Det råder brist på forskning som utgår ifrån nyanlända elevers perspektiv. Syftet med undersökningen var att göra två nyanlända elevers röster hörda och återge deras berättelser om hur de lärde sig det svenska språket. För att belysa detta syfte observerades två nyanlända elever under en skoldag och intervjuades en timme vardera. Eleverna bidrog till insamlandet av empiri genom att fotografera under en skoldag och berätta om sina möten med det svenska språket. Empirin tolkades utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och med hjälp av en narrativ analys skapades nya berättelser utifrån elevernas perspektiv. De två nyanlända eleverna har genomgått en stor resa för att komma till Sverige och upplever att lärandet av svenska är viktigt men samtidigt en utmaning. Det har funnits nyckelpersoner i deras möte med det svenska språket. Elevernas sociala, kulturella och personliga historia tas inte tillvaro på eller bekräftas i undervisningen, vilket är viktigt för att främja elevernas inlärning av det svenska språket. Nyanlända elever bär på stora berättelser som är viktiga att lyssna till. / There is little research done about newly arrived students in Sweden, even less based on newly arrived students’ perspectives. The aim of this survey was to raise the voice of two newly arrived students and retell their stories about how they learned Swedish. In this survey, two newly arrived students were observed during one school day and interviewed for one hour. The students participated actively in the survey by photographing what happened during one school day and telling their stories of their encounter with the Swedish language. The empirical facts were interpreted through a hermeneutical perspective and by using a narrative analytical approach new stories from the students’ perspective were formulated. These students have made a big journey coming to Sweden and they perceive learning Swedish an important but challenging task. Learning Swedish there have been key figures such as friends or family supporting the students. In school, the students’ social, cultural and personal history are not recognized or seen as a resource, which is important to promote their learning of Swedish.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ’Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden?  Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan. Studiens genomgående tema är hur skolan som heteronormativt sammanhang framträder i de unga vuxnas berättelser i mötet med medelever, lärare och undervisningen.  Studiens resultat visar att i möte med eleverna framträder heteronormativiteten som deltagarens annorlundahet i form av verbala kränkningar, uteslutning från samspel, mobbning eller våld. Mötet mellan deltagarna och lärare kännetecknas av att heteronormativiteten synliggörs genom deltagarens annorlundavärde och gestaltas genom lärares passivitet inför verbala kränkningar i och utanför klassrummet, lärares ointresse för ett mångfaldsperspektiv i undervisningen eller osäkerhet inför deltagarens annorlundahet. Vidare framträder heteronormativiteten i mötet mellan deltagarna och undervisningen i skolan som heteronormativt sammanhang i form av deltagarens osynliggörande. Detta osynliggörande gestaltas i form av lärares organisering av undervisningen som bidrar till att producera och reproducera traditionella könsroller och könsrollsmönster. Resultatet visar att skolan inte är en trygg och utvecklande lärandemiljö för elever som definierar sig som hbtq och antyder skolans behov av kompetensutvecklande insatser med fokus på hbtq-kunskap, normer, mångfaldsperspektiv och normkritik för bättre kunna skydda alla elever från att ‘fara illa’ i skolan.

The studies main focus is to reach deeper insight about the values and meanings created and connected to the home environment. Building on interview material collected in the fall of 2017 in Akalla Stockholm the study examines different factors that impact resident’s emotions surrounding the area where they live in relation to change. Specifically the conversion of their homes, in one of the million programme housing areas, from a tenancy house to a condominium. Akalla was, in 2001, the first area outside the city centre in Stockholm that was allowed to convert municipally owned houses in to condominiums. A motivation for converting tenancy houses in segregated areas is the idea that diversity in the forms of residence has a positive impact on the area. The conversion can lead to gentrification of an area, the process of change where economically weak people are in different ways pushed out of an area to make room for the more economically strong individuals. The people I have interviewed have throughout the study positioned themselves in different ways to the phenomenon that is gentrification. The material shows that the assumptions and motivations regarding conversion of municipally owned houses will not necessarily lead to the wanted effects such as integration but will, on the other hand, have effects on the people who live there and their identification processes which is connected to the place where we live. It also shows that gentrification is a phenomenon that people position them self towards based on the possibilities and choices a person has in the society, it is a question of privilege. The term is loaded with value and its consequences cannot be seen only in the light of negative effects and exclusion.

The main aim of this essay is to examine how the Swedish comprehensive teachers reflect on and work with the Biblical stories and texts in their teaching. The research questions are; how are the Swedish teachers working with the Biblical stories and texts; what sort of stories do they choose and why; what kinds of emphasis do they put on the stories and texts and how do they perceive them. We have performed a qualitative study and the results show that Biblical stories and texts receive limited attention in the classrooms. The study shows that this is due to a number of factors such as lack of time, ignorance, and lack of knowledge regarding the issues. It also shows that the Swedish teachers rely on the teachers of religious studies to bring up the subject and that they are afraid they might offend some of their students. Paradoxically, the essay also shows that all teachers believe the study of Biblical stories and texts play an important role in improving the students understanding of literature in general. / Syftet med vår studie är att undersöka hur svensklärarna i gymnasieskolorna tänker kring- och arbetar med de bibliska berättelserna och texterna i undervisningen, för att vi sedan ska kunna få en bild av hur det ser ut i dagsläget. Våra frågeställningar är, hur arbetar svensklärarna med de bibliska berättelserna och texterna, vad för sorts berättelser tar de upp, varför just dessa, hur stor plats i svenskundervisningen får de bibliska berättelserna, samt hur lärarna ser på dessa berättelser och texters relevans i undervisningen. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, där resultatet visar att dessa berättelser och texter får en mycket liten plats i klassrummen. Det har framkommit att detta delvis beror på tidsbrist, ointresse och att de inte har tillräckligt med kunskap om de bibliska berättelserna överlag. Lärarna förlitar sig även på att religionsläraren ska beröra ämnet, samt visades en rädsla hos alla de tillfrågade lärarna att de var rädda för att kränka någon elev. Det framkom även att samtliga lärare har en paradoxal inställning till de bibliska berättelserna och texternas relevans i svenskundervisningen, då de trots allt ansåg att dessa var av stort värde för elevernas förståelse av litteratur.

I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande. Både lärarens och elevens narrativ genomsyras av tydligt positiva attityder till språksituationen på skolan, men analysen visar en mer medveten och aktiv uppskattning från lärarens sida.

Uppsatsen ämnar undersöka samtal i poddradio. Mediet är relativt nytt och därmed ganska outforskat vilket gör det intressant att undersöka hur dessa samtal är uppbyggda. Uppsatsen kommer närmare bestämt undersöka hur deltagarna tillsammans genom exemplum berättar något i poddradion och vad dessa exemplum har för funktion.  Frågeställningarna som besvaras är ”Sker det ett samarbete mellan deltagarna när de framställer exemplum i samtalet? Om ja, hur går det till?” och ”Vilken funktion fyller exemplum i samtalet?” Materialet för undersökningen är avsnitt 28 ”De fem nycklarna för att lyckas med ditt företag” från En Economistas Podcast. Det är Isabella Löwengrip Spångberg och Pingis Hadenius som deltar i poddsamtalet. De teoretiska utgångpunkterna som legat till grund för undersökningen är William Labovs teori om berättelser och Harvey Sacks, Emanuel A Schegloff och Gail Jeffersons syn på samtal. Metoden för undersökningen är Conversation analysis. Resultatet visar att Isabella och Pingis använder en stöttande samtalsstil när de framställer exemplum till sina lyssnare. De stöttar varandras berättande genom uppbackningar, låter den andra tala ostört och ger respons i slutet av varje exemplum som visar att de varit aktiva lyssnare. Resultatet visar också att exemplumen hjälper till att undvika tystnad då de hela tiden för samtalet framåt. Exemplumen kan också vara ett knep för att skapa en identitet åt deltagarna.

I den här är fallstudien har vi valt att undersöka hur två organisationer som arbetar med klimatomställning använder storytelling. Den ena organisationen, EU, har drivit projektet Leader sedan 1990-talet, den andra är Svenska Naturskyddsföreningen som 2013 skapade en julkalender för sin hemsida. I studien undersöks sambandet mellan organisationernas bild av engagemang och berättelsernas struktur. Studien utgår från två teoretiska perspektiv Governmentality och narrativ teori. Sökningen av berättelserna har skett genom ett målstyrt urval och två kvalitativa metoder har tillämpats: text- och narrationsanalys.

Studien syftar till att genom kvalitativ metod, undersöka hur fyra historielärare upplever ochförstår antisemitism hos sina elever och hur de tillämpar olika didaktiska strategier för attförklara, förebygga och motverka antisemitism i sin undervisning.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra historielärare verksamma i olikadelar av landet och analyserades utifrån teoretiska utgångspunkter kring värdegrundsarbete ihistorieundervisning, kontext och berättelsers betydelse i historieundervisning. Analysenutgick även från definitioner av antisemitism som begrepp och fenomen samt antisemitismensroll i en historiedidaktisk kontext.Analysen av det empiriska materialet visade på att de medverkande historielärarnadelade en syn på antisemitism som negativa föreställningar om och hat gentemot judar, som iolika sammanhang kan ta sig olika uttryck. Historielärarna delade även en syn på attvärdegrundsarbete bör ske integrerat i ordinarie undervisning, men förhåller sig lite olika tillvärdegrundsarbetetsroll i förhållande till kunskapsutveckling. Medan vissa lärare uttryckte attde såg värdegrundsarbete som en konsekvens av kunskapsutveckling, antingen som bieffekteller som mål, uttryckte andra lärare i större utsträckning att de såg värdegrundsarbete som ettverktyg för kunskapsutveckling.Lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbete tycktes i sin tur korrelera med vilkentyp av historiska berättelser och perspektiv som respektive historielärare huvudsakligen arbetarmed i undervisningen. Även förståelsen och upplevelse av antisemitism som lärarna gavuttryck för tycktes påverka de didaktiska val och strategier som lärarna beskrev i intervjuerna.Studiens resultat och slutsatser är inte att anse som representativa för historieläraresförståelse och upplevelse av antisemitism generellt eller vilka didaktiska val som är lämpligaför att motverka antisemitism generellt. Den kan dock bidra med att belysa svårigheterhistorielärare kan konfronteras med i relation till elevers antisemitism, och ge förslag påmöjliga strategier och förhållningssätt för att hantera dem. Den kan även ge perspektiv på hurolika förhållningssätt till värdegrundsarbete i en historiedidaktisk kontext kan ge olikaförutsättningar att kunna motverka antisemitism i undervisningen.

Bakgrund: 90 000 personer i Sverige dör varje år och utav dessa personer behöver 70 000 till 75 000 palliativ vård i någon form. Det är många som åldras och lever längre idag på grund av framsteg inom omvårdnaden och medicinsk behandling i den moderna tiden. Palliativ vård riktar sig inte endast till patienter som befinner sig i livets slutskede. Det ska även ges till patienter med kroniska sjukdomar. Syfte med palliativ vård är att öka patienternas livskvalitet. Sjuksköterskor behöver därför öka kunskapen inom den palliativa vården för att kunna möta patienternas behov. Syfte: Syfte var att genom en litteraturstudie sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med elva vetenskapliga studier med kvalitativa ansatser har använts för sammanställning av resultat. CINAHL, PubMed och PsycINFO har använts som databaser för att samla in material. Resultat: Studierna sammanställdes i sex huvudteman och fyra subteman. Huvudtema är samordning, undervisning och anhörigstöd, symtomlindring, sjuksköterska-patient relation, att underlätta döden, sjuksköterskans utveckling i palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är omfattande. De fungerar som samordnare och förespråkare för patienter inom palliativ vård och ser till att underlätta döden för dessa. Detta kan göras genom att symtomlindra tillståndet och bygga upp en relation med sin patient för att förbättra omvårdnadens kvalitet. Sjuksköterskor tar även hänsyn till anhöriga där de visar stöd och ger undervisning under sjukdomstillstånd och efter döden. / Background: 90, 000 people die annually in Sweden, whereby 70000 to 75000, were in need of palliative care in different forms. Due to advancement in modern day’s medical treatment and technology, so many live longer. Palliative care is not only aimed at patients in the final stages of life. It is also for patients with chronic illnesses. The purpose of palliative care is to increase the quality of life of a patient. Nurses, therefore need to increase their knowledge of palliative care in order to meet the needs of patients. Aim: To compile scientific literature about nurses experience of providing palliative care. Method: A literature study with eleven empiric studies with qualitative approaches was used to compile the results. Databases, CINAHL, PubMed and PsycINFO were used. Results: Six main themes and four sub-themes emerged. The main themes were: coordination; teaching and relatives support; symptom management; nurse- patient relationship; to facilitate a good death and Nurses development in palliative care. Conclusion: Nurses’ role in palliative care is extensive. In palliative care, nurses act as the care coordinators and as patient advocates and they help to facilitate a good death. This can be done by early identification of patient symptom. They help in relieving symptoms and building a relationship with the patient, in order to increase the quality of care. Nurses play a vital role in taking care of patients’ relatives by supporting them during the illness and after death occurs.

Idén till denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i våra verksamhetsförlagda utbildningar, där vi uppmärksammade hur olika förskollärare talade om hur de skapar inomhus- och utomhusmiljöer. Studiens syfte är således att undersöka innehållet i förskollärarnas berättelser om hur de skapar inomhus- och utomhusmiljöer och hur detta arbete förhåller sig till Reggio Emilia-pedagogikens idé om rummet som ”den tredje pedagogen”. Med utgångspunkt i hermeneutikens perspektiv på berättande, dialog och tolkning har vi med semistrukturerade djupintervjuer samlat in empiriskt material som sedan har analyserats med hjälp av narrativ analys. Djupintervjuerna genomfördes i ett digitalt zoom-rum med tre förskolor i tre olika kommuner. Utifrån djupintervjuerna har vi presenterat studiens resultat i tre teman: Förskollärarnas berättelser, Barn som medskapare och Varför rum och/eller hörn i resultatavsnittet. Resultaten från förskollärarnas samtal visade att barngruppernas storlek, förmågor, behov och villkor har betydelse för skapandet av inomhus- och utomhusmiljöer på förskolan. Men å andra sidan lyfter tidigare forskning att inom Reggio Emilia-pedagogiken är lärmiljöer ofta förutbestämda vilket hindrar och begränsar förskollärarnas hänsynstagande gentemot djupintervjuernas resultat. Det som identifieras i studiens slutsats är barnens behov och villkor, som enligt förskollärarnas utsagor ska komma i första hand, oavsett vilken pedagogisk inriktning förskoleverksamheterna intar. Det genom att förskollärarna ständigt utgår ifrån ett kritisk förhållningssätt där de kontinuerligt använder sig av de didaktiska frågorna: Hur, Vad och Varför, vilka har stor betydelse för skapandet av inomhus- och utomhusmiljöer, för barns samspel med miljön som tredje pedagog.