Bakgrund: Enligt forskning finns en ökad risk att utveckla alkoholbrukssyndrom efter en gastric bypass operation. Detta har även uppmärksammats inom den beroendemedicinska vården. För att få en ökad förståelse för dessa patienter och kunna utveckla vården behöver patienternas egna upplevelser lyftas. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur personer med alkoholbrukssyndrom som genomgått gastric bypass upplever skillnader i sitt alkoholbruk före och efter det kirurgiska ingreppet och deras beskrivning av behov av stöd. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer som genomgått en gastric bypass-operation och även fått behandling för alkoholbrukssyndrom. En kvalitativ innehållsanalys med manifest inriktning användes. Resultat: I analysen av insamlat intervjumaterial framkom åtta underteman som resulterade i två huvudteman, Operationens påverkan på alkoholkonsumtion och Önskan om förbättrad eftervård. Resultatet visade att det är skillnader för patienter före och efter operation gällande sin alkoholkonsumtion. Det framkom även tydligt att uppföljningar efter operation var bristande. Slutsats: Det beskrivs skillnad i alkoholens effekter efter en genomgången gastric bypass operation, många upplever snabbare berusning av en mindre mängd alkohol som i sin tur ökar suget efter mer. Många upplever att det faller mellan stolarna efter operationen. De få uppföljningar som blir av är inte vad patienterna önskar, de berör ingen del av det psykiska måendet eller den identitetskris denna kroppsliga förändring innebär. Det efterfrågas även ett bättre samarbete mellan olika vårdinstanser som kan bidra med tydligare information, där sjuksköterskan kan identifiera omvårdnadsåtgärder för varje unik patient. / Background: According to research, there is an increased risk of developing alcohol use syndrome after gastric bypass surgery. This has also been noticed in addiction medicine care. To gain an increased understanding of these patients and be able to develop care, the patients' own experiences need to be highlighted. Aim: The purpose of this study is to describe how people with alcohol use syndrome who have undergone gastric bypass experience differences in their alcohol use before and after the surgical intervention and their description of the need for support. Method: Semi-structured interviews were conducted with ten persons who underwent gastric bypass surgery and received treatment for alcohol use syndrome. A qualitative content analysis with manifest orientation was used. Results: In the analysis of collected interview material, eight subthemes emerged that resulted in two main themes, the operation's impact on alcohol consumption and the desire for improved aftercare. The results showed that there are differences for patients before and after surgery regarding their alcohol consumption. It also became clear that follow-ups after surgery were lacking. Conclusion: There is a difference in the effects of alcohol after gastric bypass surgery, several persons experience faster intoxication from a smaller amount of alcohol, which increases the desire for more. Several persons feel neglected after the operation. The few follow-ups that do occur are not what the patients desire, due to the lack of interest regarding the mental state or the identity crisis this bodily change entails. There is also a demand for better collaboration between different care agencies that can contribute with clearer information, where the nurse can identify nursing measures for each unique patient.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som är svår att påvisa och estimera till skillnad från andra prover inom sjukvården. Opioider är den främsta behandlingsmetoden för patienter som lider av akut och svår smärta, vilket vid överadministrering kan bidra till utveckling av missbruk. Smärta hos patienter med opioidmissbruk kan vara mer svårskattad och bidrar vanligtvis till fel och/eller underbehandling. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att smärtlindra patienter med opioidproblematik.Metod: En allmän litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL vilket slutligen resulterade i tio inkluderade vetenskapliga orginalartiklar. Nio artiklar hade en kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats, vilka analyserades med en integrerad analys. Resultat: Resultatet innefattade två huvudteman och fem subteman. Sjuksköterskorna upplevde en bristande kunskap inom smärtlindring för patienter med opioidmissbruk, vilket ofta resulterade i underbehandling av deras smärta. Ytterligare faktorer som påverkade smärtbehandlingen negativt för patienterna sjuksköterskans brist på tillit och förståelse för deras livssituation och opioidberoende. Slutsats: Kunskapsbristen i att smärtlindra patienter med ett opioidmissbruk bland sjuksköterskor är stor trots den regelbundna användningen av opioider. Brist på tydliga gemensamma riktlinjer i kombination med bristfällig utbildning inom läkemedel och missbruk, leder till både bristande patientbemötande och fel- och/eller underbehandling.

Denna studie är en allmän litteraturöversikt vars syfte är att undersöka hur anhöriga beskriver upplevelsen av att leva med en person som har missbruksoch/eller beroendeproblematik. Syftet är även att samla erfarenheter av det stöd som finns och undersöka hur tillgängligt stödet är. Studien baseras på 17 kvalitativa artiklar som lyfter upplevelsen av att vara anhörig, stödet som efterfrågas eller erfarenheten av det stöd som finns. Fem teman presenteras tillsammans med tidigare forskning, närmare bestämt: anhörigas känslor, anhörigas strategier och upplevelsen av stödet. Dessa redogjorde därefter gemensamma upplevelser av skam, skuld, stress, oro, aggressivitet och olika copingstrategier. Anhöriga känner ofta en stigmatisering från samhället till följd av att beroendeproblematik kan ha ett karaktärsrelaterat stigma. Anhöriga lyfter en känsla av ensamhet och oförmåga att kunna hantera situationen eller att deras egna strategier ej ger positiva resultat. De teorier som ligger till grund för analysen är Goffmans stigmateori, copingstrategier och KASAM “känsla av sammanhang”. Sammanfattningsvis visar resultaten från studien vikten av att anhöriga till personer med beroendeproblematik får tillgång till det stöd de behöver för att kunna hantera situationen på ett sätt som främjar deras välmående.

Bakgrund: I dagens läge finns det kunskapsluckor om hur den perioperativa omvårdnadsprocessen uppfattas ur operationssjuksköterskans synvinkel. För att operationssjuksköterskan ska kunna ge god vård till patienten utifrån dennes önskningar och behov är det viktigt att operationssjuksköterskan får en bra kontakt med patienten. Får operationssjuksköterskan dela patientens värld d.v.s. om patienten både vill och är förmögen till att dela med sig av sina tankar och önskemål, då blir det lättare att ge en personcentrerad vård. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudien är att undersöka hur operationssjuksköterskan uppfattar den vårdande relationen ur ett perioperativt synsätt. Metod: Det är en litteraturstudie med elva artiklar som har en kvalitativ ansats och en artikel som har en kvantitativ ansats. Föreliggande studien har en kvalitativ ansats då fokus är att beskriva och tolka operationssjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsprocessen. Resultat: Generellt sett hade operationssjuksköterskorna en positiv inställning till den perioperativa processen. Operationssjuksköterskorna upplevde att den perioperativa processen  bidrog till ökad kontinuitet och ökad trygghet hos patienterna men framförallt också hos dem själva. Operationssjuksköterskorna utvecklades i sin yrkesroll men också som individer. De kände att deras arbete var meningsfullt och att det fanns en vårdande relation mellan patienten och operationssjuksköterskan. Slutsats: Föreliggande studie lyfter fram att arbetet för operationssjuksköterskor skulle bli effektivare, säkrare vård, få mer kontinuitet och gynna både sjuksköterskorna och patienterna om den perioperativa processen användes i större utsträckning. Det skulle bli lättare att uppnå välmående och god omvårdnad i slutändan. / Background: At present, there are gaps in the knowledge of how the perioperative process is seen from the point of view of the operating room nurse. When it comes to the operating theater nurse to provide quality care to the patient, it is important that the operating theater nurse gets a good contact with the patient. The operating room nurse has to share the patients’ world. Then, it will be easier to give a patient-centered care. Aim: The purpose of this study is to investigate how the operating theater nurse experienced the perioperative process from her/his point of view. Method: This study is a literature review of eleven articles that have a qualitative approach and one article which has a quantitative approach. This study has a more qualitative approach. Its focus is describing and interpreting the surgery nurses’ experience of the perioperative process. Result: The surgical nurses had, to a large extent, a favorable attitude to the perioperative process. Surgical nurses felt that the perioperative process contributed to increased continuity and increased safety for patients, but above all for themselves. Surgical nurses developed professionally, but also as individuals, they felt that their work was meaningful and that there was a caring relationship between the patient and the surgical nurse. Conclusion: This paper emphasizes that if the perioperative process would be used on a larger scale, the work for operative nurses would be more efficient, provide a more secure care, give more continuity and be very favourable to nurses as well as patients. The result for the patients would be a good care and well-being.

Det här kandidatarbetet handlar om hur åskådares identifiering med karaktärer i tv-serier kan vara en bidragande faktor till tv-serieberoende. Det finns ingen tidigare forskning kring denna typ av beroende, men paralleller går att dra till datorspels-beroende. Alltfler studier tyder dock på att beroendet av tv-serier ökar, och faktorerna till det är många. Identifiering med karaktärer är en av dem, då det finns flera identifieringstyper och band att skapa till en karaktär.För att se om det fanns ett samband mellan identifiering och tv-serieberoende, gjordes ett fokusgruppsamtal med fyra medietekniska kvinnor. Deltagarna bekräftade det som forskare hade hävdat, och medgav att identifiering med karaktärer var en av orsakerna till varför de kunde känna sig beroende. Min gestaltning, en skapad musikvideo av Aviccis låt Addicted to you, bygger därför på tidigare forskning, men blir bekräftad av fokusgruppens åsikter. Det finns ett beroende - inte bara mellan karaktärer och karaktärer, utan också mellan åskådare, karaktärer och tv-serier. / This bachelor thesis is about the viewers’ identity of TV series characters, if it can be a contributory key factor to TV series addiction. There is no previous research about this, however, some similarities can be drawn to video game addiction.By holding a focus group regarding the subject I was able to confirm what previous researchers had found out. The participants confessed that due to the bond they felt between themselves and the characters, they would feel as if they were addicted to the TV series they were watching.My final result is presented with my own edited music video with the track Addicted to you by Avicii, where I use previous research, my own research and my results to account during my edit. There is an addiction - not only between characters and characters, but also between the viewer, characters and TV series.

I Sverige är det vanligt att personer idag både dricker alkohol och använder sig av narkotika. Studiens syfte är att undersöka vilka skillnader och likheter yrkesverksamma inom socialt arbete kan identifiera bland missbrukande män och kvinnor. Vi vill undersöka vilka bakomliggande faktorer som orsakar ett missbruk samt hur missbruket och behandlingen framställs. Studien är kvalitativ där sju professionella socialarbetare som kommer i kontakt med missbrukande människor har deltagit i studien genom intervjuer. Informanterna arbetar i Lappland, i tre olika kommuner. För att analysera det inhämtade materialet från intervjupersonerna har vi använt en så kallad kvalitativ innehållsanalys där det mest relevanta för studien lyfts fram och tolkats. Resultatet i studien visar att det finns en rad olika faktorer som orsakar att en person utvecklar ett missbruk, bland annat arv och traumatiserade upplevelser. Intervjupersonerna gör ingen skillnad på män och kvinnor i bemötandet och behandlingen, utan varje person bemöts individuellt. Det som skiljer sig mellan män och kvinnor i missbruk och behandling handlar enligt informanterna bland annat om skamkänslor, där kvinnor anses var mer fyllda med dessa känslor. En slutsats som vi drar utifrån det insamlade materialet är att det finns vissa skillnader och likheter mellan missbrukande män och kvinnor men att det viktigaste är att behandla individen och inte könet.

<p>Studiens syfte var att försöka belysa två sätt att se på missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i missbruksdebatten i dagens Sverige. Vår avsikt var att kartlägga vilket synsätt socialsekreterarna inom missbruksvården har och hur deras synsätt påverkar vilken behandling deras klienter får.</p><p>Våra huvudfrågeställningar var - vilka synsätt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsätt på missbruk påverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna få svar på våra frågeställningar tog vi hjälp av två underfrågeställningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjärnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? Går det att kombinera dessa två olika synsätt?</p><p>Metoden vi använde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare. Resultaten analyserades med hjälp av meningskoncentrering och en meningstematisering och utifrån våra valda teoretiska utgångspunkter – socialkonstruktivism, Durkheims begrepp ”sociala fakta” samt Berglinds handlingsteori. Resultaten visade att valet av respektive sätt att se på missbruk inte hade någon påverkan på valet av behandling. Dessutom visade vår studie att sättet att se på missbruk bland de fem intervjupersonerna vi träffade var ganska lika.</p>

Bemötandet inom missbruks- och beroendevården är oerhört viktigt för att klienter ska vilja motta stöd från de som utför vården, och mötet mellan behandlare och klient kan vara ett första steg i rätt riktning för klienten. Syftet med den här studien var att undersöka hur personalen bemöter vuxna klienter med missbruks eller beroendeproblematik. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Materialinsamling har skett genom sju stycken semistrukturerade intervjuer, och analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska tolkningsram utgår från Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet i studien visar att bemötandet inom missbruks och beroendevården bör kännetecknas av ett kunskapsbaserat och respektfullt förhållningssätt och signalera mänsklig värme, samt grundas på ett individanpassat bemötande med tro på individers egna förmågor. Resultatet visade även på försvårande faktorer i bemötandet, nämligen klientens sjukdomsbild, förnekelse, motstånd och den asymmetriska maktrelationen. / The treatment of clients within abuse and addiction care is extremely important for clients to want to receive support from those who perform care, and the meeting between councellor/therapist and client can be a first step in the right direction for the client. The purpose of this study was to examine how the staff treats adult clients with substance abuse or addiction. To answer the study's purpose and issues conducted the study with a qualitative approach. Materials Collection has been done through seven semi-structured interviews, and then analyzed by qualitative content analysis. Theoretical study of interpretation based on Goffman´s dramaturgical perspective. The results of the study show that the hospitality of substance abuse and addiction services should be characterized by knowledge-based and respectful attitude and signal the human warmth, and it should be based on an individualized treatment with the belief in the individual's own abilities. The result also showed the aggravating factors in the plea, namely the client's illness, denial, resistance, and the asymmetrical power relationship.

Studien syftar på att belysa hur dataspel påverkar unga vuxna mäns beteende samt vilka för-och nackdelar det har på hälsan. Det kommer oftast upp negativa reaktioner på dataspel och dess effekter på hälsan. Forskning visar att våldsamma spel påverkar beteendet negativt och att det leder till ett aggressivt beteende. Det är sällan positiva aspekter som tas upp i studier av dataspel och mindre forskning om unga vuxna mäns upplevelser av dataspel. Målinriktat urval valdes i studien då sex unga vuxna män från Västerås ansågs vara relevant som målgrupp för att ta reda på för- och nackdelar med dataspel samt hur de upplever påverkar deras hälsa. Studien grundar sig på en kvalitativ metod där datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer som utformning. Intervjuerna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar på att utredarna upplevde att dataspel har både negativa och positiva konsekvenser beroende på varför man spelar. Dataspel enligt utredarna i studien är avkopplande och lugnande men det kan påverka kroppen kortsiktigt. Slutsatserna är att dataspel påverkar unga vuxna män mer positivt än negativt när det gäller psykosociala faktorer men mindre positivt för fysiska konsekvenser. Detta beror på att vuxna har mer kontroll och mera kunskaper för att balansera både det dagliga livet och sin hälsa. / The study aims to demonstrate how computer games affect young men adults behaviour and the pros and cons of health. There are usually negative reactions to computer games from others and its effects on health. Research shows that violent games adversely affect behaviour and it is believed that it can lead to aggressive behaviour. There are rarely any positive aspects addressed in studies of computer games and less research on young adult men's experiences of computer games. Targeted selection was chosen in the study as six young adult men from Västerås were considered relevant as a target group to find out the pros and cons of computer games and how they experience their health being affected. The study is based on a qualitative method in which the data collection took place through semi-structured interviews as a design. The interviews were analysed through a manifest content analysis. The result shows that the investigators experienced that computer games have both negative and positive consequences depending on the reason they play. Computer games according to the investigators in the study are shown to be relaxing and calming but however, can affect the body in the short term. The conclusions is that computer games affect young men more positively than negatively when it comes to psychosocial factors but less positive for physical consequences and outcomes. This is because adults have more control and more knowledge to balance both daily life and their health.

Den här uppsatsen handlar om socialsekreterares perspektiv på sitt handlingsutrymme och hur socialsekreterare i sitt arbete samverkar med hälso- och sjukvården när en klient deltar i läkemedelsassisterad behandling. Syftet med studien är att öka kunskapen om handlingsutrymmet för socialsekreterare inom socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården kring klienter med läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende. Vår studie har en induktiv ansats och är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Materialet som analyserats består av sex intervjuer med åtta respondenter från socialtjänstens vuxenenhet missbruk. Vi använder oss av tidigare forskning som relaterar till samverkan i välfärdsorganisationen, en vetenskaplig artikel kring sidomissbruk och en vetenskaplig artikel ur en akademisk tidskrift som undersöker skillnader mellan privata och offentliga missbruksbehandlingar i USA. Resultatet har analyserats med hjälp av Lipskys teori om Street-level bureaucrats om handlingsutrymme och Bertalanffys systemteori för att få att förstå samverkan i ett helhetsperspektiv. Studiens resultat visar att socialtjänstens handlingsutrymme och samverkan finns inom den byråkratiska organisationens lagar och riktlinjer. Faktorer som ökar handlingsutrymmet och samverkan för socialsekreteraren är erfarenhet i yrket och allians med klientens motivation. Utmanande faktorer i handlingsutrymmet och samverkan med hälso- och sjukvården är när den byråkratiska organisationens mål med insatsen inte stämmer överens med klientens mål med insatsen. De mest framträdande faktorerna i vårt resultat som försvårar samverkan och begränsar handlingsutrymmet är sidomissbruk och samsjuklighet hos klienten.