Bakgrund: Opioidberoende är ett ökande folkhälsoproblem och en utmaning för sjuksköterskors förhållningssätt samt kompetens kring smärtlindring. Sjuksköterskors attityder till smärtlindring av patienter med opioidberoende kan påverka omvårdnaden som ska bedrivas med respekt för patienters lika värde.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityd till smärtbehandling för patienter med ett opioidberoende.Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturstudie.Resultat: Under analysen framkom sex huvudkategorier som besvarade studiens två frågor. Sjuksköterskans kunskap, påvisar att sjuksköterskorna ansåg sig ha dålig kunskap och erfarenheter av att vårda patienter med beroende. Sjuksköterskans förhållningsätt, beskriver hur sjuksköterskan väljer att bemöta patienten har stor betydelse för hur mötet och vården kommer att utformas. Patientens beteende, visar på hur sjuksköterskan uppfattar patienten och hur det spelar in på sjuksköterskans vidare attityd. Osäkerhet, sjuksköterskan beskriver att när det inte finns nog med kunskap om att administrera läkemedel skapas en osäkerhet som påverkar omvårdnaden. Stigmatisering, beskriver att den rådande syn som finns på vissa avdelningar bidrar till att skapa och bibehålla vissa attityder. Vilja att vårda, påvisar att trots svårigheter och mycket problematisering kring området ansåg ändå sjuksköterskan ha en vilja att vårda alla patienter oavsett bakgrund.Slutsats: Bristen på utbildning och erfarenhet av beroende var den främsta faktorn till den negativa attityden hos sjuksköterskorna och detta behöver förbättras inom skolväsendet och ute på arbetsplatserna för att omvårdnaden till patienterna med opioidberoende ska förbättras.

Vi har genomfört en studie där syftet varit att undersöka hur vuxna barn har upplevt sin uppväxt med minst en förälder med alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Detta är ett viktigt ämne då det är många barn som lever i dessa familjeförhållanden. Studien är en kvalitativ studie med hermeneutik som metodansats och det teoretiska ramverket består av Scheffs teori om sociala band vilket inkluderar emotionerna stolthet, skuld och skam samt Beckers stämplingsteori. Genom intervjuer med tio stycken vuxna barn till missbrukare har vi kunnat få en djupare förståelse om deras barndom och hur den påverkat dem. Det finns flera gemensamma nämnare i intervjupersonernas berättelser som exempelvis stort ansvar hos barnet, olika våldshandlingar och känslor av ilska, oro, stress och besvikelse. Detta har lett till ett ständigt känslomässigt ansvar i form av kontrollbehov och att känna oro för sin förälder. Detta visar att barnen under sin uppväxt varit medberoende på ett eller annat vis. Karaktärsdrag som att ha svårt att säga nej, ett ständigt ansvarstagande och att vilja vara andra till lags har även följt med intervjupersonerna upp i vuxen ålder. I kontrast till den tidigare forskningen har vår studie indikerat på att det känslomässiga ansvaret var det mest framträdande medan det praktiska ansvaret varit sekundärt.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att beskriva och analysera yrkesverksammas erfarenheter av positiva och negativa aspekter kopplade till substitutionsbehandling samt hur de arbetar för att förebygga dessa. Ytterligare ett syfte har varit att identifiera individuella och samhälleliga hinder som yrkesverksamma upplever i sin yrkesutövning. Vår studie bygger på sex kvalitativa semistrukturerade och lågstandardiserade intervjuer med tre socialsekreterare och tre sjuksköterskor verksamma på mottagningar för substitutionsbehandling där hermeneutik använts som metodologisk utgångspunkt. För att förstå vårt resultat har analysen gjorts utifrån Webers idealtyper för socialt handlande och normativ etik. Vårt resultat visar att samtliga respondenter har liknande syn på vilka positiva följder som tycks komma ur substitutionsbehandling samt på vilka sätt man främjar framgångsrika behandlingsresultat. Återkommande positiva följder som uppmärksammats tycks bland annat vara att patienter i LARO ges ökade möjligheter till en god livskvalitet samt att kriminalitet, prostitution och somatiska sjukdomstillstånd minskar. Det tycks även finnas en samlad helhetsbild av vilka risker som starkt kopplas till substitutionsbehandling och avser läckage, sidomissbruk samt begränsade alternativa vårdinsatser när substitutionsbehandling inte fungerar. Flertalet andra risker har uppmärksammats som tycks ha tillkommit utifrån en numera lättillgänglig behandlingsmetod där våra respondenter menat att utformningen av denna bidrar till att upprätthålla beroende mer än att bryta det. För att förebygga risker och främja behandling har läkemedlens egenskaper anpassats för att minska intresse för läckage och missbrukspotential samtidigt som att respondenter uppmanar och ibland kräver sysselsättning i drogfria miljöer för att komma vidare i behandlingen. Resultatet visar dessutom att det finns individuella och samhälleliga svårigheter och problem i de yrkesverksammas arbete med substitutionsbehandling. Detta sträcker sig från känslomässiga svårigheter om att inte kunna ge en tillräcklig hjälp, att göra egna kliniska bedömningar av patientens aktuella mående till svårigheter kring samarbete mellan diverse vårdgivare. Sammanfattningsvis ser de yrkesverksamma generellt att substitutionsbehandling kan rädda liv men att allvarliga risker föreligger när det gäller hantering av starka och potenta läkemedel. Därför bör försiktighetsåtgärder vidtas när individer ska bli mål för substitutionsbehandling.

Dewens, E & Olsson S.Beroende, med en känsla av stigmatisering. En systematisk litteraturstudie om upplevelsen av ett beroende. Examensarbete i Socialpsykiatri 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2020.Bakgrund: Enligt WHO lever ca. 35 miljoner människor världen över med ett drogberoende. Samhällets generella syn på individer med beroende som en homogen grupp vilka bemöts utifrån sin beroendeproblematik väcker tankar kring hur individernas subjektiva upplevelse av sitt beroende ser ut och hur upplevelsen av stigmatisering upplevs av dessa individer.Syfte: Genom en systematisk litteraturstudie belysa några av de subjektiva berättelser som finns om drogberoende utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, och om beroendet innefattar en känsla av stigmatisering eller inte och huruvida sammanhang har haft betydelse eller ej.Frågeställningar: Hur upplever en människa sitt beroende av droger?Hur påverkas människor med ett drogberoende av stigmatisering?Metod: En systematisk litteraturstudie med sökningar genomförda i databaserna Google Scholar, PsycInfo och Cinahl. Elva stycken studier med kvalitativ ansats valdes utifrån inklusionskriterier ut. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier publicerad av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.Resultat: Den systematiska litteraturstudien resulterade i fyra huvudteman, att bryta kontexten, att ha ett socialt arv, att uppleva stigma och att leva med ett beroende. Utifrån dessa huvudteman beskrivs även åtta underteman.Slutsats: Studien resulterade i en större förståelse kring hur individer upplever sitt beroende och hur påverkan av stigmatisering till följd av sitt beroende har sett ut, detta kan vara av vikt för både berörd profession och den politik som råder. / Dewens, E & Olsson, S. Addiction, with a sense of stigmatization. A systematic literature study on the experience of addiction. Degree project in Social psychiatry 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020.Background: According to the WHO approximately 35 million people in the world are living with drug addiction. The societal view on individuals with addiction is described as a homogenous group that is treated according to the problems springing from their addiction. This raises thoughts concerning the individuals subjective experiences of their addiction and the experiences of stigmatization that these individuals endure.Purpose: Through a systematic literature study shed light on some of the subjective stories on drug addiction out of a phenomenological approach, and if addiction in and of itself comes with a feeling of stigmatization or not and whether context has been of importance or not.Issues: How does an individual experience his/her addiction to drugs?How are individuals with a drug addiction affected by stigmatization?Method: A systematic literature study done through the databases Google Scholar, PsycInfo and Cinahl. Eleven studies with a qualitative approach were chosen with the help of inclusion-criteria. The studies were quality-controlled with a review template created by ”Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.” which is a governmental institution for medicinal and social evaluation.Result: The systematic literature study resulted in four themes, to break the context, to have a social heritage, to experience stigma and to live with an addiction. From these main themes, eight sub-themes are also described. Conclusion: The study resulted in a greater understanding of how individuals with addiction experiences their addiction and the stigmatization that comes with it, this can be important for both the concerned professions and the current political climate.

In this study we have used narrative method since it highlights the experiences of the informer. We applied the method to stories derived from newspaper interviews and from the book Visuell Drog. When searching for the empirical material we looked for stories in which pornography addiction describes. When the Internet was introduced the domain of pornography developed and the responsiveness has contributed to the development of this new form of addiction. The aim of this essay is to analyze how the people who are dependent on consuming pornography make sense of their life experiences. To achieve the purpose we have the following questions:What function fills Internet pornography consumption in the stories? In what way have the people´s experiences of life contributed to their view of interpersonal interaction?The results of our essay showed that this is a topic that exists in the silence leaving those who suffer alone.

Bakgrund: De flesta rökare behöver någon form av stöd för att framgångsrikt uppnå ett rökstopp. Denna litteraturöversikt undersöker metoder som används för rökavvänjning inom hälso- och sjukvården samt hur effektiva dessa metoder var. Ett individanpassat stöd från hälso- och sjukvården samt insikt i hur både sociala och kulturella faktorer påverkar patientens motivation, är viktigt att förstå för att effektivt assistera patienter med deras rökavvänjning. Syfte: Syftet var att undersöka effektiviteten av använda rökavvänjningsmetoder inom hälso- och sjukvård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där befintlig forskning har sammanställts med hjälp av tio artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet visade på att framgångsrik rökavvänjning är beroende av en kombination av faktorer. Dessa faktorer består av motivation och varierande former av terapi, nikotinläkemedel samt teknologiska hjälpmedel. Kulturella och sociala faktorer visade sig även ha en betydande roll för att öka chanserna att framgångsrikt uppnå ett rökstopp. Sammanfattning: En personanpassad kombination av terapi i samverkan med nikotinläkemedel ökar patientens chanser att lyckas med ett rökstopp. Tekniska hjälpmedel som metod kan vara en effektiv hjälp vid rökavvänjning. Det behövs dock ytterligare vetenskaplig evidens för att fastslå deras effekt. Anpassningar av vården behövs för att tillgodose de varierande behoven hos olika sociodemografiska grupper.

Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för de processer som individer med missbruk och beroende beskriver som centrala för deras tillfrisknande. Vidare undersöks vad som motiverat individen att söka hjälp, har förändringen föranletts av en specifik händelse eller beskrivs det som en större process och vad upplever individen har underlättat och försvårat tillfrisknandet. Studien utgår från en kvalitativ ansats. Frågeställningarna besvaras med hjälp av fyra semi-strukturerade intervjuer bestående av personers berättelser om vägen till drogfrihet. Den transteoretiska modellen och empowerment utgör den teoretiska grunden i analysen. Resultatet visar att den egna viljan, en önskan att leva har varit en stor motivation till förändring. Även negativa sociala, känslomässiga och ekonomiska konsekvenser, påtryckningar och stöd har motiverat intervjupersonerna att söka hjälp eller ta emot hjälp. Beslutet att förändra beskrivs som en del av en stor process och har inte föranletts av en specifik händelse. Det våra intervjupersoner uppgav som underlättande omständigheter i tillfrisknandet var sociala relationer, familj och Anonyma Alkoholister. Sunda sociala relationer är någonting som är väldigt viktigt i både förändringsprocessen men även i bibehållandet av drogfriheten.

Alkohol- och drogberoende är förknippat med mycket skam. Att reducera skammen är en viktig del för att personer med ett beroende ska kunna tillfriskna. I den här kvalitativa studien har djupintervjuer gjorts med 8 personer som har tillfrisknat från sitt alkohol- och drogberoende. Syftet var att få en fördjupad förståelse av den upplevda skammen både under det aktiva beroendet och i tillfrisknandet. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Alla deltagare uttrycker en stor skam under sitt aktiva beroende. Vissa studier visar på den intrapersonella skammen som en positiv kraft som kan korrigera negativa eller dysfunktionella beteenden. Denna studie ger en tydlig bild av att den intrapersonella skammen inte fungerar på detta sätt under ett aktivt beroende men att den tycks göra det efter en tid in i tillfrisknandet. Däremot tycks den interpersonella skammen, skammen av att inte kunna hålla fasaden uppe, vara en stor del i att sluta använda alkohol eller droger. Att träffa andra människor med liknande erfarenheter och att prata om skamliga upplevelser och handlingar har varit en viktig del i att minska skammen i tillfrisknandet. Den praktiska implikationen är vikten av att bemöta den svåra känslan skam i beroendebehandling.

Bakgrund: Att vara närstående till någon med beroende kan vara påfrestande och svårt. Närstående tar ofta ett stort ansvar för den drabbade vilket ofta leder till att de känner sig trötta, utelämnade och utvecklar egen psykisk ohälsa. Psykiatrisjuksköterskan har ett ansvar för att värna om närståendes hälsa och för detta behöver de kunskap kring deras situation. Närstående till personer med beroende är idag inte så väl studerat.   Syfte: Att beskriva innebörden av att vara närstående till någon med beroende. Metod: En Kvalitativ studie där data bygger på tjugo skrivna berättelser från närstående till personer med ett beroende. Data analyseras med fenomenologisk livsvärldsansats. Resultat: Skulden framkommer som den essentiella innebörden i upplevelsen av att vara närstående till någon med beroende och kan beskrivas utifrån fyra kluster: ”Känslor av maktlöshet”, ”Påfrestningar psykiskt och fysiskt”, ”Behov av att bli sedda och lyssnade på” samt ”Avsaknad av stöd”. Konklusion: Att vara närstående beskrivs som en daglig kamp vilken innefattar en rad svåra känslor. Närstående uttrycker en önskan om att bli involverad i vården och har även själva ett behov av stöd för att inte utveckla psykiska ohälsa / Background: Being related to a person with addiction can be stressful and difficult. Relatives often take great responsibility for the victim, which can make them feel tired, left out and at risk of becoming mentally ill themselves. The psychiatric nurse has a responsibility to safeguard the health of relatives and for this they need knowledge about relatives´ situation. Relatives of people with addiction are not so well studied today.   Purpose: To describe the meaning of being related to someone with an addiction. Method: A Qualitative, phenomenological life-world approach was used. Data were collected by twenty written narratives of related parties. Data were analyzed according to the phenomenological lifeworld approach. Result: Guilt emerges as the essential meaning of being related to someone with an addiction. This can be described based on four clusters: “Feelings of powerlessness”, “Strain mentally and physically”, “Needs for being seen and listened to” and “Lack of support”. Conclusion: Being related is described as a daily struggle which involves a number of difficult emotions. Relatives need support to avoid suffering from mental illness themselves. Relatives express a desire to be involved in care and expressed need of support in order to not develop mental illness themselves.

Bakgrund Årligen går globalt sett över tre miljoner människor bort i sviterna av sjukdomar relaterade till överkonsumtion av alkohol. I Sverige ever fler än 300 000 personer med någon form av alkoholberoende. Dessa personer förekommer inom hälso- och sjukvården i allt större utsträckning och för att sjuksköterskors omvårdnadsarbete ska förbli personcentrerat i deras möte fordras en förståelse för de svårigheter alkoholberoende personer ställs inför vid kontakt med vården. Syfte Att belysa upplevelser hos patienter med alkoholberoende i deras möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt bestående av fjorton kvalitativa forskningsartiklar. Data samlades in medelst sökningar i databaserna CINAHL complete, PsycINFO samt PubMed. Utvalda artiklar genomgick kvalitetsgranskning och sammanställdes därefter i en matris. Data analyserades genom integrerad analys.   Resultat Analysen gav upphov till två huvudkategorier: stigma och utebliven vård, båda med tillhörande underkategorier. Upplevelser av stigmatisering kring alkoholberoende som sjukdom gav upphov till vårdlidande. Ouppfyllda vårdbehov i form av utebliven omvårdnad, utebliven medicinsk hjälp, och illa bemötande från vårdpersonal föranledde ett ökat lidande. Slutsats Sjuksköterskor och annan personal inom hälso- och sjukvården behöver medvetandegöras om hur bristande bemötande och negativa attityder inom hälso- och sjukvården kan föranleda ett ökat vårdlidande hos personer med alkoholberoende. Detta kan påverka dessa personers förmåga att söka och erhålla vård. För att minska ett utbrett onödigt lidande behöver kunskap och förståelse om stigmatiseringens skadande effekter uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. Detta för att upprätta ett personcentrerat och patientsäkert förhållningssätt som främjar denna patientgrupps hälsa. / Background Globally 3 million people die every year from diseases related to overconsumption of alcohol. In Sweden over 300 000 suffer from some form of alcohol addiction. These people are frequent visitors in the healthcare community and in growing numbers. For nurses to manage a person-centered care for these patients an understanding of their innate suffering and the difficulties surrounding their healthcare relationships need to be addressed. Aim To enlighten the experiences of patients with alcohol addiction in their encounters with the healthcare community. Method General review based on 14 qualitative scientific articles obtained from academic databases CINAHL complete, PsycINFO and PubMed. Chosen articles were selected through a qualitative review and compiled into a matrix. Analysis of data was performed using an integrated method. Results Two main categories emerged: stigma and non-care, each with underlying subcategories. Experiences of stigma related to alcohol addiction as a medical diagnosis could be seen as having a direct effect on suffering caused by care. Insufficient care in form of non-care, loss of medical aid, and poor treatment in healthcare encounters resulted in additional suffering. Conclusion Nurses and other healthcare personnel need to reach a greater understanding of the suffering effects of stigma related to alcohol addiction and its effect on these patients and their desire and ability to seek medical care. By doing so relieving unnecessary suffering and enabling a person-centered and secure care for these patients in their strive toward health when facing alcohol addiction.