Ett begrepp som på senare tid fått större utrymme inom behandling av beroendesjukdom är skadereduktion (Harm reduction). Skadereduktion är metoder och ambitioner syftar till att minska skadeverkningarna av ett beteende utan att nödvändigtvis minska beteendet. Skadereduktion är ett begrepp som under senare år har fått en ökad användning inom sjukvård och socialtjänst men också inom rättsväsende och policyarbete. Trots att det använts i olika kontexter sedan 90-talet så finns det ingen tydlig definition av vad det innebär och olika tolkningar av begreppet kan leda till svårigheter att implementera dessa vårdåtgärder. Syftet är att beskriva skadereduktion som begrepp inom beroendevård med hjälp av begreppsanalys. En begreppsanalys utifrån Segesten modell (2017) har genomförts. Resultatet utgörs av en lexikal del och en litterär del som leder till att definiera meningsbärande attribut som sedan sorterats in i framträdande attribut för skadereduktion. I den litterära analysen presenteras de framträdande attributen som är: Autonomi, delaktighet av personer som tar droger, fokus på skador, folkhälsa, mänskligt värde och praktiskt och pragmatiskt. Tre fallbeskrivningar utformades för att beskriva och förtydliga resultatet. Avslutningsvis diskuteras hur skadereduktion och dess attribut förhåller sig inom kontexten beroendevård. Skadereduktion är mer än bara specifika insatser utan också ett förhållningssätt och ett annat sätt att se på de som brukar droger. Skadereducerande insatser och förhållningssätt flyttar fokus från att bota till att fokusera på att minska skador för dem som brukar droger.

Bakgrund: Substansbruksyndrom är en stigmatiserad kronisk sjukdom. Etiologin bakom sjukdomen anses vara multifaktoriell, med såväl ärftliga som miljöbetingade riskfaktorer. Personer med substansbruksyndrom som brukar illegala substanser är särskilt utsatta då de enligt lag begår ett brott genom sitt bruk. Hälso- och sjukvårdspersonal har uttryckt att de upplever personer med substansbruksyndrom som våldsamma, manipulativa, aggressiva och oartiga. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att alla patienter ska erbjudas vård utifrån behov och på lika villkor.Syfte: Att belysa de upplevelser och erfarenheter som personer med substansbruksyndrom har av bemötandet från vårdpersonal. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie. Litteratursökning utförd i databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed. Studiedeltagarna innefattade personer med substansbruksyndrom. Kvalitetsbedömning av inkluderade artiklar utfördes enligt SBU:s granskningsmall. Resultatet analyserades genom induktiv tematisk analys.Resultat: Personer med substansbruksyndrom återger för återkommande upplevelser av dåligt bemötande från vårdpersonal. Negativt bemötande leder till att patienter inte vill söka vård. Inom skadereducerande verksamheter känner sig personer med substansbruksyndrom välkomna.Konklusion: Bemötandet gentemot personer med substansbruksyndrom måste förbättras för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad och jämlik hälso- och sjukvård. / Background: Substance use disorder is a stigmatized chronic disease. The etiology behind substance use disorder is considered to be multifactorial, with hereditary as well as environmental risk factors. Persons with substance use disorders who use illegal substances are particularly vulnerable as they according to the law commit a crime through their substance use. Health care professionals have expressed that they see people with substance use disorders as violent, manipulative, aggressive and impolite. Equal health care means that all patients should be offered care based on need and on equal terms.Aim: To draw attention to how people with substance use disorder experience the treatment they receive by health care professionals.Method: Qualitative systematic literature review. Literature search was made using Cinahl, Psycinfo and PubMed. The study participants included persons with substance use disorder. Quality assessment of included articles was made according to SBU's review template. The results were analyzed using inductive thematic analysis.Results: Persons with substance use disorder report recurrent experiences of poor treatment from health care professionals. Negative attitudes lead to patients not wanting to seek health care. People with substance use disorders feel welcome in harm reduction services.Conclusion: The treatment of this patient group must be improved in order to practice person-centered care and equal health care.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en sjukdomsdiagnos vars utveckling beror på biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Denna sjukdom drabbar även sjuksköterskor. Detta innebär en allvarlig personlig hälsorisk och en säkerhetsrisk i vården. Beroendesjukdomen påverkar sjuksköterskans relationer med anhöriga, kollegor och patienter. Sjuksköterskans yttersta ansvar är att bedriva god och säker vård till sina patienter. Ett substansberoende tenderar försämra arbetsprestationen och risken för att begå fel i vårdarbetet ökar, vilket kan leda till allvarliga vårdskador.Syfte: Att belysa faktorer som har visats medföra en ökad risk för utvecklingen av sjuksköterskors substansberoende.Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats där resultatet baserats på tio vetenskapliga artiklar. Databassökningarna har skett i psycINFO, Pubmed och CINAHL. Samtliga artiklar är av kvantitativ karaktär, skrivna på engelska och av medel eller bra kvalitet. Resultatet presenteras med användning av en narrativ integration.Resultat: Två kategorier av faktorer för substansberoende hos sjuksköterskor kunde identifieras. Arbetsrelaterade faktorer såsom höga yrkeskrav, arbetsbelastning och tillgänglighet av narkotikaklassade läkemedel på arbetsplatsen kan öka risken för substansberoende hos sjuksköterskor. Riskplatser för sjuksköterskor visades vara inom akutsjukvård, onkologi och psykiatri. Personliga faktorer som ålder och kön, förekomst av sekundära sjukdomar, livshändelser samt motstånd mot att söka hjälp var faktorer som också påverkade risken för utveckling av substansberoende. Konklusion: Arbetsmiljön kan bidra till en ökad risk för substansberoende. Förekomsten kan således också bottna i den enskilda individens förutsättningar för att hantera denna arbetsmiljö. Det är oklart om någon enskild personlig faktor skulle medföra högre risk, dock kan en ökad risk för att utveckla substansberoende från de personliga faktorerna ytterligare ökar risken för att påverkas av de arbetsrelaterade.Nyckelord: Arbetsrelaterade faktorer, beroende, personliga faktorer, sjuksköterskor, substansbrukssyndrom. / Background: Substance use disorder is a medical condition and the progress depends on biological, psychological and social factors. This illness also affects nurses and may lead to serious health risks and great suffering. The substance use disorder may affect nurses’ relationships with relatives, colleagues and patients. Nurses ultimate responsibility is to carry out a good and safe nursing to their patients. A substance use disorder may cause the job performance to deteriorate and the risk to commit errors in nursing increases, which can lead to serious health care damages. Aim: To illuminate factors shown to promote an increased risk for the development of nurses’ substance use disorder.Method: A literature study with a quantitative design where the result is based on ten scientific articles. The database searches have been made in PsycINFO, Pubmed, and CINAHL. All articles are of quantitative character, written in English and of average or good quality. The result is presented by a use of a narrative integration.Results: Two main categories of factors for substance use disorder among nurses were identified. Work-related factors, such as high professional requirements, high workload and availability of drug-classified drugs at the workplace may increase the risk of substance use disorder among nurses. Risk places for nurses were emergency care, oncology and psychiatry. Personal factors such as age and gender, prevalence of secondary diseases, life events as well as resistance to seek help were factors that also affected the risk of developing a substance abuse disorder.Conclusion: The work environment may contribute to an increased risk for substance use disorder. The prevalence may also be derived from the individual’s ability to handle the work environment. It is unclear if any single personal factor could lead to a greater risk, although a greater personal risk to develop a substance use disorder could increase the risk to be influenced by work related factors. Key words: Dependence, nurses, personal factors, substance abuse, work related factors.

I denna kvalitativa studie undersöktes det hur unga tjejer anser att de blir påverkade av social medieanvändning samt huruvida densamma kan liknas vid ett beroende. Datamaterialet bestod av tre fokusgrupper med unga tjejer i åldrarna 15–18 år. Sammanlagt var det 18 stycken deltagare. Under fokusgrupperna framkom det fem teman som sedan kom att prägla resultatet. Dessa teman presenteras som; Positiva aspekter av social medieanvändning, Falska relationer/Kommunikation, Synen på sig själv, Känsla av press/stress i förhållande till sociala medier och Telefonberoende.  Analysen utgick från två teorier. Goffmans teori kring sociala samspel och identitetsskapande samt Judiths teori om den performativa identiteten. Diagnoskriterier för beroende användes för att jämföra deltagarnas svar. Av resultatet framgår det att de unga tjejerna som deltagit i studien påverkas av social medieanvändning utifrån de olika teman som nämnts. Tjejerna uppfyller däremot inte alla krav för att kunna klassa detta fenomen som ett beroende. Deltagarna anser sociala medier vara en stor del av sina vardagar och detta resulterar i både positiva och negativa effekter i tjejernas liv. / In this qualitative study, we examined how young girls describe being influenced by social media use and whether their behaviour might have a resemblance to an addictive behaviour. The data material consisted of three focus groups with young girls aged 15-18. In total, 18 participants were included. During the focus groups, five themes emerged which then came to characterize the result. These themes are presented as; Positive aspects of social media use, False relationships/Communication, The sense of self, The sense of pressure and stress in relation to social media and Mobile dependency. The analysis was based on two theories. Goffman's theory of social interaction and identity creation as well as Butler's theory of performative identity. Dependency diagnostic criteria were used to compare participants' responses. The result shows that the young girls who participated in the study are influenced by social media use based on the various themes mentioned. However, the girls do not meet all the requirements to be able to classify this phenomenon as an addiction. In conclusion the participants consider social media to be a major part of their everyday lives that contributes to both positive and negative aspects in the girls' lives.

I en undersökning utförd av Folkhälsomyndigheten under år 2010 framgår det att 95 000 personer uppger att de regelbundet brukar narkotika utan att ta emot frivilliga stödinsatser eller annan hjälp mot sitt brukande. Denna studie utgår från kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer genomförts med tre före detta missbrukare med syftet att undersöka deras egen upplevelse samt syn på vård som skulle kunna tillämpas emot den fria viljan. Vidare har semistrukturerade intervjuer utförts med tre verksamma socialarbetare inom missbruksområdet med syftet att undersöka deras syn på sitt eget handlingsutrymme för att kunna arbeta hälsofrämjande gentemot personer med missbruksproblem. Vad som varit av intresse var även deras syn på insatser som inskränker på den enskildes integritet och självbestämmanderätt. Resultaten har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt genom kapitalteori och systemteori. Det som framgår av resultatet är att tvångsbaserade insatser mot individer med ett missbruk kan vara hjälpsamt för att förhindra att en person allvarligt skadar sig själv, men är inte en långsiktig lösning på problematiken om den enskilde saknar motivation till att bli nykter. Dessutom ser socialarbetaren på sitt handlingsutrymme som tillräckligt för att arbeta på ett hälsofrämjande sätt och kunna hjälpa dem som är motiverade till att ta emot hjälp. / A study issued by The Public Health Authority in Sweden in 2010 shows that 95,000 people state that they regularly use drugs without receiving help voluntarily against their use. This study is based on qualitative methods where semi-structured interviews were conducted with three former addicts with the aim of investigating their own experience and their view of care that could be applied against free will. Furthermore, interviews have been conducted with three social workers in the field of substance abuse with the aim of investigating their view of their own room for maneuver to be able to work health promotion towards addicts. What was of interest was also their view on efforts that restrict the individual's integrity and right to self-determination. The results have been analyzed using previous research as well as through capital theory and system theory. What is clear from the result is that forced interventions against individuals with an addiction can be helpful in preventing a person from seriously injuring themselves but is not a long-term solution to the problem if the individual lacks the motivation to get sober. In addition, the social worker sees their room for maneuver as sufficient to work in a health-promoting manner and to be able to help those who are motivated to receive help.

The purpose of this study is to critically reflect on what is represented to be the problem in harm reduction interventions directed towards drug users. The study is based on five qualitative, semi-structured interviews with professionals in the social services administration of Stockholm. With assistance from Carol Bacchi's theoretical approach "What's the problem represented to be", we critically assess how the problem is constituted in harm reduction interventions. Four themes are addressed. First, our data indicate that the problem is assumed to be that some drug users fail or neglect to comply with the social services' demand for drugabstinence, despite multiple attempts, and are considered to be untreatable. Second, we show that there is an assumption that drug users who receive harm reduction interventions must change and become stabilized, although they are categorized as untreatable. Third, we show how professionals in our study fail to problematize the conditions and checkups people who are subject to harm reduction interventions must follow. Fourth, we illustrate the effects of the problem and show examples of drug users who dare say that they do not aim for abstinence, in an institutional context where abstinence is still the default.

Med tre miljarder dataspelande individer världen runt, samt att Kina klassatdataspelsberoende som ett av landets 10 största hälsoproblem (Wincent, 2014), ansåg vi attdetta var av relevans att undersöka. Metoden som användes i studien var en kartläggandelitteraturöversikt. Studiens syfte var att, från olika sociala perspektiv, fördjupa kunskapen omhur nutida forskning belyser dataspelsberoende hos individer, riskfaktorer samt dess relevansför det sociala arbetsfältet. Samt att identifiera tänkbara utmaningar och implikationer somkan uppstå i det praktiska sociala arbetet. Källmaterialet har sedan tematiskt analyserats vilketmöjliggjorde identifieringen av tänkbara konsekvenser och utmaningar för individen och detsociala arbetsfältet. Ett teoretiskt perspektiv om role-sets applicerades för att skapa en djupareförståelse kring hur personer i gamerns liv kan tänkas påverka hur dennes dataspelande blirproblematiskt. 2013 klargjordes symptomen för ”internet gaming disorder” (IGD) i DSM-5.Till följd av det har dataspelsberoende sedan 2018 klassats som en psykisk sjukdom i ICD-11av Världshälsoorganisationen (WHO) och går under benämningen ”Gaming disorder”.Studiens resultat visar på hur personer med dataspelsberoende i större utsträckning lider avpsykisk ohälsa i form av depression, ångest eller dylikt. Flertalet av dessa personer väljer attanvända dataspelandet som självmedicinering, de flyr från verkligheten in i dataspelets värld.Dataspelsberoende har även visat sig bidra till bortprioritering av arbete, studier, familj ochvänner till följd av spelandet, vilket på sikt kan leda till social isolering. Dataspelsberoendekan i många fall ses som ett symptom på redan befintlig problematik, vilket skapar enkomplexitet som vi anser är av vikt att belysa. Därav vill vi medvetandegöra verksamma inomdet sociala arbetsfältet på hur dataspelsberoende är ett komplext problem och belysa vikten avatt undersöka individens livssituation. Målet med studien är att personer meddataspelsberoende ska kunna få rätt stöd och hjälp.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.   Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård.  Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.   Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende. Detta ledde bland annat till att patienter lät bli att söka vård och att vårdpersonalen gav en sämre vård.   Slutsats: Vårdpersonalen besitter negativa attityder gentemot personer med beroende och missbruk. Orsaken till att dessa negativa attityder existerar är komplex. Viktiga aspekter för att fördomar, stigmatisering och moralisering ska kunna motverkas är dock att vårdpersonal erhåller en adekvat utbildning avseende missbruk och beroende.

Bakgrund Under år 2013 beräknades sammanlagt 363 000 personer av Sveriges befolkning ha ett beroende av alkohol eller narkotika. Dessa personer utsätts för stigmatisering och undviker att berätta om sina problem eller söka vård på grund av rädsla och bristande tillit till vården. Tillit ses som en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad. Det behövs därför kunskap om hur alkohol och narkotika påverkar människors beteende. Syfte Syftet var att belysa om tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med alkohol- eller narkotikaberoende. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Databassökningar utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut till resultatet som sedan sammanställdes i en matris. Datan analyserades genom en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet visade att tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med beroende genom upplevelser av respekt och ödmjukhet, bristande förståelse och misstro, öppenhet och kommunikation, oro och rädsla, engagemang och ärlighet samt genom utbildning. Ett gott bemötande och god kommunikation sågs som en förutsättning för tillit. Slutsats Slutsatsen blev att tillit sågs som en central och grundläggande del i sjuksköterskans arbete. Patienter med beroende kan uppleva oro att inte få ett respektfullt bemötande eller bli trodd av sjuksköterskan. En misstro till vården kan då uppkomma. Utbildning visade sig öka medvetenheten om patienternas oro. Sjuksköterskor med högre utbildning och mer erfarenhet av arbete med patienter med beroende uppgav sig mer trygga i sitt arbete.

Bakgrund Överkonsumtion av alkohol är ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka både kroppslig och själslig skada hos individen. Därför påträffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvården. Tidigare forskning har visat att vårdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan påverka bemötandet. Samtidigt har alla rätt till vård på lika villkor, oavsett vad de har för problem. Syfte Studiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvård. Metod För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades. Intervjumaterialet sammanställdes och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Alla deltagare i denna studie hade både bra och dåliga upplevelser av bemötande inom den svenska sjukvården. Under intervjuerna framkom att ett personcentrerat bemötande och noggrannhet från personalens sida fick informanterna att känna sig sedda och uppleva bemötandet som bra. Då personalen sett bortom alkoholproblemen och behandlat informanterna på samma villkor som andra patienter har vårdmötet blivit tryggt och ömsesidig respekt har uppstått. Misstänksamhet och nonchalans upplevdes som dåligt bemötande, men kunde i vissa fall enligt informanterna själva ha berott på deras eget beteende. Dåligt bemötande och brist på respekt, oavsett från vilken sida, har lett till negativa upplevelser och att en del personer senare undvikit att söka vård. Slutsats Slutsatsen är att alkoholberoendes och alkoholmissbrukares upplevelser av bemötande varierar från individ till individ, och att det beror på vad personen själv klassar som bra eller dåligt bemötande. Det mest centrala för att bemötandet ska ses som bra är att det är personcentrerat, och att inte alkoholproblemen tar all fokus. Alkoholberoendes och alkoholmissbrukares eget agerande och förhållningssätt gentemot vårdpersonalen påverkar också bemötandet.