisis. However, these discussions usually demonstrate a lack of historical perspectives based on thorough empirical research. The notion of a crisis needs to be historicized. In this study, a case is being examined where the relationship between science and society was renegotiated. In the context of World War II, a discourse has been identified in a borderland between science and politics through an analysis of Swedish journals and anthologies during the time period 1937-1947. Historical actors were then highlighting that the humanities faced several challenges. The study argues that these discussions should be regarded as parts of a renegotiation of the humanities’ social contract. In the context of the war and fundamental societal changes, there occurred a greater pressure than before to mobilize science socially in order to make science appear as a legitimate undertaking. For the humanities, such demands seemed to conflict with their scientific ethos. During the interwar period this ethos was often based on a norm that demanded the drawing of a strict boundary between science and politics. But if they did not mobilize socially, scholars risked getting blamed for being isolated in the so-called ‘ivory tower’. How the humanities could be effectively mobilized in order to satisfy the needs of society while still maintaining their legitimacy in a scientific context emerged as a fundamental problem with no clear solutions. Part of this problem was the exclusion of the humanities from politically hegemonic narratives of society’s development, in contrast to natural and social sciences. Reactions to specific historical experiences and distinct expectations for the future thus seem – at least on a discursive level – to have put the humanities in a state of marginalization as early as the time period examined in this thesis.

Den här avhandlingen handlar om transfer i relation till tekniklärande och teknisk yrkesutbildning. Transfer är centralt för all utbildning och att kunna använda och bygga vidare på tidigare kunskaper och erfarenheter i nya situationer är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling. Syftet med avhandlingen är att studera transfer ur ett erfarenhetsperspektiv. Avhandlingen grundar sig i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv. Elevers, lärares och handledares erfarenheter av undervisning och lärande är en central utgångspunkt. I tre av avhandlingens delstudier fokuseras berättelser om teknisk gymnasial yrkesutbildning som lärlingsutbildning och i den fjärde delstudien fokuseras hur uppgifter av teoretisk och praktisk karaktär erfars och hanteras i teknikundervisningen i grundskolan.  Resultaten visar på behovet av lärande i olika arenor och behovet av ett holistiskt lärande där teori och praktik hanteras integrerat. Eleverna behöver erbjudas en variation av erfarenheter från olika arenor och flera arbetsplatser, där lärare och handledare skapar förutsättningar för reflektion i relation till den praktiska erfarenheten. Något som också starkt betonas är ett fungerande samarbete mellan skola och arbetsplatser i yrkesutbildning. / This thesis concerns transfer in relation to teaching and learning with technical content and technical vocational education. Transfer of learning is fundamental, since no one can predict the future, and education cannot possibly cover all content that pupils will need in the future. What you learn in different contexts needs to be useful in new unknown contexts, where technology may have developed or the problems to solve might be different.   The aim of this thesis is to study experiences of transfer in order to deepen the understanding of transfer and factors for transfer. A further aim is to contribute with knowledge about how theory and practice are handled and experienced in relation to learning with technical content and to learning in different arenas. The theoretical framework is the phenomenology of the life-word and the lived and experienced world is put in focus. Therefore, pupils, teachers and supervisors in technical vocational education in Swedish upper secondary school have been interviewed about their experiences of teaching and learning, and their narratives have been analysed. One of the studies in the thesis also concerns how theoretical and practical tasks are handled and experienced in technology education in Swedish compulsory school.  The results show that different experiences from different learning arenas are important for the students’ learning during the education, but also that the teachers and the supervisors have an important role in connecting those experiences and creating possibilities for students to reflect on the experiences. According to the results in this thesis, teacher education could emphasise 1) the importance of helping students reflect upon and make connections between experiences made in different arenas and 2) the importance of interweaving theory and practice in education. Learning can thereby go beyond the learning situation and also be useful in future unknown situations, with new technical developments. / <p></p><p><strong></strong> </p>

Det är uppenbart att narrativ används i spel, inte minst i offline-RPG:n (ORPG:n), där berättelserna är vad som står i centrum. Samtidigt som dessa är ett välkomnatfenomen har de också en tendens att passivisera spelaren och påverka känslan avfrihet. I hur hög grad de gör detta är till viss del subjektivt och därför är det av viktvad som motiverar ORPG-spelaren till spelandet. Denna studie har utvecklat tvåspelprototyper som baseras på motivationerna immersion respektive prestation föratt påvisa motivationsgruppernas preferenser. Studien har fokuserat på att ta reda påhur stor vikt de båda grupperna lägger på känslan av frihet, och haft som hypotes attkravet är högre hos prestationsmotiverade spelare. Av utvärderingen att döma gårdet inte att med säkerhet falsifiera eller bekräfta detta.

Title of this master thesis is “But what are you doing? Working with young people in difficult life situations focusing on the life stories.” Through practical knowledge theory, I will try to find ways to depict knowledge that cannot be fully explained in models or methods. I want to highlight what my career is about. I'm not a social worker, I'm not a therapist, a bit of an behaviourist, but without an exam. I do this by showing how I work with the individual's life stories, helping young people in vulnerable life situations to gain an understanding of their skills, abilities and interests. I have a narrative starting point in my work. By this I mean that through my conversations with young adults and their networks, are interested in how people use and relate to their life stories. I have also given some examples of how I use fictional stories like as a mask, to help the individual reflect on their own life situation. Through conversations with young adults and professional partners I have tried to show how I work for the individual to own his own process. / Genom praktisk kunskapsteori försöker jag finna vägar att gestalta den kunskap som inte fullständigt kan förklaras i modeller eller metoder. Jag vill belysa vad min yrkesroll går ut på. Jag är inte socionom, jag är inte terapeut, lite beteendevetare, men utan examen. Jag gör detta genom att visa hur jag arbetar med individens livsberättelser, hjälper unga i utsatta livssituationer att få syn på sina färdigheter, förmågor och intressen. Jag har i mitt arbete en narrativ utgångspunkt. Med det menar jag att genom mina samtal med unga och deras nätverk är intresserad av hur människor använder och förhåller sig till sina livsberättelser. Jag har också givit några exempel på hur jag använder fiktiva berättelser som mask, för att hjälpa individen att reflektera kring den egna livssituationen. Genom samtal med unga vuxna och professionella samverkansparter har jag försökt visa hur jag arbetar för att individen ska äga sin egen process.

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den mest förekommande beteendestörningen hos barn. Forskning visar att minst 5% av barn och ungdomar är drabbade världen över, men det finns troligtvis ett stort mörkertal hos såväl vuxna som barn. ADHD har blivit ifrågasatt för sin autenticitet och har varit föremål för diskussion de senaste årtiondena. De drabbade möts ofta av förutfattade meningar vilket skapar stigmatisering. Denna litteraturstudies syfte var att belysa individers egna upplevelser av att leva med ADHD. Resultatet visade att individer upplevde ett utanförskap i samhället oavsett ålder, genus och ursprung. Upplevelserna behandlade känslor av att vara i otakt med sin omgivning, att inte passa in i samhällets normer samt att bli stämplad som stökig och lat. Även upplevelser av att vara speciell med unika gåvor framkom i resultatet. Slutsatsen är att individer med ADHD lever i en verklighet med en alldeles särskild livsvärld. Att vilja förstå och kunna sätta sig in i denna livsvärld är av betydelse för alla i den drabbades närhet. Då vården i framtiden kommer att möta fler patienter med ADHD behövs mer kunskap inom området för att kunna främja hälsa hos dessa individer. / Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is the most common behavioral disorder among children. Research has proved that at least 5% of children and adolescents are affected in a worldwide perspective. A large number of people are probably unrecorded with the diagnosis. The authenticity of ADHD as a real diagnosis has been questioned during the last decades, and ADHD and its symptoms is still a matter for discussions. People living with ADHD are facing preconceptions which can cause stigmatization. The purpose of this literature study was to illustrate lived experiences of ADHD. The result of the study showed feelings of alienation in the community regardless of age, gender and origin. Their experiences were about feelings of being out of time with their surroundings, to not fit in the norms of society as well as being labelled as disorderly and lazy. Despite this, feelings of being special and gifted were also reported. The conclusion is that people living with ADHD holds a unique lifeworld, which is important to understand. The future holds a surge in demand for caring of patients with ADHD. To support health and wellbeing this require more knowledge within the area of behavioral impairments.

Denna undersökning undersöker bildlärares syn på bildämnet på svenska utlandsskolor och svenska skolor i Sverige. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och använder sig av en narrativ analysmetod och tematisk analys. Undersökningen utgörs av en kvalitativ intervjumetod med fem informanter på svenska utlandsskolor och två informanter på svenska skolor i Sverige som vi valt att kalla för huvudpersoner. Studien visar på en berättelse som inte innehåller så många skillnader mellan våra urvalsgrupper i relation till våra frågeställningar som lyder: (1) Vilka uppfattningar om ämnet bild formulerar bildlärare i svenska skolor utomlands och i Sverige utifrån tre teman: berättande om bildämnets status, berättande om verksamhet och kampen om resurser och berättande om att undervisa i bild? (2) Vilka skillnader och likheter går att identifiera mellan dessa bildlärares uppfattningar? (3) Hur kan man med narrativ teori förstå lärares uppfattningar om bildämnet utifrån status och förutsättningar? Studien kartlägger däremot hur uppfattningar om bildämnets status och förutsättningar ser ut på utlandsskolor i Sverige ur ett berättande-perspektiv och vissa eventuella kopplingar går att göra mellan resurstillgång, undervisningspraktik och uppfattning om ämnets status.

Språkstörning innefattar större svårigheter att förstå och uttrycka sig på sitt eller sina modersmål jämfört med jämnåriga. Språkliga förmågor har stor betydelse i skolan både för måluppfyllelse och för socialt samspel. Skolan kan bli särskilt utmanade i de högre årskurserna när skolspråket, såväl avseende form som innehåll och användning, blir allt mer avancerat. Enligt skollagen i Sverige har alla elever rätt till det stöd de behöver för att så långt som möjligt kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Förutom svårigheter relaterade till skolgången kan språkstörning även leda till svårigheter kopplade till arbetsliv och delaktighet i samhället i vuxen ålder.  Syftet med detta examensarbete är att bidra med perspektiv om upplevelser och erfarenheter hos elever med språkstörning och deras vårdnadshavare gällande skolsituationen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta elever med språkstörning och deras vårdnadshavare. Intervjuerna analyserades med fokus på innehållsliga aspekter av deltagarnas berättelser.  Studiens resultat visade att språkstörningen upplevdes ha konsekvenser för skolarbetet för samtliga elever. På vilka sätt varierade dock mycket i grad och omfattning. Vårdnadshavarna och eleverna berättade om utmaningar i skolan vilka främst relaterade till att läsa och skriva, nå upp till godkända betyg, få tillräckligt med stöd i skolan och i viss mån psykiskt välmående under skolgången. I intervjuerna framkom även sådant som deltagarna upplevde fungerar väl. De mest framträdande välfungerande områdena kan kopplas till praktiska skolämnen, socialt samspel och trivsel i skolan.  Slutligen konstateras att på vilka sätt språkstörning tar sig uttryck och vilka konsekvenser den får för skolarbetet varierar mycket från elev till elev. Det förekommer även stora skillnader gällande vilket stöd elever med språkstörning får i skolan. Fler studier på området vore i framtiden värdefullt för att öka förståelse och kunskap kring elever med språkstörning och deras förutsättningar och behov i skolan. Detta är viktigt för att dessa elever ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och för att minska risken för språkliga, känslomässiga och sociala konsekvenser i ett långtidsperspektiv. / Developmental language disorder (DLD) involves difficulties with understanding and expressing oneself in one´s native language or languages to a greater extent compared to peers. Linguistic abilities are important for goal attainment and social interaction in school. School can be particularly challenging in higher grades as language in school becomes increasingly advanced. According to the Swedish Education Act, all students are entitled to the support they need to develop based on their individual conditions. DLD can also lead to difficulties later in life related to working life and participation in society.  The aim of this study is to provide perspectives of students’ and caregivers’ perceptions of DLD in school context. The study is based on semi-structured interviews with eight students and their caregivers. Thematic content analysis was used to analyze the interviews. The results of the study showed that DLD was perceived to have consequences for different aspects of school for all participating students, however, with varied degree and extent. The participants talked about challenging areas related to school. These were mainly related to reading, writing, grades, support in school and mental health issues. The interviews also revealed aspects of school that the participants thought worked well, especially practical school subjects, social interactions, and well-being. The study strengthens the understanding that there is a great variety between students regarding how DLD appears and what consequences it has for school and learning. The students and caregivers also witness about differences regarding opportunities to receive support in school. Further studies in this area would be valuable to increase understanding and knowledge about students with DLD and their needs in school. This is important for students’ continuous development and for decreasing risk for linguistic, emotional, and social consequences in a long-term perspective. / Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie av måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

The aim of the study is to bring knowledge about educator's experiences of and perceptions about dramatizing based on children's books in preschool and how it can promote children's learning and development. Semi-structured qualitative interviews were used as a method. Some interviews were conducted online through Zoom and other interviews were answered in paper. The choice to use online interviews was made due to the prevailing Covid19 pandemic.  Results show that educator's have experiences of and perceptions of dramatizing based on children's books. In this study som examples of methods are presented which are being used to dramatize childrens books. According to the educator's, dramatization based on children's books can promote children's learning and development by the children developing and strengthening their self-confidence, ability to process emotions, social interaction and their thoughts. The conclusion of the study shows that it’s of great importance to start from the children's interest in and attachment to specific children's books. Children can be scaffolded by the educator with the help of props to develop their own actions and to immerse themselves in the story in the dramatization.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas. Vi drar slutsatsen att vår planering kan komma att fungera som en del i att utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet kan användas i sin helhet eller mindre delar, men även inom andra teman.