Global ETD Search

141	O chamado do luar : As idas e voltas de três donas-de-casa nos contos de Clarice Lispector / The calling of the moon : The departures and arrivals of three housewives in Clarice Lispectors short-stories Bülow, Monica January 2009 (has links) <p>Este trabalho tem como objetivo analisar como são feitas as idas e voltas aos cotidianos das três donas-de-casa que são as protagonistas dos contos <em>Devaneio e Embriaguez duma rapariga</em>, <em>Amor</em> e <em>A fuga</em>, de Clarice Lispector e, sobretudo analisar o eventual valor simbólico que a presença dos fatores naturais e da lua exercem sobre estes contos.</p><p>Com apoio nos trabalhos de Ana Carolina de Araújo Abiahy (2006a, 2006b, 2008), Berta Waldman (1993) e Yudith Rosenbaum (2002) e dos conceitos-teóricos de gênero apresentados por Chatarina Edfeldt e Anabela Galhardo Couto (2008) em <em>Mulheres que escrevem Mulheres que lêem</em> procuram-se respostas à questões de como, por que e através de que as protagonistas fazem suas escapadas de seus cotidianos e como podem ser extraídos valores simbólicos denunciadores das causas das angústias das personagens.</p><p>Dentre as conclusões estão, que as protagonistas sentem um incômodo em suas vidas e são por isto, chamadas para fazerem suas “idas” pelo que a lua e a natureza simbolizam: um chamado para uma outra vida, livre de suas situações aprisionantes. Conclui-se também que após as suas idas as personagens voltam ao seu cotidiano normal por causa dos valores patriarcais internalizados, dentre os quais estão incluídas a culpa, amor à família e a impossibilidade destas mulheres de cuidarem autonomamente de sí mesmas. No entanto, percebem-se que após os questionamentos feitos em suas idas elas voltam conscientizadas, despertadas para uma nova maneira de olharem para si mesmas, suas situações e o papel de gênero que elas fazem.</p> / <p>This work has the purpose to analyze how the departures and arrivals to the daily life are made by the three housewives who composes the main characters in the short-stories <em>Devaneio e Embriaguez duma rapariga,</em> <em>Amor</em> and <em>A fuga</em>, by Clarice Lispector and, above all analyze the eventual symbolic value that the presence of the natures elements and the moon exerts over these short-stories.</p><p>With the support of Ana Carolina de Araújo Abiahy (2006a, 2006b, 2008), Berta Waldman (1993) and Yudith Rosenbaums (2002) works and of the theoretic concepts of gender presented by Chatarina Edfeldt and Anabela Galhardo Couto (2008) in <em>Mulheres que escrevem Mulheres que lêem</em>, answers are sought to the questions of how, why and through what, the main characters make escapes from their everyday lives and, how it is possible to extract symbolic values that denunciates the causes of the main characters anxieties.</p><p>Within the conclusions are that the main characters feel a discomfort with their lives and are because of that, called to make their “departures” through what the moon and the nature symbolizes: a calling to another life, free from their imprisoning situations. Another conclusion is that they come back because of the internalized patriarchal values, among which are included the guilt, the love to the family and the impossibility of these women to take care of themselves. However, it is noticeable that after the questionings made in their departures and arrivals they return with awareness, awakened to a new way to look at themselves, their situations and the gender roles that they play.</p> / <p>Detta arbete har som syfte att analysera hur turerna och returerna till vardagen görs av de tre hemmafruar som utgör huvudpersonerna i berättelserna <em>Devaneio e Embriaguez duma rapariga</em>, <em>Amor</em> och <em>A fuga</em>, av Clarice Lispector och, framförallt analysera det eventuella symboliska värdet som närvaron av naturens faktorer och månen utövar över dessa berättelser.</p><p>Med stöd av Ana Carolina de Araújo Abiahy (2006a, 2006b, 2008), Berta Waldman (1993) och Yudith Rosenbaums (2002) arbeten samt av genus-teoretiska begrepp som pressenteras av Chatarina Edfeldt och Anabela Galhardo Couto (2008) i <em>Mulheres que escrevem Mulheres que lêem</em>, sökes svar till frågeställningarna hur, varför och genom vad, huvudpersonerna flyr från sina vardagsliv och, hur det är möjligt att utvinna symboliska värden som anger anledningarna till huvudpersonernas ångest.</p><p>Bland slutsatserna finnes att huvudpersonerna känner ett obehag med sina liv och blir därför, kallade till att göra sina ”turer” genom det som månen och naturen symboliserar: en kallelse till ett annat liv, fritt från sina fängslande situationer. Ytterligare en slutsatts är att de färdas tillbaka på grund av de internaliserade patriarkaliska värderingar, som inkluderar skulden, kärleken till familjen samt omöjligheten för dessa kvinnor att klara sig själva. Emellertid, märks det att efter de diskussioner som de gjort i sina turer kommer de tillbaka medvetandegjorda, uppväckta till ett nytt sätt att se på sig själva, sina situationer och de genusroller som de spelar.</p> Clarice Lispector short-stories moon nature housewives epiphany questioning symbolism anxiety Literatura brasileira do século XX Clarice Lispector contos lua natureza donas-de-casa epifania questionamento simbolismo angústia Clarice Lispector berättelser månen natur hemmafruar uppenbarelse ifrågasättande symbolik ångest Portugese language Portugisiska HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
142	Mångfald och variation i elevers uppfattning av sagan / Diversity and variation in pupils' perceptions of a fairytale Gullberg, Karolina, Olausson, Annette January 2009 (has links) <p><strong>Bakgrund: </strong>Då skolan av tradition<strong> </strong>fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning.</p><p> </p><p><strong>Resultat: </strong>Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv.</p> lärande saga sagan sagor berättelser konstsaga samlärande högläsning läsning boksamtal samtal gruppsamtal bild måla rita reflektion reflektera eftertanke genus kön sociokulturell teori hermeneutik populärkultur påverkan kultur elever barn barnböcker barnbok bok böcker diskussion diskutera grupp uttryck uppfattning tolkning tala lyssna berätta intervju filosofi filosofiska samtal livsfrågor skola mångfald variation elevers elevperspektiv barnperspektiv perspektiv bildskapande identitet flickor pojkar Vygotskij Dewey Chambers Davies Stark. Education Pedagogik
143	Tyskar i Kalmartrakten : En etnologisk studie av berättelser om historia, identitet och tillhörighet Johnsson, Barbro January 2009 (has links) The study deals with the life stories of six women and four men who were born in Germany and who now live in Sweden. Its purpose is to examine the histories of those who grew up in Germany during and after the Nazi era, their descriptions of their lives and experiences during childhood and adolescence, and how they regard their encounters with Swedish people, and the ways in which these encounters have affected their ways of describing the growth of their attachment to this country. The main approach is a narrative analysis focussing on the interview interaction and the wider social and political contexts of their life stories. When speaking of their lives in the two countries they show varying degrees of attachment to the places involved. This is why I use the term “travellers” when describing how their feelings of “belonging” change. The theoretical concepts used are those of habitus and capitals derived from Pierre Bourdieu’s theory of practice, and Marianne Horsdal’s view that people often refer to the idea of a “good life” when relating their life stories. This concept can of course vary widely from one person to another. Nine of the group emigrated to Sweden voluntarily; the remaining one came here as a refugee after the end of the second World War. The older ones - born between 1920 and 1940 - have memories of their early years in Nazi Germany and of the wartime period. The younger ones, born after 1950, have differing memories of childhood and adolescence spent in East and West Germany. Some of them lost close relatives during the war. Those who came to Sweden during the late 1940s and the 1950s were met with very negative attitudes from some Swedes, while the later immigrants were treated with respect. / Tyskland i Sverige och Sverige i Tyskland Germany life story narrators narratives nationality nation identity family childhood homeland Heimat everyday life capital biography history Nazism Second World War refugees emigration emigrants Sweden negative attitudes Ethnology Etnologi
144	Mångfald och variation i elevers uppfattning av sagan / Diversity and variation in pupils' perceptions of a fairytale Gullberg, Karolina, Olausson, Annette January 2009 (has links) Bakgrund: Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. Metod: Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning. Resultat: Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv. lärande saga sagan sagor berättelser konstsaga samlärande högläsning läsning boksamtal samtal gruppsamtal bild måla rita reflektion reflektera eftertanke genus kön sociokulturell teori hermeneutik populärkultur påverkan kultur elever barn barnböcker barnbok bok böcker diskussion diskutera grupp uttryck uppfattning tolkning tala lyssna berätta intervju filosofi filosofiska samtal livsfrågor skola mångfald variation elevers elevperspektiv barnperspektiv perspektiv bildskapande identitet flickor pojkar Vygotskij Dewey Chambers Davies Stark. Education Pedagogik
145	Different Voices - Different Stories : Communication, identity and meaning among people with acquired brain damage / Olika Röster - Olika Berättelser : Kommunikation, identitet och mening bland människor med förvärvad hjärnskada Antelius, Eleonor January 2009 (has links) The main purpose of the dissertation is to understand meaning-making practices used by people suffering from acquired brain damage with severe physical and communicative disabilities, in order to create and sustain their identity and personhood in relation to other people. The study emanates from the idea that identity and personhood, also in relation to disability, are created/sustained in ongoing interaction between people in everyday situations, and that the ability to narrate is central to such a creation of identity. Therefore, it is of particular interest to try to understand what communicative and storytelling abilities/possibilities people with severe acquired brain damage have in presenting their identity. The study is ethnographic and based upon a year-long field study of participant observations at a day centre for people with acquired brain damage. Gathered data consist of written field notes, informal interviews conducted with both participants and personnel and approximately 70 hours of video data. The study shows how an identity as ‘severely disabled’ is created in the co-created storytelling between participants and personnel and that this identity seems to mean that one is dependent upon others to get along in everyday life at least if one listens only to spoken stories. Yet the study also shows that there exist different opinions about what this identity as ‘severely disabled’ could mean that there is a wish among the participants to be able to present a desirable identity as “normal”, and that such an identity comes to mean to be independent and self-determined. Normality, however, must be understood in relation to surrounding society (and the grand cultural narratives that surround us). Thus the study shows that normality in relation to severe disabilities is almost impossible to achieve because normality in relation to illness/disease/body contains the hope of a cure or an improvement. The participants in this study, however, have all been labelled as incurable – there is no hope of such a cure or improvement. That, on the other hand, does not mean that the participants do not try to tell such stories anyway in their quest to achieve this desirable identity. However, in order to hear this story we need to listen to stories that usually remain untold. A palpable hierarchy between different modes of language use was identified, where verbal/spoken language is supreme, resulting in the disabled participants not being perceived as competent interactors/communicators due to their difficulties in using verbal communication. Hence their ways of creating/telling stories, through embodiment and enactment, are not recognised as valid ways to create/tell stories; this is discussed in relation to both practical implications for health care settings as well as for further narrative research. / Avhandlingens huvudsyfte är att förstå meningsskapande praktiker som personer som drabbats av förvärvad hjärnskada med grava såväl fysiska som kommunikativa funktionshinder använder för att skapa och upprätthålla sin identitet och sitt personskap i relation till andra människor. Studien utgår ifrån att identitet och personskap, också i relation till funktionshinder, är något som skapas och upprätthålls i det pågående samspelet mellan människor i vardagliga situationer och att förmågan att berätta är central för detta identitetsskapande. Därför är det av särskilt intresse att försöka förstå vilka möjligheter personer med grava förvärvade hjärnskador har när det gäller att kommunicera och använda berättandet som ett sätt att presentera sin identitet. Studien är etnografisk och baseras på ett årslångt fältarbete bestående av deltagande observationer på ett dagcenter för människor med förvärvade hjärnskador. Insamlade data består av fältanteckningar, informella intervjuer med både deltagare och personal och ca 70 timmar videomaterial. Studien visar hur en identitet som ’gravt funktionshindrad’ skapas i det gemensamma berättandet mellan deltagare och personal och att denna identitet verkar innebära att man är beroende av andra för att klara sitt vardagliga liv, åtminstone om man enbart lyssnar till talade berättelser. Likväl visar studien även att det kan råda delade meningar om vad denna identitet som ’gravt funktionshindrad’ kan innebära och att det bland deltagarna finns en strävan att kunna presentera en önskvärd identitet som ”normal” och att en sådan identitet innebär att vara oberoende och självbestämmande. Normalitet måste dock förstås i relation till omgivande samhälle (och de stora, kulturella berättelser som omger oss) och studien visar att normalitet i samband med grava funktionshinder är i det närmaste omöjligt att uppnå då normalitet i relation till sjukdom/kropp innefattar ett hopp om att bli frisk, eller åtminstone bättre. Deltagarna i denna studie har emellertid diagnostiserats som obotliga – det finns inget hopp om förbättring. Detta innebär inte desto mindre att deltagarna ändå försöker berätta sådana berättelser i strävan efter att uppnå en önskvärd identitet. Dock; för att höra denna berättelse krävs ett lyssnande på berättelser som vanligtvis förblir oberättade. En tydlig hierarki mellan olika former av språkanvändning identifieras, där det talade ordet och den talade berättelsen ses som överlägsen. Detta får till konsekvens att de funktionshindrade inte ses som kompetenta aktörer/kommunikatörer pga. av sina svårigheter att kommunicera verbalt och att deras sätt att skapa berättelser, genom förkroppsligande framställningar, inte erkänns som legitima sätt att berätta. Detta diskuteras både i relation till olika praktiska implikationer för vårdinstitutioner och för vidare narrativ forskning. Acquired brain damage body communication dependence disability embodiment enactment ethnography identity language use meaning-making practices narratives normality personhood power relations self-determination social interaction stories storytelling story-making videoethnography voice Beroende berättande berättelser etnografi funktionshinder förkroppsligande förvärvad hjärnskada identitet kommunikation kropp maktrelationer meningsskapande praktiker narrativer normalitet personskap röst självbestämmande social interaktion språkanvändning videoetnografi Disability research Handikappsforskning
146	O chamado do luar : As idas e voltas de três donas-de-casa nos contos de Clarice Lispector / The calling of the moon : The departures and arrivals of three housewives in Clarice Lispectors short-stories Bülow, Monica January 2009 (has links) Este trabalho tem como objetivo analisar como são feitas as idas e voltas aos cotidianos das três donas-de-casa que são as protagonistas dos contos Devaneio e Embriaguez duma rapariga, Amor e A fuga, de Clarice Lispector e, sobretudo analisar o eventual valor simbólico que a presença dos fatores naturais e da lua exercem sobre estes contos. Com apoio nos trabalhos de Ana Carolina de Araújo Abiahy (2006a, 2006b, 2008), Berta Waldman (1993) e Yudith Rosenbaum (2002) e dos conceitos-teóricos de gênero apresentados por Chatarina Edfeldt e Anabela Galhardo Couto (2008) em Mulheres que escrevem Mulheres que lêem procuram-se respostas à questões de como, por que e através de que as protagonistas fazem suas escapadas de seus cotidianos e como podem ser extraídos valores simbólicos denunciadores das causas das angústias das personagens. Dentre as conclusões estão, que as protagonistas sentem um incômodo em suas vidas e são por isto, chamadas para fazerem suas “idas” pelo que a lua e a natureza simbolizam: um chamado para uma outra vida, livre de suas situações aprisionantes. Conclui-se também que após as suas idas as personagens voltam ao seu cotidiano normal por causa dos valores patriarcais internalizados, dentre os quais estão incluídas a culpa, amor à família e a impossibilidade destas mulheres de cuidarem autonomamente de sí mesmas. No entanto, percebem-se que após os questionamentos feitos em suas idas elas voltam conscientizadas, despertadas para uma nova maneira de olharem para si mesmas, suas situações e o papel de gênero que elas fazem. / This work has the purpose to analyze how the departures and arrivals to the daily life are made by the three housewives who composes the main characters in the short-stories Devaneio e Embriaguez duma rapariga, Amor and A fuga, by Clarice Lispector and, above all analyze the eventual symbolic value that the presence of the natures elements and the moon exerts over these short-stories. With the support of Ana Carolina de Araújo Abiahy (2006a, 2006b, 2008), Berta Waldman (1993) and Yudith Rosenbaums (2002) works and of the theoretic concepts of gender presented by Chatarina Edfeldt and Anabela Galhardo Couto (2008) in Mulheres que escrevem Mulheres que lêem, answers are sought to the questions of how, why and through what, the main characters make escapes from their everyday lives and, how it is possible to extract symbolic values that denunciates the causes of the main characters anxieties. Within the conclusions are that the main characters feel a discomfort with their lives and are because of that, called to make their “departures” through what the moon and the nature symbolizes: a calling to another life, free from their imprisoning situations. Another conclusion is that they come back because of the internalized patriarchal values, among which are included the guilt, the love to the family and the impossibility of these women to take care of themselves. However, it is noticeable that after the questionings made in their departures and arrivals they return with awareness, awakened to a new way to look at themselves, their situations and the gender roles that they play. / Detta arbete har som syfte att analysera hur turerna och returerna till vardagen görs av de tre hemmafruar som utgör huvudpersonerna i berättelserna Devaneio e Embriaguez duma rapariga, Amor och A fuga, av Clarice Lispector och, framförallt analysera det eventuella symboliska värdet som närvaron av naturens faktorer och månen utövar över dessa berättelser. Med stöd av Ana Carolina de Araújo Abiahy (2006a, 2006b, 2008), Berta Waldman (1993) och Yudith Rosenbaums (2002) arbeten samt av genus-teoretiska begrepp som pressenteras av Chatarina Edfeldt och Anabela Galhardo Couto (2008) i Mulheres que escrevem Mulheres que lêem, sökes svar till frågeställningarna hur, varför och genom vad, huvudpersonerna flyr från sina vardagsliv och, hur det är möjligt att utvinna symboliska värden som anger anledningarna till huvudpersonernas ångest. Bland slutsatserna finnes att huvudpersonerna känner ett obehag med sina liv och blir därför, kallade till att göra sina ”turer” genom det som månen och naturen symboliserar: en kallelse till ett annat liv, fritt från sina fängslande situationer. Ytterligare en slutsatts är att de färdas tillbaka på grund av de internaliserade patriarkaliska värderingar, som inkluderar skulden, kärleken till familjen samt omöjligheten för dessa kvinnor att klara sig själva. Emellertid, märks det att efter de diskussioner som de gjort i sina turer kommer de tillbaka medvetandegjorda, uppväckta till ett nytt sätt att se på sig själva, sina situationer och de genusroller som de spelar. Clarice Lispector short-stories moon nature housewives epiphany questioning symbolism anxiety Literatura brasileira do século XX Clarice Lispector contos lua natureza donas-de-casa epifania questionamento simbolismo angústia Clarice Lispector berättelser månen natur hemmafruar uppenbarelse ifrågasättande symbolik ångest Specific Languages Studier av enskilda språk Humanities and the Arts Humaniora och konst
147	Berättelsen om antropogena klimatförändringar : Hur påverkar framing människors intention och motivation att agera klimatvänligt? / The story of anthropogenic climate change : How does framing affect people's intention and motivation to act climate-friendly? Friberg, Rasmus E., Opperdoes, Åsa January 2023 (has links) Antropogena klimatförändringar, förkortat AK, är ett av nutidens stora miljöproblem. För att hantera AK är människors motivation och intention att agera klimatvänligt viktigt, eftersom avsaknad motivation och intention att adressera AK kan bringa negativa konsekvenser för samhället. Individers motivation och intention att agera klimatvänligt kan influeras av framing, vilket syftar till att betona specifika delar av verkligheten. Vilken framing som används kan vara avgörande ifall individer agerar klimatvänligt eller inte. Den konventionella framing som dominerar samhället grundas i att betona fakta och de negativa effekterna av AK. AK framställs som en inkräktande katastrof vilken bör hanteras via uppoffringar, förluster och kostnader. Konventionella klimatkommunikationen kan leda till passivitet hos individer och en önskan att undvika ämnet. Eftersom motivation och intention att agera klimatvänligt är betydande uppstår behovet att skapa en icke-konventionell framing som tar människors psykologiska barriärer i åtanke. Syftet med studien var att applicera Stoknes (2015) teori om de fem psykologiska barriärerna som hindrar en effektiv klimatkommunikation och hur dessa barriärer kan tas i åtanke för att uppnå en mer effektiv klimatkommunikation. Två olika framing alternativ i form av berättelser var fokus för studien. Frågeställningen var: Hur påverkar konventionell respektive icke-konventionell framing individers motivation och intention att agera klimatvänligt? För att testa berättelserna utfördes ett kontrollerat experiment och en sluten enkät utgjorde mätinstrument för att kvantifiera motivation och intention. Data från enkäten analyserades med Mann-Whitney U test och Cohen’s d test. En viss ökning av motivation och intention ägde rum, men det fanns inte en statistisk signifikant skillnad i motivation och intention att agera klimatvänligt efter deltagarna utsatts för en berättelse. Data antyder förändringar i motivation och intention skett för gruppen som tog del av icke-konventionella framing alternativet, och därmed bör fortsättningsstudier genomföras med normalfördelad population av betydligt större skala. Vidare kan potentiellt en annan vetenskapsteoretisk utgångspunkt nyttjas, specifikt flermetodsforskning. / Anthropogenic climate change, abbreviated ACC, is a major environmental problem. People’s motivation and intention to act climate-friendly is important in addressing ACC since lacking motivation and intention to address ACC can have dire consequences for society and the environment. Individuals’ motivation and intention to act climate-friendly can be influenced by framing, which refers to the practice of emphasizing certain aspects of reality. What type of framing is being utilized can be crucial regarding individuals acting climate-friendly. The conventional framing dominating society is based on emphasizing facts and negative consequences of ACC. ACC is portrayed as an encroaching disaster managed via sacrifices, losses, and costs. However, this can lead to passivity and a desire to avoid the topic. Since motivation and intention to act climate-friendly is important, the need for a non-conventional framing arises. The study's purpose was to create a framing that took psychological barriers into account based on Stoknes (2015) theories regarding climate communication and to investigate how it affected motivation and intention to act climate-friendly. The research question was: How do conventional framing and non-conventional framing affect individuals’ motivation and intention to act climate-friendly? Two framing alternatives made up of stories about ACC were tested during a controlled experiment, and motivation and intention were quantified utilizing a closed-ended questionnaire. Data were analyzed using the Mann-Whitney U test and Cohen’s d test. A slight increase in motivation and intention was measured, but no statistically significant difference existed in motivation and intention to act climate-friendly after the participants had been subjected to a framing alternative. Data suggests changes in motivation and intention to act climate-friendly occurred for the group subjected to the non-conventional framing, and thus further research should be conducted with a normally distributed population of a significantly larger scale. Furthermore, future studies could pursue mixed methods research. Anthropogenic climate change sustainable development framing stories psychological barriers climate communication motivation intention climate-friendly behaviour social norms theory of planned behavior risk perception Antropogena klimatförändringar hållbar utveckling framing berättelser psykologiska barriärer klimatkommunikation motivation intention klimatvänligt agerande sociala normer teorin om planerat beteende riskuppfattning Environmental Sciences Miljövetenskap
148	Energy in context : A Concept for increasing engagement in understanding complex energy related information Annala, Sofia January 2024 (has links) This study is about increasing engagement in understanding complex energy related information. The purpose of the study is to provide insights on how to create a concept for increasing engagement in understanding complex energy related information, primarily for young adults, and to provide concept how storytelling and other techniques be used to engage users in complex energy related information and how design principles be applied with the aim of conveying complex energy related information in an understandable way. The goal is to increase the understanding on how to engage young adults and to enable a design concept with the collaboration partner Energy Evolution Center. The methods used in the thesis are AEIOU method, user workshop, questionnaire, user observation, storyboard, prototyping, focus groups, cognitive walkthrough and design principles. The design process builds upon a human centered design approach. The design concept was tested, iterated and produced with close collaboration with the target audience and experts within the field. The results show signs that the target group's engagement could be increased through interactive activities that are similar to games and contain experiments, if placed within an educational context and be able to participate during school hours. Thus, the target group raised the issue of engaging voluntarily in activities with subjects in which they have no existing interest in. However, the target group expressed a greater commitment by participating in the activities that the design concept suggested, and to creating engagement to topics such as energy by participating in educational contexts. The conclusion is that the design concept allows room for failure, playfulness, exploration and teamwork, that is conceptualized through interaction of multiple senses. This study would also benefit from larger research and create space for more research especially in the societal aspects of inclusion, such as gender for example. / Denna studie handlar om att öka engagemanget i att förstå komplex energirelaterad information. Syftet med studien är att ge insikter om hur man skapar ett koncept för att öka engagemanget i att förstå komplex energirelaterad information, främst för unga vuxna, och att ge ett koncept för hur berättande och andra tekniker används för att engagera användare i komplex energirelaterad information, samt hur designprinciper tillämpas i syfte att förmedla komplex energirelaterad information på ett begripligt sätt. Målet är att öka förståelsen för hur man engagerar unga vuxna i energi relaterade ämnen och att möjliggöra ett designkoncept med samarbetspartnern Energy Evolution Center för detta ändamål. Metoderna som används i uppsatsen är AEIOU-metod, workshops, frågeformulär, användarobservation, prototypande, fokusgrupper, cognitive walkthrough, storyboard och designprinciper. Designprocessen bygger på ett mänskligt centrerat designtänkande. Designkonceptet testades, itererades och producerades i nära samarbete med målgruppen och experter inom området. Resultatet visar tecken på att målgruppens engagemang skulle kunna ökas genom interaktiva aktiviteter som är likt spel och innehåller experiment om det är placerat inom skolsammanhang och att delta under skoltid. Målgruppen tog upp problem med att engagera sig frivilligt i aktiviteter med ämnen som de inte har något befintligt intresse för. Men målgruppen uttryckte ett större engagemang genom att delta och skapa engagemang för ämnen som energi genom att delta i utbildningssammanhang. Designkoncept som prototypes fram bygger på ett energi-äventyr som interagerar, utforskar och interagerar med samarbetspartnern Energy Evolution Centers energidata och goda exempel. Slutsatsen är att designkonceptet ger möjligheter och utrymme för misslyckande, lekfullhet, utforskande och samarbete, som konceptualiseras genom interaktion mellan flera av människans sinnen. Denna studie skulle behöva större forskning och skapa utrymme för mer forskning om särskilt de samhälleliga aspekterna av inkludering, som till exempel genus. Energy Energy data Sustainability Green transition Complex information Engagement Curiosity Storytelling Narratives Design principles Information Design Interactive Design Design Conceptualization Gamification. Energi Energidata Hållbarhet Grön omställning Komplex information Engagemang Nyfikenhet Storytelling Berättelser Designprinciper Informationsdesign Interaktiv Design Design Konceptualisering Gamification. Design Design Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap Energy Engineering Energiteknik
149	"Ta det lugnt, här finns inga värre saker än vi själva" : En psykosyntetisk delpersonlighetsanalys av Tove Janssons muminsvit / "Take it easy, there are no worse things here than ourselves" : A psychosynthetic subpersonality analysis of Tove Jansson's Moomin novels Petersdotter, Camilla January 2021 (has links) The essay examines how characters in the Moomin novels change through relationships based on a psychosynthetic subpersonality analysis. This is a new perspective in the field of literature and therefore a solid theoretical basis in psychosynthesis is given and a presentation of my method which includes the concept of subpersonalities. Then three main constellations of characters that focus on Moomin, Sniff, Snufkin, Moominmamma, the Groke, Fillyjonk, Hemulen and Whomper Toft are analyzed. From my discussion it appears that the characters are types who each have their own way of being, thinking and feeling, and in this way Tove Jansson writes a whole where differences may exist. With my perspective, the light is directed towards how the characters integrate sides of each other and thereby develop. The results show that the characters change through the relationships between them, and that a synthesis in each constellation arises. Tove Jansson Moomin character analysis Moomin novels The Moomins and the Great Flood Comet in Moominland Finn Family Moomintroll Memoirs of Moominpappa Moominsummer Madness Moominland Midwinter Tales from Moominvalley Moominpappa at Sea Moominvalley in November subpersonality analysis Psychosynthesis children's literature Sniff Snufkin Moominmamma the Groke Fillyjonk Hemulen Whomper Toft Tove Jansson mumin karaktärsanalys muminsvit Kometen kommer Trollkarlens hatt Muminpappans memoarer Farlig midsommar Trollvinter Pappan och havet Sent i November delpersonlighetsanalys psykosyntes barnlitteratur Mumintrollet Sniff Snusmumriken Muminmamman Mårran Filifjonkan Hemulen homsan Toft General Literature Studies Litteraturvetenskap Humanities and the Arts Humaniora och konst Languages and Literature Språk och litteratur
150	Arns makt : Representationer av makt, positivt kapital och livsmål i berättelserna om tempelriddaren Arn / The Power of Arn : Representations of Power, Positive Capital and Aims in Life in the Narratives about Arn the Knight Templar Särnbrink, My January 2011 (has links) Uppsatsen behandlar böckerna och filmerna om Arn och undersöker genom berättelserna vilka representationer av makt, positivt kapital och livsmål som gestaltas. Uppsatsen baseras på den teoretiska tanken att populärkultur innehåller representationer med budskap, värderingar, normer och föreställningar gällande vår verklighet och därigenom påverkar vår uppfattning om världen, vår plats i samhället, vår identitet och vår uppfattning om vad som är värdefullt, viktigt och sant. / My Särnbrink hette tidigare My Ravin. Representations power symbolic capital positive capital aim in life Arn master's thesis meaning meaning making social structures norms real effect power structures values identity prosthetic memory authenticity hyper real reality fiction media popular culture eternal questions progress in thought Promised Lands politics gender the Other development progress knowledge information new technologies success love family marriage book movie Knight Templar nation history Sweden love story Cecilia Guillou Middle Ages Stories Representationer makt symboliskt kapital positivt kapital livsmål Arn magisteruppsats mening meningsskapande sociala konstruktioner normer reella effekter maktstrukturer värde identitet protesminne autenticitet hyperrealism verklighet fiktion media populärkultur eviga frågor framstegstanke promised lands politik genus den Andre utveckling framsteg kunskap information ny teknik framgång kärlek familj äktenskap bok film tempelriddare nationshistoria Sverige kärlekshistoria Cecilia Guillou medeltiden berättelser Social Sciences Interdisciplinary Cultural Studies Kulturstudier Media Studies Medievetenskap

Search results