Syftet med denna studie var att undersöka vad professionella inom missbruksvårdens olika verksamheter hade för erfarenheter av eftervård, vilka faktorer som var viktiga för att en person skulle kunna upprätthålla nykterhet/drogfrihet och hur samarbetet med relevanta aktörer såg ut. Den metodologiska utgångspunkten i denna uppsats var en kvalitativ ansats med hermeneutisk inriktning och empirin samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med nio relevanta professionella. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av Prochaska och DiClementes transteoretiska förändringsmodell som förklarar en förändrings olika stadier. Några slutsatser vi kom fram till är att eftervården är viktig för att ha en chans att kunna upprätthålla nykterhet/drogfrihet. Några viktiga faktorer för att kunna göra detta är inre motivation, hälsosam gemenskap och en meningsfull vardag. Vi har också kommit fram till att samarbeten mellan olika aktörer fungerar bra men att en förbättring är önskvärd. Detta för att ett samarbete mellan olika aktörer är viktigt för att kunna ge klienterna den bästa möjliga vård som finns.

Bakgrund: Iatrogent läkemedelsmissbruk innebär ett skadligt bruk av läkemedel som har orsakats av vården. Tidigare forskning har visat att missbruk av beroendeframkallande läkemedel har ökat under de senaste åren, detta är något som skulle kunna skapa ett större folkhälsoproblem. Som sjuksköterska är det därför viktigt att arbeta för att förebygga och minska risker som kan komma att innebära ett lidande för patienten. Idag saknas det även aktuell forskning som rör detta område ur ett sjuksköterskeperspektiv.Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta individer med en risk för att utveckla ett iatrogent läkemedelsmissbruk.Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med totalt åtta legitimerade sjuksköterskor som arbetade på olika enheter inom hälso- och sjukvården. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter sammanställdes i fyra huvudkategorier samt nio underkategorier. De fyra huvudkategorierna var; Sjuksköterskans professionella roll, Vårdteamets inverkan och Kvalitetsarbetets inverkan.Slutsats: Som sjuksköterska är en vårdande relation med ett personcentrerat förhållningssätt särskilt betydelsefullt och viktigt för att minska lidande vid ett iatrogent läkemedelsberoende. Avsaknaden av regionala och nationella riktlinjer samt tidsbrist är andra väsentliga faktorer som kan påverka det förebyggande arbetet negativt. Idag saknas det även kunskap om beroendeproblematik ur ett sjuksköterskeperspektiv. Det identifierades en kunskapslucka och författarna ser möjligheter i att förbättra det förebyggande arbetet med hjälp bland annat av en mer omfattande utbildning kring ämnet.

Bakgrund: Beroende är ett globalt problem vilket kan fortsätta i generationer om cirkeln inte bryts. Det finns en erkänd koppling mellan trauma och beroende, vilket specialistsjuksköterskan kan upptäcka och identifiera med sin hälsofrämjande roll i beroendevården. Syfte: Beskriva vilka formulär som använts för att identifiera trauma och hur trauma beskrivs hos individer med beroende. Metod: En fristående beskrivande systematisk litteraturstudie. Huvudresultat: Tjugotvå etablerade formulär, fem intervjuformulär och sjutton självrapporterande, användes för identifiering av trauma vid beroende. Oavsett formulär beskrevs att fler än 50% hade med sig minst ett trauma medan ungdomar hade minst 62%. Genomsnittet var 63% och flest fanns inom slutenvården. Våld var det vanligaste traumat med störst spännvidd inom gruppen drog och alkohol hade flest. Sexuellt våld från barndomen beskrevs i de flesta artiklar. Slutsats: Trauma kan identifieras hos individer med beroende med stöd av etablerade formulär. Oavsett vård eller ej, beskriver fler än hälften minst ett trauma och av de ungdomar som har vård för beroende beskriver sex av tio att de har med sig minst ett trauma. Det mest förekommande traumat var våldsutsatthet, vilket återfanns i samtliga artiklar. Specialistsjuksköterskan kan i sin hälsofrämjande roll identifiera trauma vilket möjliggör att individen får adekvat behandling och återhämtning kan påbörjas. / Background: Addiction is a global problem that can continue for generations if the circle is not broken. There is a recognized link between trauma and addiction, which the specialist nurse can discover and identify with her health-promoting role in addiction care. Aim: Describe the forms used to identify trauma and how trauma is described in individuals with addiction. Method: An independent descriptive systematic literature study. Main results: Twenty-two established forms, five interview forms and seventeen self-reports, were used to identify trauma in addiction. Regardless of the form, it was described that more than 50% had at least one trauma with them, while young people had at least 62%. The average was 63% and most were in inpatient care. Violence was the most common trauma with the greatest range within the drug group and alcohol had the most. Childhood sexual violence was described in most articles. Conclusion: Trauma can be identified in individuals with addiction based on established forms. Regardless of care or not, more than half describe at least one trauma and of the young people who have care for addiction, six out of ten describe that they have at least one trauma. The most common trauma was exposure to violence, which was found in all articles. The specialist nurse can, in her role in promoting health, identify trauma, which enables the individual to receive adequate treatment and recovery can begin.

Bakgrund: Substanssyndrom är en kronisk sjukdom som kommer till följd av långvarigt bruk av narkotika. Det finns cirka 29 500 personer i Sverige som har ett utvecklat substanssyndrom. Riskfaktorer kan vara tidigare trauma, uppväxt och ärftlighet. Substanssyndromet påverkar hälsan både psykiskt och fysiskt och leder till ett lidande. Stigmatisering av fenomenet finns i samhället. Det behövs ytterliggare kunskap för att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens behov. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med substanssyndrom. Metod: En kvalitativ analys har gjorts på bloggar skrivna av personer som själva lider av substanssyndrom. Etiska överväganden har gjorts för att anonymisera personerna bakom bloggarna. Resultat: I resultatet framkommer personers upplevelser under tre huvudkategorier; känna tillhörighet i en ny miljö, när drogerna tar över och att inte orka leva under drogernas påverkan. Konklusion: Mer förståelse för hur personer upplever sin beroendeproblematik krävs för att sjuksköterskan ska kunna möta patienten och ha kunskap för att ge rätt vård. / Background: Substance syndrome is a chronic disease that results from long-term drug use. There are about 29,500 people in Sweden who have a developed substance syndrome. Risk factors can be past trauma, upbringing and heredity. The substance syndrome affects health both mentally and physically and leads to suffering. Stigmatization of the phenomenon exists in society. Additional knowledge is needed for the nurse to be able to meet the patient's needs. Aims: To describe adult’s experiences of living with substance abuse syndrome. Method: A qualitative analysis has been made on blogs written by people who themselves suffer from substance syndrome. Ethical considerations have been made to anonymize the people behind the blogs. Results: The result shows people's experiences under three main categories; feel a sense of belonging in a new environment, when the drugs take over and not being able to live under the influence of the drugs. Conclusion: More understanding of how people experience their addiction problems is required for the nurse to meet the patient and have the knowledge to provide the right care.

Through a literature study of previous research, the study aims to investigate injection rooms in Europe. The study also aims to compile and discuss effects, both positive and negative, of injection rooms linked to the prevention of drug-related mortality. This is especially considered on the basis of possible obstacles related to the implementation of injection rooms in Sweden. The results show that injection rooms are seen as a harm reduction strategy, which can be motivated from both a user perspective and a public health perspective. Potentially, injection rooms have been shown to have positive effects on fatal overdoses and the spread of infection. What has been established is that injection rooms can work to reach an otherwise marginalized group. No negative effects have been demonstrated. Possible obstacles seen in the implementation of injection rooms in Sweden are the current drug policy which advocates vision zero. In order to fulfill the best function, it has been shown that the availability of injection rooms needs to be unlimited, which can be difficult to justify financially regarding the size of the target group.

Bakgrund: Beroendeproblematik är kostsamt för individ, familj och samhälle. I Sverige erbjuds psykologisk och psykosocial behandling vid beroendeproblematik vilket ofta kombineras med motiverande samtal och/eller läkemedelsbehandling. Flera systematiska litteraturöversikter visar studier med positiva effekter och rekommenderar fysisk aktivitet som del i behandling vid beroendeproblematik. Studier saknas dock där fysisk aktivitet och beroendeproblematik undersöks i svensk kontext. Förhoppningen var att studien kunde bidra med information till nytta vid framtida utformning av genomförbar, godtagbar och hållbar intervention med fysisk aktivitet inom svensk öppenvård. Syfte: Beskriva upplevelser, tankar och känslor kopplade till fysisk aktivitet hos personer deltagande i Luleå kommuns öppenvård för beroendeproblematik. Metod: Studien utfördes med kvalitativ ansats och sju deltagare med pågående öppenvårdsinsats rekryterades genom ändamålsenligt urval. Data samlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom med tre subkategorier vardera. Första kategorin ”Från fysisk aktivitet till inaktivitet” innehöll subkategorierna ”Att röra sig, sporta och idrotta främjar social delaktighet och hälsa”, ”Fysisk aktivitet har biopsykosociala effekter” samt ”Beroende kan leda till en negativ spiral av inaktivitet”. Den andra kategorin ”Mod att skifta perspektiv” innehöll subkategorierna ”Tankar och känslor påverkar deltagande i fysisk aktivitet”, ”Att se motgångar eller möjligheter i relation till fysisk aktivitet” och ”Att vidmakthålla deltagande i fysisk aktivitet”. Slutsats: Den första kategorin beskriver hur deltagarna tidigt i livet varit delaktiga i fysisk aktivitet. Senare i deras liv minskade delaktigheten i fysisk aktivitet samtidigt som beroendet ökade och tog över deras intresse vilket ledde till inaktivitet. Den andra kategorin beskriver olika hinder samt hur inställningen till hinder, fysiska aktiviteter och sig själv är avgörande för tolkningen och delaktigheten i fysisk aktivitet. Förutom inställningen beskrevs att gå emot känslor, ett personligt ansvarstagande och önskan att utvecklas som viktiga för att bibehålla delaktighet i fysisk aktivitet. Mer studier behövs som undersöker godtagbarhet och genomförbarhet av fysisk aktivitet samt dess effekter för personer med beroendeproblematik i Sverige. / Background: Addiction is a costly condition for the individual, their family, and the society. In Sweden, psychological and psychosocial treatment is offered to people suffering from addiction which is often also combined with motivational interviewing and/or medical treatment. Several systematic literature reviews show studies with positive effects and recommend physical activity as part of treatment for addiction. There are no studies that examine the effects of physical activity on people with addiction in a Swedish context. The study was anticipated to contribute useful information when designing a feasible, acceptable, and sustainable intervention with physical activity in Swedish outpatient care. Purpose: Describe experiences, thoughts and feelings linked to physical activity in people participating in Luleå municipality's outpatient care for addiction. Method: The study was carried out with a qualitative approach and seven participants with ongoing outpatient care were recruited through purposeful sampling. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. Results: Two categories emerged with three subcategories each. The first category "From physical activity to inactivity" contained the subcategories "To move, take part in athletics and play sports promote social participation and health", "Physical activity has biopsychosocial effects" and "Addiction can lead to a negative spiral of inactivity". The second category "Courage to shift perspectives" contained the subcategories "Thoughts and feelings affect participation in physical activity", "Seeing setbacks or opportunities in relation to physical activity" and "Sustaining participation in physical activity". Conclusion: The first category describes how the participants early in life were involved in physical activity. Later in life, participation in physical activity decreased while drug dependence increased and became their main interest, leading to inactivity. The second category describes various obstacles and how the attitude towards those obstacles, physical activities and oneself is decisive for the interpretation and participation in physical activity. In addition to the attitude, to go against emotions, taking personal responsibility and the desire to develop were described as important for maintaining participation in physical activity. More studies are needed that examine the acceptability and feasibility of physical activity and its effects on people with addiction in Sweden.

Syftet med denna uppsats har varit att söka förståelse och få en inblick i vad en Minnesotabehandling för kemiskt beroende innebär. Vi har sökt förklaringar på vad som menas med de begrepp man använder sig av inom tolvstegsprogrammet och inom tolvstegsbaserad behandling för att deras klienter skall kunna upprätthålla en varaktig drogfrihet och nykterhet. Vi har mött begrepp förutom Minnesotamodell, behandling och kemiskt beroende, även begrepp såsom sjukdomsbegreppet och tillfrisknande och har försökt förstå vad innebörden och dess betydelse av dessa begrepp har för betydelse för klienter under behandling. Vi har i allmänhet sökt definitionen som beskriver för vem, vad och vilka som innefattas av begreppet kemiskt beroende, även har vi sökt en vidare förståelse om vad som menas med sjukdomsbegreppet och hur detta kopplas till tillfrisknandebegreppet. Uppsatsen bygger på halvstrukturerade intervjuer och observationer, där metoden har varit av kvalitativ art. Vårt arbete har inte lett till några definitiva sanningar, men till en del förklaringar och förstålelse vad som är av vikt i arbetet med kemiskt beroende. En del av de sanningar vi upptäckt, är språkets betydelse för en förändring vad det gäller att byta ut utanförskapet och ett destruktivt liv, genom tolvstegsbaserad Minnesotabehandling.

Group projects are a near universal part of, and can be seen in all parts of, the education-system. In collaborative assignments ranging from kindergarten to university-level group research projects. The goal is for students to learn, explain, formulate and to disclose the group-findings in papers or in front of the educational group. Students develop important 21st century skills during group-work projects such as the ability to collaborate, to think critically, to problem solve and to manage their own performance in relations to theirs and others academic goals. In all levels of education, the innate difficulties of group-activities can be seen and appear quite abstract to solve on an individual as well as on a group level. This paper aims to summarize the teachers view on group-activities in connection to social studies and what type of structuring can be done by the teacher to promote student-learning and achievement. The study concludes that teachers’ views are split between seeing the many benefits of the method such as greater academic achievement and the numerous skills that student develop, and against the fact that many dimensions of student group-work are outside of teachers influence. Perhaps the biggest caveat that teachers relate to are the difficulties in giving student an accurate assessment when they work according to the structuring that cooperative learning and the science promote. Scientific publications from both national and international perspectives have been selected to be the grounds of analysis and interpretation towards two research questions that have become clear through the theme of the results. Throughout this study it is clear that students may benefit from teachers learning to structure student group-work so that it may benefit the group-members more equally and so that it may be a time for cooperation for cognitive development.

For banks, Customer Relationship Management (CRM) is an opportunity to create long-term relationships with customers with the intention of offering value for both the customer and the bank. In order to offer the best possible service to each individual customer and meet their expectations, bank staff need to choose the right approach based on the information provided by CRM tools. The distribution of resources in the various banking departments has changed over time to meet the demands set by the customer and is constantly changing. Advances in technology have also contributed to the introduction of new work processes, such as automation, which enabled further restructuring of the business to achieve better results.  The goal of this study is to investigate how the interaction between the department of private advisement (core business, IT-reliant work system) and the CRM department (supporting information system), in a large Scandinavian bank, is affected by the increase of automated solutions within CRM work processes. A qualitative research method has been adopted and the study has been carried out as a case study where interviews have been conducted. The aim was to create an understanding of how CRM work processes are connected and how the overlap between the two departments changes through increased automation. The studies outcome may be summarized as follows: The change has caused several tasks and work processes to be shifted from the department of private advisement to the CRM department. The advisers used the released resources for even more specific advice, while the CRM department instead got more working time and the opportunity to keep in direct contact with the customers, which created a more operational role in the investigated organization.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en sjukdom som påverkar flera miljoner individer i världen idag, varav sjuksköterskor är en särskilt utsatt grupp. Detta bland annat på grund av tillgängligheten till narkotika på arbetsplatserna. Trots detta råder det stor kunskapsbrist kring ämnet. Det medför att omvårdnadsarbetet kan påverkas negativt, och patienter, kollegor och den missbrukande sjuksköterskan själv kan utsättas för risker. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av personligt substansmissbruk och missbruksrehabilitering. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa studier inhämtade genom databassökningar i CINAHL och PubMed. Analyserades med Fribergs femstegsmodell.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom ur analysen: ”Orsaker till missbruket”, “missbrukets konsekvenser”, “Att konfrontera missbruket” samt “rehabilitering”. Huvudkategorierna delades upp i 8 underkategorier. Konklusion: Missbruk leder till sociala och ekonomiska konsekvenser för sjuksköterskan samt kan negativt påverka kvaliteten på patientens vård. Det finns effektiva interventioner men upplevelsen av dessa varierar och är beroende av flera faktorer. Det finns ett kunskapsgap och det behövs mer forskning kring frågan. / Background: Substance use disorder is a disease that afflicts millions of individuals worldwide today, of which nurses are vulnerable as a group because of the easy access to narcotics amongst other reasons. Despite this, there is a great lack of knowledge about the subject. This affects the nursing care negatively, and patients, colleagues and the substance abusing nurse themselves can be put at risk. Aim: To describe the nurses’ experience of personal substance abuse and rehabilitation. Methods: This literature study is based on eight qualitative studies acquired through database-searches in CINAHL and PubMed, the analysis was conducted using Friberg`s five step model. Results: Four main categories were found through the analysis: “Causes for substance abuse”, “consequences of substance abuse”, “Confronting the substance abuse” and “rehabilitation”. The main categories were divided into 8 subcategories. Conclusion: Substance abuse leads to social and economic consequences for the nurse and can negatively affect the quality of the patient's care. There are effective interventions but the experiences of these vary and are dependent on multiple variables. There is a lack of research on the subject, and more is needed.