Syftet med den här uppsatsen är att belysa problematiken kring dataspelsberoende och ta reda på hur unga män (killar) förhåller sig till detta. Vi ville ta reda på hur de ser på risken för att bli beroende på ett negativt sätt av att spela dataspel. Ser killarna det som ett allvarligt problem och har de några strategier för att inte påverkas negativt. Studien genomfördes i form av intervjuer i två fokusgrupper som bestod av fyra killar i varje grupp. Som grundläggande material för arbetet valde vi att använda oss av teorier om modernisering, stämpling, hyperverklighet och neutralisation. Under tidigare forskning har vi valt att ta upp bland annat om hur beroende ses ur både en vetenskaplig och en medicinsk synvinkel. Som resultat har vi kommit fram till att problematiken kring dataspelsberoende inte uppmärksammas mycket av informanterna och att de har låg kunskap om risker och konsekvenser av överdrivet dataspelande. / The purpose of this study is to highlight and discuss the problems of computer game addiction and find out how young men relate to this. We wanted to find out how they see the risk of becoming dependent in a negative way of playing computer games. Do they see any problems and do they use any strategies to not be affected negatively. The study is qualitative and was conducted in the form of interviews. We interviewed two focus groups consisting of four boys in each group, in the ninth grade. As basic material for this work we chose to use theories on modernization, conspiracy, hyper-reality and "neutralisationstekniken". For previous research, we have chosen to include, among other things, how dependence is viewed from both a scientific and a medical viewpoint. As a result, we have concluded that the problem of computer game addiction is not addressed adequately much and that the informants we interviewed did not have enough knowledge about the risks and the consequences of excessive computer gaming.

No description available.

Denna kvalitativa studie undersöker möjliga samband mellan strukturerat lärande i kooperativa arbetsformer och SUM-elevers delaktighet. För att SUM-eleverna ska vara reellt inkluderande krävs en upplevelse av delaktighet i alla tre aspekter, fysisk, social och didaktisk. Denna undersökning fokuserar på matematiska resonerande samtal i grupp för att se om SUM-eleverna kan delta på samma villkor som sina klasskamrater inom klassens ram. Forskning har visat att det finns lärmiljöer och undervisningssätt som ger bättre förutsättningar till lärande för alla elever. Skollag och läroplan ger ett dubbelt uppdrag, demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget. Modellen Kooperativt Lärande skulle kunna möjliggöra detta samtidigt. Studien bygger på en intervention som gjorts i form av deltagande observation. För att kunna besvara frågeställningarna har en triangulär ansats gjorts. Fältanteckningar, intervjuer och enkäter har använts för att fånga upp elevernas agerande och upplevelser. Studien utgår från ett socialkulturellt synsätt på lärande och har teorier om gruppen betydelse för lärande, positivt ömsesidigt beroende och kooperativ lärande som teoribas. Slutsatsen är att Kooperativt Lärande ger många möjligheter för elever med olika behov och kunskapsnivåer att utvecklas. Arbetsmodellen ger en möjlighet till reell inkludering för SUM-eleverna, men kräver mycket av den undervisande läraren. För att ett ömsesidigt positivt beroende ska uppstå krävs noggrann planering av tid, grupper och uppgifter. Det förutsätter att läraren är väl insatt i arbetssättet och är beredd att se sin roll på ett nytt sätt, samt att förstå budskapet bakom modellen.

Detta examensarbete fokuserar på medberoende, utifrån intervjuer med några som har växt upp med missbrukande föräldrar, och deras perspektiv angående livskvalité som medberoende personer. Syftet är att utifrån det psykosociala perspektivet, synliggöra risker med att växa upp i en missbruksfamilj som medberoende och hur det har påverkat utvecklingen av livskvaliteten i vuxen ålder. Studien består av forskningsstudier, litteraturgranskning och egen empirisk komponent, som omfattar intervjuer med fem medberoende personer varav tre har utvecklat eget missbruk som de har fått hjälp med.   Barn som växer upp i en dysfunktionell familj och utsätts för missbruksproblematik får diverse konsekvenser. Flertal vuxna barn till missbrukande föräldrar upplever att de hade växt upp i förtid och tog på sig den vuxnes roll. Instabila och opålitliga föräldrar gjorde att barnens tillvaro präglades av oorganiserad och komplicerad livsstil. Det ledde till att barnen kände sig ensamma och i ständig kamp om bekräftelse, någonting som följer med de till vuxen ålder. / This bachelor's thesis focuses on co-dependency from interview individual’s perspective who have their own experience in co-dependency from the childhood with one or both of their parents being dependent on alcohol or drug substance. The purpose of this thesis is to obtain an increased knowledge of the codependency phenomena based on the sociological perspective, reveal the risks of growing up in an addicted family as a co-dependent individual and how it has influenced the development of the quality of life in their adult age. Thesis consists of research studies, literature review and own empirical component which includes qualitative interviews with five cohabiting individuals, of which three have developed their own addiction they have received help for. The drawn conclusion is that co-dependency problem, just like substance abuse difficulty, is a complicated and ambiguous concept. Children who grow up in a dysfunctional family and are exposed to substance abuse problems from a young age, have different consequences. Many adult children of addicted parents experience that they were forced to grow up early and take upon the adult's role. Unstable and unreliable parents made the children's existence characterized by unorganized and complicated lifestyle where they felt alone and in constant struggle for confirmation, something that accompanies them into the adulthood.

In order for companies to be able to reach the global market more easily and to meet customers’ expectations, strategic alliances have increased. Strategic alliances form when two or more companies decide to cooperate to reach a higher strategic purpose, which they cannot do individually. Many alliances do not succeed and strategic alliances are often very difficult to manage and requires a competent management and leadership. Previous research claims that leadership plays a major role in the success of strategic alliances. The aim of the study was to contribute to better understanding of what impact leadership have in strategic alliance. The method used was based on a qualitative research design with semi structured interviews from six companies in different sectors. The results of the study indicate that leadership has an important impact in a strategic alliance. The results also indicate that the four success factors; trust, interdependence, communication and conflict management, are important to succeed with the alliance. Leaders strives to create trust by building good relationships internally and externally within the alliance. The leaders of the companies experienced interdependence which was considered positive. All leaders put a lot of effort to ensure good communication, which is done by being transparent, straightforward, open and honest in his communication. The few conflicts that arose in the alliances were resolved at one time by being diplomatic and creative.

Aktierekommendationer som publiceras för allmänheten kan tas fram av både analytiker och journalister. Trots att de till synes har samma arbetsuppgifter finns skillnader i hur de arbetar. Analytiker har enligt tidigare studier visat sig kunna vara beroende och således utfärda aktierekommendationer som inte återspeglar verkligheten. Journalister ska emellertid vara neutrala vilket bör ge korrekta aktierekommendationer. Utifrån det ämnade den här studien att ta reda på om det fanns skillnader i aktörernas agerande. Det genom att undersöka om yrkesroll påverkar utfallet av aktierekommendationer; om köp– eller säljrekommendationer som publiceras i störst utsträckning. Vidare hade studien för avsikt att ta reda på om marknadsvärde är en faktor som påverkar utfall på aktierekommendationer. Det eftersom analytiker visat sig vara benägna att kompromissa sin neutralitet för att få insikt i mindre bolag som inte delger marknaden med lika mycket offentlig information som större bolag. Genom logistisk regression testades sannolikheter för att undersöka syftet och besvara hypoteser. Studien fann att analytiker i större utsträckning utfärdar köprekommendationer jämfört med journalister. Det påvisas att mindre bolag i större utsträckning får köprekommendationer. Däremot finner studien inget stöd för att analytiker i större utsträckning utfärdar köprekommendationer för mindre bolag än vad journalister gör.

För de elever som idag går i grundskolan har undervisningen från första dagen i skolan styrts av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11).  Till skillnad från tidigare läroplaner har Lgr 11 ett tydligt fokus på resultat och målstyrning och en viktig del av detta är formativ bedömning och att eleverna utvecklar förmågan att bedöma sina resultat. För att lyckas med detta krävs att läraren skapar situationer där eleverna får träna på att skatta sin egen insats men också på att ge återkoppling till sina kamrater. Kooperativt lärande så som exempelvis kamratrespons, har visat sig ha dokumenterat goda effekter på elevers lärande. För lärarprofessionen är kunskaper om dessa effekter värdefulla, inte minst för att med forskning i ryggen kunna motivera olika didaktiska val. De aspekter (kunskapsutveckling, uthållighet och motivation) som undersöks i detta examensarbete hänger samman med de framgångsfaktorer för lärande som Hattie (2012) och Wiliam och Leahy (2015) identifierat utifrån sina metaanalyser. Forskningen har fått stort genomslag vilket gör det intressant att addera elevperspektivet till den kunskap som redan finns. Syftet med den här studien är att undersöka mellanstadieelevers upplevelse av arbetssättet kamratrespons inom svenskämnet. Vad är elevernas uppfattning om kamratrespons och hur påverkar arbetssättet dem gällande kunskapsutveckling, uthållighet och motivation? För att kunna uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts, med fokusgruppsdiskussion som undersökningsredskap. Resultaten pekar i huvudsak på att eleverna har en positiv uppfattning om kamratrespons. När det gäller kunskapsutveckling ger arbetssättet dem insikter, främst på konkret nivå. En utmaning är att eleverna behöver rustas väl för att kunna ge varandra respons. Resultatet visar att en del elever upplever att de inte är kompetenta nog att ge respons vilket skapar en obalans i gruppen och detta riskerar att sätta käppar i hjulet för att gruppen ska uppnå det positiva ömsesidiga beroende som Fohlin, Moerkerken, Westman och Wilson (2017 ss. 115-117) menar är kärnan i det kooperativa lärandet.   När det gäller hur kamratrespons påverkar elevernas uthållighet ser den ut att gynnas i de fall eleverna får relevant respons. Mottagarperspektivet spelar också roll eftersom eleverna vill att andra ska tycka att de skriver bra. Elevernas motivation för att skriva ser även ut att kunna påverkas positivt just för att arbetssättet är transparent vilket ger tillgång till många förebilder och skapar en gemenskap kring skrivandet men precis som gällande uthålligheten hänger framgången på att det finns ett positivt ömsesidigt beroende i gruppen. Det är därför viktigt att man som lärare organiserar lärandet på ett sätt så gruppen har ett gemensamt mål där individuella insatser tydliggörs. Ger återkoppling och beröm för alla delar av responsprocessen, stöttar eleverna gällande vad och på vilket sätt de ska ge respons samt parar ihop elever så de har likande kunskapsnivå.

Tanken med den här studien är att ur ett brukarperspektiv lyfta och problematisera den höga personalomsättning som råder och så har gjort under ett par år på många av landets socialkontor. Studien är kvalitativ och fem intervjuer har gjorts med personer som har erfarenhet av att byta socialsekreterare. Studien belyser vad som anses vara viktigt för en god relation, vad som är gynnsamt för personer i ett förändringsarbete samt hur tid med samma person kan påverka tilliten till den personen. Den specifika målgruppen för studien är personer som har kontakt med socialtjänsten på grund av egen beroendeproblematik. Uppsatsen inleds med en presentation av socialtjänsten som organisation samt med en bakgrund till socialtjänstlagen för att ge läsaren en överblick av den organisation som problemet grundar sig i. Detta följs av ett avsnitt tidigare forskning där fokus ligger på vad som är gynnsamt för att bygga goda relationer och att bygga tillit samt vad som visat sig vara hjälpsamt för att ta sig ur ett beroende. Den ur intervjuer insamlade empirin analyseras sedan med hjälp av Honneths teori om Erkännande samt med Prochaska och Di Clementes teori Stage of changes, även tidigare forskning används som analysverktyg. Resultatet visar att en hög personalomsättning på socialtjänstens kontor ger en bristande kontinuitet för klienterna vilket föga förvånande visade sig inte vara gynnsamt för deras återhämtning. Vidare upplevde respondenterna att många praktiska saker inte fungerar på grund av personalomsättningen, vilket de ansåg vara både stressande och problematiskt. Å andra sidan visade det sig även att de som haft sin socialsekreterare en relativt kort period ändå kunde ha ett stort förtroende för denne.

I denna studie görs ett försök att förstå hur tolvstegsprogrammet kan ses som en lärprocess i syfte att uppnå drogfrihet. Studien är kvalitativ, med en hermeneutisk ansats och ett målstyrt urval. Studiens resultat grundas i fem personers upplevelser av tolvstegsprogrammet och hur det hjälpt dem att blidrogfria. Samtliga deltagare har tidigare haft ett beroende av alkohol och droger som de lyckats övervinna med hjälp av tolvstegsprogrammet. Studiens forskningsfrågor syftar till att ta reda på vilka faktorer i tolvstegsprogrammet som hjälper drogberoende att tillfriskna. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade tre faktorer som utmärktes som viktigast för studiens deltagare, vilka var gemenskap, andlighet, samt upprätthållandet av dagliga rutiner. Studien påvisar att tolvstegsprogrammet kan ses som en läroprocess, med sociokulturellt lärande som teoretisk utgångspunkt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Bakgrund: Amytrofisk lateralskleros är en obotlig progressiv nervsjukdom som drabbar cirka 200 personer varje år. Sjukdomen innebär att den drabbade successivt förlorar kroppsfunktioner som gör det svårt för personen att klara sitt vardagliga liv, med opåverkade kognitiva förmågor. Än finns inget botemedel utan behandlingen fokuserar på symtomlindring, palliativbehandling och hjälp och stöd i hemmet. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån hälso- och sjukvårdslagen med målet att stärka den drabbades livskvalitet och upprätthålla självbestämmanderätten. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med Amyotrofisk lateralskleros. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats baserad på nio bloggar. Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; Livet begränsas alltmer, oro för framtiden och omöjligt att vara självständig med sju underkategorier. Konklusion: Att få diagnosen påverkar personernas vardag på så sätt att livet begränsas alltmer.  De upplever att deras familjer har en stor betydelse för hur livet upplevs, ger en trygghet samt en vilja att fortsätta leva. Det finns en oro inför framtiden med blandade känslor av dödångest samt hopp och förtvivlan, men trots detta accepterar de sin sjukdom. Personerna får en vardag där det är omöjligt för dem att vara självständiga, med livsavgörande hjälpmedel samt ett beroende av assister. / Background:Amytrophic lateral sclerosis is an incurable progressive nerve disease that affects about 200 people each year. The disease means that the victim gradually loses body functions that make it difficult for the person to cope with his everyday life, with unaffected cognitive abilities. There is no cure but the treatment focuses on treating symptoms, palliative care and support.  The nurse should work on the basis of the health care law with the aim of strengthening the quality of life of the victim and maintaining selfdetermination. Aim: The aim was to describe people’s experiences of living with amyotrophic lateral sclerosis. Method:A qualitative content analysis with an inductive approach based on nine blogs. Results: From the analysis appeared three categories; Life is increasingly limited, worry about the future and impossible to be independent with seven subcategories. Conclusion: Getting the diagnosis affects everyday life so that life gets more limited. They find that their families are importeant for the way life is experiences, providing a sense of security and a willingness to continue life. There is a concern for the future with mixed feelings of death anxiety as well as hope and despair, despite this they accept their illness. People are given a dailey life where it is impossible for them to be independent, with life-giving tools and a dependence on assistants.