Introduktion: Bensodiazepiner har ända sedan de introducerats till marknaden varit mycket populära och är bland de mest förskrivna läkemedlen. Trots populariteten samt den höga användningen är bensodiazepiner en problematisk läkemedelsgrupp med anledning till deras höga beroendepotential. Bensodiazepiner ska enligt behandlingsrekommendationer endast förskrivas som sista alternativ och användas under en begränsad period för att undvika beroendeutveckling, vilket oftast inte blir fallet i primärvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur användningen av bensodiazepiner har sett ut mellan 2006 och 2014 och om beroendepotentialen var en möjlig faktor till hypotesen att användningen minskat– för att uppmärksamma problem med användningen av dessa läkemedel. Material och metoder: Artiklar hämtades från databaser som PubMed samt Google Scholar. Statistiken över användningen hämtades från Socialstyrelsens statistikdatabaser och presenterades i form av tabeller och grafer. Resultat: Denna studie undersökte om just beroendepotentialen var en möjlig faktor till hypotesen att användningen minskat – och hypotesen stämmer. Statistiken visade att användningen av många bensodiazepiner har minskat markant under den perioden som undersöktes; som mest troligt beror på de nya riktlinjerna och behandlingsrekommendationerna som tagits fram mellan 2009-2010. Trots att användningen av bensodiazepiner minskat stadigt har istället en ny trend upptäckts; att bensodiazepinbesläktade substanser, som zopiklon, ökar markant. Detta innebär att behoven av farmakologisk behandling fortfarande är densamma då användningen av bensodiazepiner och bensodiazepinbesläktade läkemedel inte har varierat signifikant under den undersökta perioden. Konklusion: Nya selektiva bensodiazepiner med obefintlig risk för beroendeutveckling och smalare biverkningsprofil är under utveckling; dessa kommer med störst sannolikhet lösa många av beroendeutvecklings-problemen som för närvarande uppstår vid användning av bensodiazepiner och besläktade substanser i primärvården. / Introduction: Ever since benzodiazepines were introduced to the market they have been very popular and are among the most prescribed drugs. Despite the popularity and the high usage of benzodiazepines, this group of drugs is problematic due to their high dependence potential. Benzodiazepines should according to treatment guidelines only be prescribed as a last option and be used for a limited period of time to avoid the development of dependency - which is often not the case in primary care. Aim: The aim was to examine the usage of benzodiazepines between 2006 and 2014 and if the dependency potential was a possible factor to the hypothesis that the use has decreased – in order to draw attention to the problems associated with benzodiazepines. Methods: The articles were retrieved from the databases PubMed and Google Scholar. Statistics on the usage were taken from the Board's statistical databases. Results: This study investigated if the dependency potential was a possible factor to the hypothesis that the usage of benzodiazepines have decreased – and the hypothesis is correct. Statistics showed that the usage of many benzodiazepines have declined significantly during the period examined; most likely due to the new guidelines and treatment recommendations developed between 2009-2010. Although the usage of benzodiazepines declined steadily; a new trend was discovered, namely the prominent increased usage of benzodiazepine-like drugs such as zopiclone. This means that the needs of pharmacological treatment is unchanged since the usage of benzodiazepines and benzodiazepine-like drugs have not varied significantly during the examined period. Conclusion: New selective benzodiazepines with non-existent risks of development of dependency as well as a narrower side effect profile is under development. These will most likely resolve many of the dependency issues currently arising from the usage of benzodiazepines and related substances in primary care.

Patienter som drabbas av svår njursvikt klarar inte längre att rena blodet på ett tillfredställande sätt. För att överleva krävs dialys. Behandlingen genomförs på två olika sätt nämligen hemo- och peritonealdialys. Att behandlas med dialys leder till en stor livsomställning och lidande för patienten på olika sätt. Medicinska restriktioner och fysiska symtom är något som begränsar patientens förmåga att upprätthålla ett normalt liv med fungerande relationer. Genom att öka kunskapen om dialysbehandlingens påverkan kan sjukvården bemöta och förstå patienten på ett bättre sätt. Studiens syfte är att belysa hur patienter som genomgår hemodialysbehandling upplever sin livssituation. En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa artiklar analyserats och sammanställts. Sex huvudteman och fjorton underteman formulerades och ligger till grund för studiens resultat. I resultatet framkommer att fysisk och psykisk påverkan är vanligt förekommande hos patienter som behandlas med hemodialys. Även begränsningar i vardagen och beroendet till personal och maskin förändrade patienternas liv. Patienter uppfattade familj- och vårdrelationer som mycket viktiga för att stötta vid behandlingen, men vanligt var att relationer med närstående ofta tog stor skada. Även strategier för att handskas med behandlingen och reflektioner om framtiden redovisas. I diskussionen belyses patientens beroende och relationer, även hur sjuksköterskan kan förhålla sig till patienter med dialys på ett korrekt och värdigt sätt diskuteras. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärtsvikt är en vanlig, ofta kronisk, sjukdom som påverkar cirkulationen i kroppen beroende på att hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Vanliga symtom vid hjärtsvikt är andfåddhet, kraftlöshet och trötthet. Patienter med hjärtsvikt behöver ha en god kunskap om sin sjukdomsbild, då hjärtsvikt kräver att patienten gör vissa anpassningar i det dagliga livet. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha en förståelse för hur patienter med hjärtsvikt kan uppleva sin sjukdomssituation, för att på bästa sätt kunna möta och stödja patienten i dennes situation. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Elva kvalitativa artiklar analyserades genom att de meningsbärande enheter som framträdde sorterades efter likheter och skillnader som skapade tre teman. Resultatet visar att patienter med hjärtsvikt upplever förändrad självbild genom att kroppen sätter gränser för aktiviteter i det dagliga livet, förändrad social situation, då patienten upplever sig som beroende av andra, samt hopp om framtiden genom att patienten kan se sina resurser. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Psykisk ohälsa som kan ha sin grund i att ha vuxit upp med alkoholberoende föräldrar är problematisk. Psykiatrisjuksköterskan bör vara medveten om hur en främjad psykisk hälsa för denna målgrupp kan uppnås inom den psykiatriska vården. Det är därför viktigt att beskriva hur psykiatrisjuksköterskor arbetar personcentrerat med denna patientgrupp i vårdsituationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur psykiatrisjuksköterskan inom vuxenpsykiatrin genom personcentrerad omvårdnad främjar psykisk hälsa för vuxna med föräldrar som har ett alkoholmissbruk. Metod: Data samlades in från sex semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatmaterialet presenterade följande kategorier: Skapa förtroende och tillit, Identifiera behov av insatser, Arbeta i team kring patienten, Få patienten att ta ansvar för sina egna val samt Låta patienten påverka planerade insatser. Slutsats: Sjuksköterskorna som deltog i studien menade att motivering och stärkande av patienten att ta ansvar var centrala aspekter. / Mental illness that may be due to having grown up with alcohol addicted parents is problematic. The psychiatric nurse should be aware of how a promoted mental health for this target group can be achieved in psychiatric careIt is therefore important to describe how psychiatric nurses work person-centered with this patient group in care situations. Aim: To describe how nurses within adult psychiatric care throw Person-Centered care can promote continuous development of psychiatric health regarding adults with parents who have an alcohol abuse. Method:Data was collected from six semi-structured interviews and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result material presented the following categories; Create Confidence and trust, Identify need for efforts, Work in team around patient, Get patient to take responsibility for their own choices, and Let the patient affect planned efforts. Conclusion: The nurses who participated in the study argued that the motivation and strengthening of the patient to take responsibility were central aspects.

Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur kvinnor i åldrarna 20–35 år tänker och reflekterar över sitt Instagramanvändande och bilderna de exponeras för. Vi valde att arbeta utifrån en grundad teori och datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades parallellt med datainsamlingen. Genom denna analysprocess kom vi fram till tre olika kategorier: Perfektionism på Instagram, Det filtrerade livet och Instaddiction. Resultatet visade att en perfekt bild på Instagram inte enbart syftar till ett estetiskt vackert motiv eller en välgjord redigering av bilden, det kan även syfta till vad som faktiskt förmedlas via bilden, som t.ex. ett lyckligt förhållande eller harmoniskt familjeliv. Studien kom även fram till det vi valt att kalla för Instagramparadoxen som innebär att kvinnorna i studien lockas av de perfekta Instagrambilderna, trots att de uppger att dessa får dem att må dåligt och känna stress. Samtidigt bidrar de själva till detta genom att främst publicera denna typ av bilder, denna stress verkar hanteras av kvinnorna kognitivt och emotionellt. Resultatet visade även att användandet av Instagram kan riskera att utvecklas till ett lättare beroende som vi har valt att kalla för Instaddiction. / The aim of this study was to investigate how women, age 20-35, think and reflect on their use of Instagram and the pictures they are exposed to. We chose to use Grounded Theory as a method and the data was collected through semi structured interviews which were transcribed and later analysed. This was made parallel with the collection of the data. Through this process we created three different categories: Perfectionism on Instagram, The Filtered Life and Instaddiction. The result showed that a “perfect picture” on Instagram not only has to be a beautiful motive or a well done edit of a photo. A perfect picture can also refer to what the picture mediates, i.e. a happy relationship or a nice family life. The study also resulted in what we call The Instagram Paradox which means that the women in this study are drawn to the, according to themselves, perfect Instagram pictures despite the fact that they admit that these pictures actually make them feel bad and stressed. At the same time the women contribute to this paradox by publishing pictures on Instagram which, most of the time, appear as “perfect” and the stress that the women sometimes tend to experience seems to be handled cognitively and emotionally. The result also showed that the usage of Instagram could develop into a light addiction, something we chose to refer to as Instaddiction.

<p>Studien uppmärksammar kvinnor som attraheras av män som är emotionellt otillgängliga på grund av exempelvis missbruk, antisocialt beteende och psykisk ohälsa. Studiens syfte var att belysa vissa psykologiska dimensioner som kunde förklara tre kvinnors benägenhet att välja emotionellt otillgängliga män till kärlekspartners samt få ökad kunskap om kvinnor som ingår i smärtsamma kärleksrelationer. Studiens frågeställning fokuserade på hur kvinnornas partnerval kunde förstås mot bakgrund av deras nära relationer under uppväxtåren. Studien utformades enligt kvalitativ design där tre kvinnor med erfarenhet av smärtsamma kärleksrelationer intervjuades utifrån ett syftesbestämt urval. Intervjumaterialet kategoriserades i huvudtemana uppväxtårens nära relationer, valet av kärlekspartner och relationen med otillgängliga män. Resultaten redovisades som citat och analyserades ur ett psykodynamiskt objektrelations¬teoretiskt perspektiv. Resultaten indikerade att kvinnornas tidiga separations- och individuations¬¬process kan ha störts och fixerats i en olöst närmandekris och ett symbiosberoende till yttre objekt. Ytterligare framkom att otillgängliga män kan passa in i kvinnornas kvarstående behov av att träna närmandekrisens närhets- och distansövningar med. Slutligen pekade kvinnornas partnerval på att de genom dem upprepar och återskapar barndomens relationsbetingelser, liknande den egna tidiga relationen till föräldrarna och ibland även föräldrarnas relation till varandra och andra kärlekspartners.</p>

<p>The purpose of this study was to, through the life stories of four women and their experiences, thoughts and feelings according to a life in drug dependency reach an increased knowledge about how a dependency can arise, continue and be brought to an end. The question at issue were: How do a small amount of women describe and comprehend their experiences, thoughts and feelings according to their drug addiction seen through a process perspective. In order to answer that question three themes were investigated: the road into dependency, living as an addict and the road to recovery from dependency and the time that follows. The study followed a qualitative method and the theoretical approach was hermeneutic. The results were analysed through a process analyse perspective, from the view of the chosen theoretical perspectives, social constructivism, experience perspective and a psychodynamic perspective. The results of the study showed a concordance in the initial experiences in contact with the drug between the informants. The informants all had difficulties in realizing that the drug had become a problem. The process of ending the dependency was seen as a lenghty process. They expressed feelings of loss in connection to drugs and drug taking.</p>

<p>Föreliggande rapport redovisar resultat från den svenska pilotstudien inom det internationella s.k. SINR-projektet (Societal Images of Natural Recovery). Detta projekt syftar till ökad kunskap om hur olika synsätt, hos allmänheten såväl som inom olika professionella grupper, påverkar människor möjligheter att komma tillrätta med olika former av missbruk. Som ett första steg i projektet har i hittills sex större städer i fem olika länder ett mindre antal svarande, representerande olika samhällsgrupper, tillfrågats om sin uppfattning om möjligheterna att på egen hand ta sig ur olika slag av missbruksproblem. Den svenska pilotstudien har, på uppdrag av FoU-enheten, av tre socionomstuderande vid Stockholms universitet i form av ett examensarbete. Rapporten innehåller inledningsvis en översiktlig sammanfattning av förekommande perspektiv på olika former av missbruk, av aktuell forskning om s.k. ”självläkning” (”natural recovery”) från sådana problem, och av attributionsteori och attributionsforskning. Därefter redovisas resultat den svenska pilotstudien. Denna bygger på intervjuer med femton personer, representerande fem olika samhällssektorer: ”behandling”, ”kontroll”, ”vardagsterapeuter”, ”media” och ”allmänhet”. De frågor som står i fokus är respondenternas syn på möjligheten till ”självläkning” från elva olika former av missbruksproblem och vad de upplever som de största hindren mot effektiva lösningar på dessa problem. Svaren relateras också till eventuella erfarenheter (egna eller närståendes) av de aktuella problemen. Bland de mest intressanta resultaten är att de svarande tämligen genomgående ser ”illegala” beroendeproblem (olika narkotiska preparat) som betydligt svårare att komma tillrätta med än ”legala” sådana (alkohol, tobak, spel, shopping). På samma sätt uppfattas substansrelaterade beroenden ganska genomgående som betydligt svårare än beteenderelaterade sådana (spel och shopping). Om man ser till specifika former av missbruk finns ett starkt samband mellan de svarandes (negativa) syn på möjligheten att sluta med amfetamin, kokain och heroin. Däremot uppfattas cannabis som nästan lika lätt att sluta med som rökning, det beroende som de svarande i genomsnitt uppfattar det som allra lättast att komma tillrätta med. Representanterna för behandlingsområdet är, intressant nog, ganska genomgående de mest pessimistiska när det gäller möjligheten att ta sig ur ett missbruk på egen hand, medan mediarepresentanterna är de mest optimistiska. Sammantagna antyder resultaten att människor ganska lätt införlivar den officiella och av media reproducerade bilden av olika självdestruktiva beteenden. Samtidigt indikerar skillnaderna mellan olika grupper av svarande att uppfattningarna i vissa avseenden skiljer sig påtagligt åt mellan olika samhällssektorer, något som pekar på behovet av fortsatta, mer ingående studier på detta område. I ett avslutande Appendix görs några jämförelser mellan data från Stockholm och från de fem övriga deltagarstäderna. Dessa visar både på vissa likheter – t.ex. att representanterna för behandlingsområdet i flertalet städer är de mest pessimistiska vad gäller människors möjligheter att sluta med ett missbruk på egen hand – och vissa skillnader – t.ex. den särställning Sverige tycks ha när det gäller demoniseringen av heroin som den svåraste och farligaste av alla droger. Dessa resultat talar för värdet av en tvärkulturell ansats till dessa frågor.</p>

<p>Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik på de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar på hur handläggning av missbruksärenden går till i praktiken. En enkät utformade med vinjetter samt frågor om de tio senaste faktiska ärendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandläggare bidrog med svar. Resultatet visar att handläggarna försöker tillämpa de nationella riktlinjerna som ännu är relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemål och den för tillfälligt bästa vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemål samt faktorer hos denne är något mer övergripande än de övriga två kunskapskällorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom även fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handläggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krävs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument.</p>

<p>Background: In the past 10 years private label has increased significantly in the Swedish grocery market. This is an important strategic event, which is a great challenge to suppliers as it causes stiff competition. To handle this situation an increasing number of suppliers have to make the decision whether to produce private label or not.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to find and analyse factors that influence suppliers in the Swedish grocery market to produce private label. On this basis we intend to confirm or develop existing theories within the field of study.</p><p>Research method: The study has a qualitative approach where empirical data has been gathered through interviews with suppliers and retailers in the Swedish grocery market.</p><p>Results: This study has identified factors that underlie suppliers’ decision to produce private label. The most important factor is the possibility of increased volumes and a more efficient capacity usage. Today there is a great downward pressure on price, why it is of great importance to have a cost efficient production. Many suppliers in the Swedish grocery market do not use their full production capacity and producing private label is therefore an option to increase the level of usage. Moreover, suppliers are experiencing a growing dependence on retailers. This is due to the increased power that retailers have attained through their centralised decision-making, dominating position and increased knowledge and negotiation power. This study shows that the shift in power influences suppliers’ decision to produce private label. Finally, possibilities of improved relationships between suppliers and retailers do not underlie Swedish suppliers’ decision to produce private label.</p> / <p>Bakgrund: Under den senast tioårsperioden har private label ökat kraftigt inom den svenska dagligvarumarknaden. Detta är en viktig strategisk händelse som utgör en stor utmaning för märkesleverantörer, då det innebär en allt hårdare konkurrens. För att möta denna ställs alltfler leverantörer inför beslutet gällande huruvida de skall tillverka private label eller inte.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att finna och analysera faktorer som ligger till grund för att leverantörer på den svenska dagligvarumarknaden tillverkar private label. Utifrån detta avses vidare att bekräfta eller utveckla befintliga teorier inom forskningsområdet.</p><p>Metod: Studien har en kvalitativ ansats, där empirisk data har samlats in genom intervjuer med leverantörer och detaljister på den svenska dagligvarumarknaden.</p><p>Resultat: Genom studien har faktorer identifierats som ligger till grund för att leverantörer på den svenska marknaden tillverkar private label. Den viktigaste faktorn är leverantörernas möjlighet till ökade volymer och ett mer effektivt kapacitetsutnyttjande. Då det i dagsläget råder en stark prispress på dagligvarumarknaden är det av stor vikt att ha en kostnadseffektiv verksamhet. Eftersom många leverantörer på den svenska marknaden inte utnyttjar hela sin produktionskapacitet framstår private label-tillverkning som ett alternativ till att utöka denna. Vidare upplever leverantörerna på den svenska dagligvarumarknaden ett allt större beroende till detaljist. Detta beror på den ökade makt som detaljisterna uppnått genom deras centraliserade beslutsfattande, dominerande ställning samt ökad kunskap och förhandlingsstyrka. Studien visar att denna maktförskjutning har en inverkan på leverantörers beslut att tillverka private label. Slutligen utgör inte möjligheten till relationsförbättringar mellan leverantör och detaljist ett motiv till att leverantörer på den svenska marknaden tillverkar private label.</p>