Initially, civil society received other emphases since the 1990s, which were associated with cooperation, empirical solutions and community of interests. In Sweden, segregation has increased and the current government for 2022 in Sweden has mentioned this in its government declaration that segregation is due to socio-economic and social problems. With this starting point, the purpose of the essay was built. The purpose of the study is to investigate how civil society organizations work with integration projects to counteract segregation in the city of Växjö, as well as what the cooperation between civil society organizations and the state, the county board and the municipality looks like. The method for the master's thesis is a qualitative interview study. The interviews are the empirical materials for the essay, and the interviews were based on semi-structured interviews from three civil society organizations and an interview with business developer in Växjö municipality. The conclusion of the survey is that communication, cooperation, interactions, common goals etcetera are instruments that are needed for cooperation between civil society organizations and the municipality, the county board and the state to function. But what is needed to carry out integration projects to counteract segregation is funding. This is what civil society organizations are in need of, because they have opportunities, knowledge and are first in line in the fields of integration. KeywordsCivil society, civil society organizations, integration, segregation, network governance, interdependence, coordination, pluralism.NyckelordCivilsamhället, civilsamhälletsorganisationer, integration, segregation, nätverksteori, ömsesidigt beroende, samordning, pluralism.

Trots att socialt arbete strävar efter att främja ett mer jämställt föräldraskap, fortsätter förväntningar och normer relaterat till genus och kön spela en betydande roll. Studien undersöker, med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats och teorin om genussystemet, socialarbetares könsspecifika förväntningar på moderskap och faderskap särskilt i en missbruks- och beroendeproblematik. De könsbestämda förväntningarna kan påverka stödåtgärder för föräldrar, om de fortsätter att reproduceras inom socialt arbete. Studien genomfördes med kvalitativ metod, där tio informanter medverkar genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys. Det framkom av resultatet underliggande traditionella förväntningar på moderskap och faderskap i samband med missbruks- och beroendeproblematik, samtidigt som socialarbetarna var medvetna om förväntningarna och normerna kopplat till genus. Huvudsakligen framhävs det en bild av socialarbetarna att moderskapet är relaterat till ansvar och omsorg samt kommer med högre krav. Faderskapet undgår ofta krav och kritik även när de har en liknande missbruks- och beroendeproblematik. Det framkommer att det är mer normaliserat för männen att ha den typen av problematik. Moderskapet konstrueras som det primära och fadern förbises i föräldrarollen, vilket leder till en passiv roll där han tillhör missbruks- och beroendeproblematik samtidigt som mamman inte accepteras med liknande problematik. Vår studie synliggör hur traditionella könsspecifika förväntningar reproduceras inom socialt arbete och påverkar arbetet i möte med föräldrar med missbruks- och beroendeproblematik.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om anhörigstöd genom att kritisk granska hur anhöriga till närstående med beroendeproblem konstrueras i lagstiftning och styrdokument för anhörigstöd och hur detta påverkar rätten till, och utformningen av, anhörigstöd. Studien har genomförts med en deduktiv governmentalityansats, ett perspektiv som kännetecknas av ett intresse för hur statens styrningsmentalitet, rationalitet och tekniker för styrning medieras via olika former av lagstiftning, policydokument och operativa riktlinjer. Studien har genomförts med en komparativ ambition som syftat till att jämföra föreställningar om medberoende som en problemkategori med statliga förväntningar på anhöriga som resurs i omsorgen av närstående. Frågeställningarna har behandlat hur och när en anhörig är att förstå som ett problem och resurs, hur råd, stöd och rekommendationer, samt professionella förhållningssätt, skiljer sig mellan anhöriga som vårdar och de som kategoriseras som medberoende och huruvida detta kan förstås i relation till styrningstekniker. Studiens frågeställningar har operationaliserats kring ett teoretiskt grundat analysschema, som väglett textanalys och tolkning av empiri. Analysschemat systematiserades i komponenter för att kritiskt granska empirins diskursiva formationer. Resultaten är presenterade i tre kapitel: Karaktär och förklaringar, Orsaker, aktörer och strategier och Subjektiviteter, auktoriteter och tekniker förstyrning samt i en illustrerande resultatfigur. Resultaten har visat att lagstiftning och policy kategoriserar anhöriga genom att systematiskt tillskriva dem olika egenskaper samt problem och behov, därtill varierande normativa föreställningar om anhörig-närståenderelationen i förhållande till omsorg och utsatthet. Empirin medierar en styrningsmentalitet som isärhåller anhörigkategorier som skilda fenomen, mottagliga för olika former av anhörigstöd, styrningstekniker och professionella förhållningssätt. Missbrukets medikalisering placerar anhörigstödet inom beroendevårdens ansvar. Anhöriga till närstående med beroendeproblem ska därför erbjudas stöd som antingen involverar dem i behandlingsfrämjande beroendevård eller behandlar egna medberoendebeteenden. Råd, stöd och rekommendationer riktade till anhöriga som vårdar kontrasterar ett tydligare omsorgsperspektiv. Anhöriga som vårdar närstående ska erbjudas stöd som underlättar den frivilliga omsorgen genom olika praktiska och administrativa avlastningspaket. Governmentalityanalysen har lett till slutsatsen att idealsubjektet är en autonom och ansvarstagande anhörig som aktivt förhåller sig till anhörigskapets risker genom att efterfråga anhörigstöd i enlighet med den medierade problem- och behovsbilden som tillskrivits tillhörande anhörigkategori. Studien har relevans för det sociala arbetet eftersom lag och policy ger upphov till olika program, åtgärder och insatser på den praktiknära nivån.

<p>Contents:</p><p>The evolution of today’s computer influenced society has taken giant steps towards virtual reality, game addictions and the possibility of not having to meet the people we communicate with. What is a reality today?</p><p>To give a more concrete image of our question we’ve chosen the online game World of Warcraft as an example and to describe our connection to an alternative reality. We have performed different investigations, interviewed both gamers and non gamers, all this to give us the opportunity to see if the term reality has started to change in a direction that will allow us to call this alternative world a reality, or if it’s just a world wide phenomena of for example gaming addiction. To do this there is a demand on us to have our own definition of what a reality is, and to do so we have included discussions from philosophers thesis against a discussion of what virtual reality is.</p> / <p>Innehåll:</p><p>I dagens samhälle har utvecklingen gått framåt mycket under senaste åren, detta har medfört virtuella världar, spelberoende och att människor kan kommunicera på annat sätt än fysiskt. Vad är egentligen en verklighet?</p><p>Vi har använt oss av exemplet World of Warcraft, för att beskriva vår upplevelse av en alternativ verklighet. Vi har med hjälp av olika undersökningar, intervjuer och så vidare försökt ta reda på så mycket som vi kan, för att ges möjligheten att utreda om begreppet verklighet har förändrats så mycket att ett onlinespel idag kan kallas för verklighet eller om det endast är ett fenomen, som spridits över hela världen, av exempelvis spelberoende. För att kunna göra detta måste vi dessutom skapa oss en definition av vad vi tycker är verklighet, detta gör vi bland annat genom att se till filosofers teser och att jämföra detta med beskrivningar till vad en virtuell värld är för någonting.</p>

Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmässigt i kontakt med missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare än vi själva" som de menar sig ha tagit hjälp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete är ett försök att tränga djupare i denna fråga kring hur tillfrisknande missbrukare använder sig av detta begrepp. Frågeställningar: 1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gäller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i så fall ut? 2. Har olika behandlingsmodeller olika sätt att skapa ett övergångsområde där at-tributionerna genereras? Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats eftersom före-satsen är att beskriva och förstå informanternas livsvärld. I syfte att skapa empiri har tre fokusgruppstudier genomförts hos tre behandlingsorganisationer. Resultat: Studien visar på en skillnad i attributionsstilar mellan informanterna Iris, NA-Anonyma Narkomaner och Kuröns HVB. Det är också stor skillnad hur infor-manterna kan tillskapa ett övergångsområde där attributionerna genereras. Diskussion: De uppvisade skillnaderna mellan de olika informanterna i fråga om att skapa ett övergångsområde kan antas bestå i hur väl deltagarnas integration med be-handlingsorganisationens diskursiva praktik har uppnåtts. Vidare kan det antas att skapandet av ett integrerat övergångsområde kan bidra till upplevelsen av överlåtelse och bärande, vilka i föreliggande såväl som tidigare studier har visat sig ha betydelse för bibehållen nykterhet. Till yttermera visso framläggs hypotesen att en kunskap – hos behandlingsorganisation eller den enskilde psykoterapeuten – om klientens attribution-er kring gudsrepresentationen är till gagn för behandlingsresultaten.

Syftet med studien var att få fram personliga betraktelser av olika kategorier kopplat till intag av narkotika, alkohol och receptbelagda mediciner av personer med egenupplevda erfarenheter. Kategorierna missbruk och självmedicinering står i fokus men det lämnas även plats för andra kategoriseringar av intag. Detta för att undersöka hur kategoriseringar kan påverka behandlingsarbete. Sex personer intervjuas om deras upplevelser av narkotika- och alkoholintag samt hur de ser på olika kategoriseringar inom detta område. Det undersöks hur intervjupersonerna definierar sitt intag eller före detta intag av alkohol och narkotika samt hur denna kategorisering har kommit till. Studien är kvalitativ och har sex semistrukturerade intervjuer som underlag för resultatet. Studien börjar med en genomgång av olika begreppsdefinitioner gällande missbruk samt en genomgång av narkotikastrafflagen. Därefter redovisas forskning som tar upp attityder angående missbruk ur professionella behandlares perspektiv. I teoridelen tas tre teorier upp, Culture in action-teorin, självmedicinerings-hypotesen och stämplingsteorin. Resultatet visar respondenternas egna berättelser vilket är empirin som vår analys bygger på. Analysen görs ihop med de teorier som redovisats. Resultatet visar att många upplever självmedicinering som ett relevant begrepp och att den hårda kategoriseringen av missbrukare påverkar de stämplade starkt. Kategoriseringen av intag ser olika ut beroende på i vilket livsstadie personen befinner sig. Något som också spelar stor roll är i hur stor utsträckning intaget tagit över personens liv. Det framkom tankar om att den hårda kategoriseringen inom behandlingar upplevs som nedtryckande och stämplande. En mer individanpassad missbruksvård var önskad. Det framkom även vissa paralleller mellan respondenterna och självmedicinerings hypotes. / The purpose of this study was to reach personal views on categorization of the intake of natcotics, alcohol and prescription drugs by people with personal experiences on the subject. The categories drug abuse and self medication where the core categories but there where room for other categorization of intake. The purpose was to see how categorization can affect addiction treatment. Six persons where interviewed on their experiences of drugs and alcohol and their views on the categorization of these topics. The persons tell how they define their intake (or former intake) of drugs or alcohol and how this categorization came to be. This is a qualitative study the result is based on six semi structured interviews. It starts with a review on different definitions of addiction and the Swedish drug laws. Thereafter there is a presentation on research about the attitudes of professional addict treaters. The study contains three theories. The culture in action theory, the self-medication hypothesis and the labeling theory. The result shows the respondents own testimony witch is the foundation the analysis rests upon. The analysis is done together with the mentioned theories. The result shows that most respondents see self medication as a valid concept and that the harsh categorization in addict treatment has an impact on those facing it. The categorization of intake differs depending on the life situation of the person that does the categorization. Another important aspect is how much the intake is ruling the intakers life. The harsh categorization in addict treatment is seen as suppressive and labeling. A more individualized addict treatment where wanted. The study shows some parallels with the self-medication hypothesis.

The aim of this study have been to examine how lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM] (involuntary treatment for addicts) is constructed in Swedish news press and what discourses are being produced regarding LVM and involuntary treatment. Out of the 195 articles that fit the search criteria, extending a period of ten years, 36 were selected and analyzed, using a critical discourse analysis according to the three-dimensional model proposed by Fairclough. The theoretical perspective derives from the hypothesis of social constructionism. This study shows that LVM is subject to a silent assumption of an economic constraints discourse that´s being produced in news press, regarding the shortage of funds in public sector. In turn, this discourse also exhibits close relationship with the greater addiction discourse, which deems drug- and alcohol abuse as sickness, or disease. Furthermore, a set of minor discourses are identified, that to some degree stems from the economic constraints discourse. The media depiction presents an ongoing medicalization process that in social practice results in a higher death rate among drug abusers. The notion that medicinal treatment of addiction is more cost effective than LVM, nonetheless spurs society in adding evermore medicinal treatment of addicts. / <p>VT, 2016</p>

Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) ökar kraftigt och påverkar både samhället och människan. Smartphonen är en del av denna teknik och har påverkat människan samt samhället i ännu större utsträckning på grund av sin portabilitet. Denna påverkan är viktig att belysa då den innebär nya utmaningar som måste hanteras för att kunna bibehålla ett hållbart samhälle. Denna studie har undersökt hur smartphones påverkar människor i deras vardagliga liv med en djupare inblick i de sociala sammanhangen. Teorier inom IKT, smartphoneanvändning, samt beroende har legat till grund för det teoretiska ramverket medan observationer samt en enkätundersökning har legat till grund för empirin. Fokus har legat på unga vuxna och datan som samlats in har analyserats kvalitativt och sedan diskuterats utifrån teorin. Undersökningen visade på ett tydligt mönster gällande negativ inverkan på sociala konversationer. Det framgick tydligt att mycket fokus tillägnades smartphonen istället för konversationen i sig. Förutom en identifikation kring att de sociala sammanhangen påverkades negativt så gick det även att påvisa andra faktorer som påverkades. Det är tydligt att lagar har brutits, sömn påverkats och att individer har blivit överväldigade av information på grund av smartphonen. Sammanfattningsvis så är det viktigt att lyfta fram den psykiska påverkan som studien påvisar att smartphones haft på människor, så att medvetenheten gällande detta kan öka. / The use of information and communication technology (ICT) is evolving in a fast pace and effects both society and humans. Smartphones is a part of this technique and effects even more due to its portability. It is important to shed light on this effects as it poses new challenges which needs to be handle in order to maintain a sustainable society. This thesis has explored the growing problem of smartphones and how they affect the ordinary life of humans. Theories within ICT, smartphone usage and addiction were the foundation of the theoretical framework while observations and a questionnaire was used to collect the empirical data. The focus has been on young adults and the collected data were analyzed qualitatively and thereafter discussed on the theoretical framework as basis. The study showed a pattern regarding negative impact on social conversations due to the smartphone. It was clear that a lot of focus were dedicated to the smartphone instead of the conversation. Aside from that it was clear that laws been broken, sleep affected and that people have become overwhelmed by information due to the smartphone. In conclusion, it is important to highlight the psychological impact that the study shows that smartphones had on people, so that the awareness regarding this can increase.

Syftet med studien var att beskriva elevers uppfattningar om digitala enheter kopplat till olika hälsoaspekter. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer av 15 stycken elever i årskurs 6. Eleverna var indelade i par samt en grupp bestående av 3 elever.  Resultatet visar att eleverna ser både fördelar och nackdelar med digitala enheter. De menar att deras sömn inte påverkas i negativ mening av de digitala enheterna, utan istället kan hjälpa vissa att somna. Flera elever anser att digitala enheter stör deras koncentration, både i och utanför skolan. De känner sig däremot inte stressade av dem. I elevernas sociala relationer kan digitala enheter gynna relationen med vänner, både när de umgås och för att bygga upp en närmare relation. Detta förutsätter att de digitala enheterna används på rätt sätt och att de inte avskärmar varandra, vilket kan vara negativt för relationen. I relationen med familjen används digitala enheter i mindre utsträckning än med vänner eftersom familjen finner det viktigare att vara utan digitala enheter då de umgås.   Digitala enheter kan påverka möjligheterna till motion, eftersom eleverna ofta sitter eller ligger ned då de använder sina digitala enheter, men det finns också applikationer som främjar rörelse. Eleverna berättar att de blir inspirerade av bilder på mat som de ser i sociala medier.    Resultatet visar även att det varierar huruvida eleverna känner sig beroende av sina digitala enheter (främst mobiltelefonen) eller inte. Eleverna menar att det är enklare att vara utan sina digitala enheter om ingen annan heller använder dem, än om de skulle vara ensamma om att inte kunna använda sina digitala enheter.

Dataspelsberoende är ett relativt nytt och växande problem bland barn och ungdomar, som kan innebära negativa konsekvenser för deras familjerelationer samt skolgång. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare arbetar med och resonerar kring ungdomar som lever med dataspelsberoende. För att uppnå syftet har vi tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Sex intervjuer genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats med en kroppsorienterad respektive en handlingsorienterad förklaringsmodell för drogbruk och beroende, ett teoretiskt ramverk baserat på konflikter mellan sociala roller och institutioner, samt tidigare forskning om dataspelsberoende. Resultatet av vår studie är att socialsekreterare i stor utsträckning likställer dataspelsberoende med andra typer av beroendeproblematik. Orsaken till dataspelsberoende beskrivs som komplicerat och innefattar en kombination av sociala, psykologiska och biologiska faktorer. Behandling riktas främst mot de dataspelsberoende ungdomarnas föräldrar i form av stöd i föräldraförmåga och gränssättning av ungdomen. Socialsekreterarna uppger att de saknar kunskap om dataspelsberoende. / The purpose of this study is to examine how social workers work with adolescents with gaming addiction, and how the social workers talks about the adolescents. We have applied a qualitative approach with semi-structured interviews as a method. Six interviews were held. The material has been analyzed using a body oriented model of explanation regarding drug use and addiction, an action oriented model of explanation regarding drug use and addiction, a theoretic framework based on conflict between social roles and social institutions, and former research. The result of our study is that social workers tend to equate gaming addiction with other types of addiction. The cause of internet gaming disorder is described as complicated, with a combination of social, psychological and biological factors. Treatment is mostly aimed towards parents, in order to support parental ability and boundaries. Social workers describe a lack of knowledge regarding gaming addiction.