Sammanfattning Bakgrund: Vad är det som mest påverkar de känslomässiga upplevelserna hos personer med substansbrukssyndrom och psykisk ohälsa? Finns det positiva aspekter i substansanvändning och hur en psykisk ohälsa kan förändra personens existens? Vad känner de människorna som lider så mycket att de ofta inte själva kan beskriva eller sätta ord på sina känslor? Ett upplevt lidande följer en människa livet ut. Människan är i grunden sårbar och beroende av andra. En dyrköpt men värdefull erfarenhet följer i försoningens spår efter genomgånget lidande. Syfte: Att sammanställa känslomässiga upplevelser hos personer med substansbrukssyndrom och psykisk ohälsa. Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt av kvalitativ forskning. De vetenskapliga studierna beskrev upplevelser hos vuxna män och kvinnor i åldern från 18 år. Substansbruk omfattade narkotika och alkohol. Resultat: Resultat baseras på 18 vetenskapliga studier om upplevelser av att leva med substansbrukssyndrom och psykisk ohälsa. Det presenteras två huvudkategorier och 14 subkategorier. Den lidande kvinnan: Våld under barndomen och i vuxen ålder; Partnerskap och lidande; Att vara mamma med substansbrukssyndrom; Hemlöshet och lidande; Kvinnans hopp om en bättre framtid; Rehabilitering och stöd; Alkohol i kvinnornas värld; Vårdpersonalens syn på kvinnans komplexa behov. Manlig uppfattning och upplevelser av substansbrukssyndrom: En svår barndom och utveckling av substansberoende; Försök att sluta med substansberoende; Ett självdestruktivt liv; Ingen plats i samhället; Lidande under sjukhusvistelse; Alkohol i männens värld. Slutsats: Det uppsamlade materialet var fyllt av mestadels svåra upplevelser och borde beaktas av vårdpersonal vid omvårdnaden av personer som har både substansbrukssyndrom och psykisk ohälsa. / Summary Background: What is it that has the greatest influence on the emotional experiences of people with substance abuse syndrome and mental illness? Are there positive aspects of substance use and how mental illness can change the person's existence? What do the people feel that go through so much suffering that they often cannot describe or express their feelings themselves? A person who experiences suffering follows the person all through life. Man is basically vulnerable and dependant. A hard fought but valuable experience follows in the path of reconciliation after going through suffering Purpose: To compile emotional experiences in people with substance abuse syndrome and mental illness. Method: The study is done as a literature review of qualitative research. The scientific studies described experiences of adult men and women aged 18 years and over. The uses of substances include drugs and alcohol. Result: The result is based on 18 scientific studies about experiences from living with substance abuse syndrome and mental illness. Two main categories and 14 subcategories are presented. The suffering woman: Violence during childhood and adulthood; Partnership and suffering; Being a mother with substance abuse syndrome; Homelessness and suffering; Women's hope for a better future; Rehabilitation and support; Alcohol in the world of women.; Healthcare staff's view of the complex needs of women. Male perception and experiences of substance abuse syndrome: A difficult childhood and the emergence of substance addiction; Attempts to end substance dependence; A self-destructive life; No place in society; Suffering during hospitalization; Alcohol in the world of men. Conclusion: The collected material was filled with mostly difficult experiences and should be taken into consideration by healthcare professionals in the care of people who have both substance abuse syndrome and mental illness.

I och med att redovisningsreglerna International Financial Reporting Standards (IFRS) infördes 2005 ändrades goodwillredovisningens hantering för de börsnoterade bolagen inom EU. Goodwill ska nu prövas årligen vilket medför en problematik kring värdering och bedömning av posten eftersom IFRS-regelverket lämnar utrymme till manipulationsrisk då egen tolkning krävs av standarderna. Manipulationsrisken uppstår då goodwillen kan användas som ett verktyg för att justera företags beskattningsbara resultat. Vidare kommer denna studie att skapa förståelse för vilken betydelse redovisning reglerna IFRS har, ur revisorers och koncernredovisares perspektiv, för manipulationsrisken av goodwillredovisning. Syftet med denna studie är tvådelat och den första delen är att identifiera och jämföra eventuella skillnader i hur revisorer och koncernredovisare bedömer goodwillredovisning. Det andra delsyftet är att beskriva och analysera på vilket sätt IFRS-regelverket kan möjliggöra en risk för manipulation vid upprättande av goodwillredovisning. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuguide där tre revisorer och tre koncernredovisare anonymt bidragit till studiens empiri. Resultatet visar att det rådde konsensus mellan revisorerna respektive koncernredovisarna. Revisorerna förespråkade en avskrivningsplan på goodwill och koncernredovisarna förespråkade årliga prövningar. Vidare visar studien att redovisningsreglerna IFRS har en stor betydelse för den manipulationsrisk av goodwillredovisning som förekommer. Slutsatsen av studien är att regelverket kräver egen tolkning vilket leder till att ett utrymme finns för manipulation. Ett förslag till vidare forskning är att studera om företag med nya ägare tenderar att redovisa mindre nedskrivningar.

Denna studie är en litteraturstudie med syfte att undersöka hur anhöriga som lever eller har levt i samma hushåll som en person med alkohol- eller drogmissbruk påverkas och på så vis få en djupare förståelse för ämnet. Studien är baserad på fem självbiografier från kvinnor som antingen under sin uppväxt levt med missbruk i hemmet eller i vuxen ålder levt i ett partnerskap med missbruk. Tillsammans med tidigare forskning presenteras fem kategorier som är grunden för de problem som uppstått till följd av missbruket. Dessa kategorier är negativa känslor och oro, bearbetning av missbrukets påverkan, otillräckligt stöd från andra, negativ påverkan av relationen samt fysiskt och psykiskt våld. Resultatet av studien visar att personer som lever eller har levt i samma hushåll som en person med alkohol- eller drogmissbruk på flertalet sätt påverkats av missbruket. / This research is a literature study where the purpose are to investigate how relatives who live or have lived in the same household as a person with alcohol or drug abuse are affected and gain a deeper understanding of the subject. The study is based on five autobiographies from women who either during their upbringing lived with substance abuse at home or in adulthood lived in a partnership with substance abuse. Together with previous research presents five categories that are the basis for problems that rises the result of addiction. These categories are negative emotions and worries, processing of the effects of addiction, insufficient support from others, negative effects of the relationship and physical and psychological violence. The results of the study show that people who live or have lived in the same household as a person with alcohol or drug abuse are in most ways affected by the addiction.

Genom att framställa vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan på hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har biomedicinsk alkoholforskning tagit allt större plats i nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hälsofrågor. Forskningens inträde på arenor i individers vardagsliv är intressant, dels för att det kan öka informationsflödet från forskare till samhällsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension – forskningen – läggs till sammanflätningen av samhälle, media och människa. Syftet med uppsatsen är att analysera hur tidningsläsare tolkar biomedicinsk alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förståelse av (alkohol)beroende. Genom att intervjua tidningsläsare vill jag få möjlighet att undersöka hur media, samhälle, forskning och individer producerar kunskap (tillsammans). Analysen visar bland annat att tidningsläsares förståelse av beroende realiseras genom en sammanvävning av både nyhetsrapportering om forskning och egna erfarenheter samt att tidningsläsare omdefinierar det biomedicinska begreppet belöningssystem. Det sker en definitionsförskjutning av begreppet: Från den biomedicinska förståelsen av belöningssystemet som kemiska processer i hjärnan till tidningsläsares egna förståelser av att belöna sig med något. I förskjutningen uppstår konflikter och lösningar som tillsammans med intervjupersonernas övergripande förståelse synliggör, förstärker och utmanar den biomedicinska alkoholforskningens position i samhället.

Världen över ses en ökning av missbruksproblematik hos kvinnor i fertil ålder. Det kan leda till en ökad ohälsa bland dessa kvinnor och deras kommande barn. Världshälsoorganisationens arbete för en hållbar utveckling är direkt applicerbar på kvinnohälsovårdens hälsofrämjande arbete som barnmorskor bedriver. Vid vård av gravida kvinnor med missbruksproblematik visar studier att det behövs mer forskning för att nå en djupare förståelse för barnmorskans betydelse i det hälsofrämjande arbetet samt för att utveckla barnmorskans verktyg att stödja och stärka dessa kvinnor. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors upplevelser av vårdandet av gravida med missbruksproblematik. En kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och dataanalys. I analysprocessen framkom en huvudkategori: Att ha mod att leda med varlig men bestämd hand samt tre underkategorier: Svårigheter och utmaningar, Att bidra till förändring är motiverande och Tydlighet ger trygghet i vårdrelationen. Slutsatsen som dras från studiens resultat är att barnmorskors upplevelser kring vårdandet av gravida med missbruksproblematik är komplext ur flera aspekter men den gemensamma upplevelsen är att det finns en stor motivation att stödja och stärka dessa kvinnor ur ett hälsofrämjande perspektiv.

Substance use disorder is a medical diagnosis who affects approximately one of ten adults in Sweden. Nursing relation on a mutual level is created when the nurse sees the person behind the disease, the care can then be giving from a person-centred approach. The care shall be given from all human’s equal value. Aim: To describe nurses’ treatment against patients with substance use disorder- from the patients’ perspective. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles, of which nine were qualitative and one were quantitative Main result: The patients experienced a fear to tell about their substance use in the meeting with health care. This fear affected patients' care when adequate drug treatment couldn´t be met. In this patient group is comorbidity plain occurring, a holistic view was missed when only one of the diagnoses were treated. The weight of total abstinence of drugs was experienced to be more important than quality of life. What on the other hand made a difference in a positive way in the treatment of this group of patients was the nurse’s education and their personal experiences of relatives with substance use disorder. Conclusion: A big share of the patients experienced the meeting with the health care as condemnatory and disparage which led to the patients avoiding the health care system. That is why it is important that the nurses focus on treating the patients from their symptoms which they seek treatment for initially and minimize withdrawal symptoms. Nurses with higher education tend to have a better treatment. / Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en medicinsk diagnos som drabbar ca en av tio vuxna i Sverige. En vårdrelation på en ömsesidig nivå skapas när sjuksköterskan ser personen bakom sjukdomen, omvårdnaden kan då ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Vården ska utgå ifrån alla människors lika värde. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors bemötande gentemot patienter med substansbrukssyndrom – ur patientens perspektiv. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar varav nio kvalitativa och en kvantitativ. Huvudresultat: Patienterna upplevde en rädsla att berätta om sitt substans användande i mötet med sjukvården. Denna rädsla påverkade patienternas vård då lämplig läkemedelsbehandling inte kunde tillgodoses. Inom denna patientgrupp är samsjuklighet vanligt förekommande, ett holistiskt synsätt saknades då endast en av diagnoserna behandlades. Vikten på total avhållsamhet av droger upplevdes vara viktigare än god livskvalitet.  Vad som däremot gjorde skillnad på ett positiv sätt i bemötandet mot denna patientgrupp var sjuksköterskornas utbildning och deras personliga erfarenheter av anhöriga med substansbruk. Slutsats: En stor andel av patienterna upplevde mötet med sjukvården som dömande och nedvärderande vilket tenderade i att patienterna i största mån undvek vården. Det är därför av vikt att sjuksköterskorna fokuserar på att behandla patienterna utifrån symtomen vården söks för och minimera utsättningssymtomen kopplat till substansbrukssyndromet. Sjuksköterskor med högre utbildning tenderar att ha ett bättre bemötande.

Inledning och syfte: Smarta telefoner används i allt högre utsträckning världen över och problematiskt användande blir alltmer vanligt. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka om det finns en fysiologisk beroendeutveckling kopplad till användande av smarta telefoner.  Metod: En litteratursökning på PubMed med sökorden ”smartphone and dopamine release”, ”smartphone and dopamine”, ”smartphone and mri and addiction” utfördes. Inklusionskrav var att artiklarna skulle vara högst 5 år gamla, ha genomgått peer-review och innehålla biologiskt mätbara resultat avseende hjärnans belöningssystem. Totalt uppfyllde 5 artiklar inklusionskriterierna. Resultat: Signifikanta förändringar i transmittorsubstansaktivitet i hjärnans belöningssystem vid användning av smarta telefoner rapporterades i studierna.Diskussion: Studien fann stöd för signifikanta korrelationer mellan främst problematisk användning, men även normal användning av smarta telefoner och förändringar i hjärnans belöningssystem, men med få enhetliga resultat. Slutsats: Slutsatsen blev att problematisk användning av smarta telefoner verkar vara relaterat till fysiologiska förändringar i hjärnans belöningssystem. Dock, kan det konstateras att fler studier med större stickprov behövs för att man ska få en högre tillförlitlighet i resultaten. Man behöver också i högre grad kontrollera studierna så att olika problematik (exempelvis spelmissbruk, sociala medier) i bruket av smarta telefoner går att särskilja. / Introduction and aim: The use of smartphones is increasing around the globe. Problematic use of smartphones is being more common. Therefore, the aim of this literature study was to investigate the relationship between smartphone use and physiological alterations in the reward system of the brain. Method: A systematic literature search using PubMed was conducted using the words ”smartphone and dopamine release”, ”smartphone and dopamine”, ”smartphone and mri and addiction”. According to inclusion criteria, peer-reviewed articles containing studies about problematic smart-phone use and physiological alterations in the reward system of the brain, no more than 5 years old were included. Results: Significant correlations between smart-phone use and activity of transmitter substances in the reward system of the brain were found. Discussion: This literature study found some support that significant correlations between problematic smart phone use and alterations in the reward system of the brain exists, but the results were somehow inconclusive.Conclusion: In conclusion, problematic smartphone use seems to be related to physiological alterations in the reward system of the brain. However, more studies with larger sample sizes are needed for more reliable results. Also, future studies should distinguish between different problematic smart phone use, for example, gambling addiction and social media.

Background: Patients with dual diagnosis often have complex problems with a need for a wide spectrum of interventions. Aim: The aim of the study was to highligt nurses experiences of caring for patients with dualdiagnosis. Method: A literature review with an inductive and qualitative approach. Searches were performed using a systematic approach in the datases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Afterquality review, a total of ten articles were included and then analysed using Graneheim & Lundmans method for qualitative analysis. Results: The analysis resulted in two main themes, Competence and Organization. Competence with four subthemes; terminology, knowledge, care relationship and attitudes. Organizationwith four subthemes; guidelines, collaboration, support and security. Conclusion: The results show that nurses feel that they lack sufficient competence to care forthis patient group. The results highlight the importance of common terminology, knowledgeabout dual diagnosis, care relationships characterized by genuine care and respectful attitudes. Nurses also experience deficient organizational conditions. The results highlight the importance of clearer guidelines, more favorable conditions for collaboration between psychiatric and addiction care, increased support through targeted efforts and resources aswell as a safe care environment. The authors suggest further research regarding both nurses' and patients' experiences of dual diagnosis care. / Bakgrund: Patienter med samsjuklighet i psykisk ohälsa och beroende har ofta en komplex problematik med behov att ett brett spektrum av olika insatser. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med samsjuklighet avseende psykisk ohälsa och beroende. Metod: Litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Sökningar genomfördes med systematiskt tillvägagångssätt i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tio artiklar som därefter analyserades utifrån Graneheim & Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman, Kompetens och Organisation. Kompetensmed fyra subteman; terminologi, kunskap, vårdrelation och attityder. Organisation med fyrasubteman; riktlinjer, samverkan, stöd och säkerhet. Slutsats: Av resultaten framgår att sjuksköterskor upplever att de saknar tillräcklig kompetensför att vårda denna patientgrupp. Resultaten belyser vikten av gemensam terminologi, kunskap om samsjuklighet, vårdrelationer präglade av genuin omsorg samt respektfulla attityder. Sjuksköterskor upplever även bristande organisatoriska förhållanden. Resultaten belyser vikten av tydligare riktlinjer, gynnsammare förutsättningar för samverkan mellan psykiatri- och beroendevård, ökat stöd genom riktade insatser och resurser samt en säker vårdmiljö. Författarna föreslår ytterligare forskning avseende såväl sjuksköterskors sompatienters upplevelser av vård vid samsjuklighet.

En kvalitativ studie vars syfte och tillhörande tre frågeställningar varit att undersöka på vilket sätt kvinnor har upplevt den missbruksvård de blivit erbjudna av socialtjänsten under tiden de varit i ett aktivt missbruk. I tre intervjuer som såväl tidigare forskning framkom att kvinnliga missbrukare allt för ofta kan ses som dubbelt förtryckta. Kvinnor förtrycks av män till följd av att de är kvinnor och de förtrycks ytterligare som missbrukare då den manliga normen ges större utrymme för att befinna sig i ett missbruk. Resultat från studien åskådliggör att kvinnor till följd av känslor av skam och skuld många gånger är långt gångna i sitt missbruk när kontakt med socialtjänsten tas. De intervjuade kvinnorna har positiva upplevelser av socialtjänstens missbruksvård genom de behandlingarna de genomgått i form av 12-stegs behandling och kognitiv beteendeterapi (KBT). I resultatet framkommer det att dessa behandlingar är individuellt utformade och utgår ifrån den enskilde individen vilket medför till att hänsyn tagits till intervjupersonernas kvinnliga kön. Dock kan vi se att en av dessa två behandlingar historiskt sett utgår ifrån att missbrukaren är manlig. Idag försöker den behandlingen utgå ifrån missbrukares individuella förutsättningar vilket den andra metoden helt och hållet utgår ifrån. Vi kan ytterligare se kring den kvinnliga aspekten av studiens syfte att kvinnorna anser att de fått en likabehandling som inte påverkas negativt av deras kön. Slutsatserna som författarna gjort utifrån studien är att kvinnors behov bör anpassas till att de är just kvinnor. Därmed bör de inte utgå ifrån manliga normer för då skapas även individuella förutsättningar för kvinnor att lyckas bryta sitt missbruk.

Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar av läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) från socialsekreterares och behandlingsassistenters perspektiv. Studiens syfte besvaras genom frågeställningar som undersöker hur socialsekreterare och behandlingsassistenter uppfattar att LARO fungerar som insats och vad deras roll är inom LARO. I studien har det använts en kvalitativ metod och resultatet baseras på fem stycken intervjuer med tre socialsekreterare och två behandlingsassistenter. Resultatet visar på socialtjänsten har en betydande roll med sina stödinsatser för individer som befinner sig inom LARO. Av studien framkommer att LARO ger en förbättrad livsstil men att det finns en kritisk inställning mot insatsen då antalet som får en förbättrad livsstil är få. Vidare visar resultatet på att det finns utvecklingsområden inom samverkan om vad målet och fokus för behandlingen är. Något som upplevs problematiskt med LARO är att många individer som har insatsen har ett blandmissbruk vilket gör att det sällan går bra för dessa individer inom LARO. Resultatet av studien visar även på att det finns ett förbättringsområde gällande den icke medicinska behandlingen som att öka de stödjande samtalen samt förbättring på upplägget av behandlingsarbetet för att undvika en asymmetrisk maktrelation. Slutsatsen i denna studie är att socialtjänsten har en betydande roll i arbetet med individer som har LARO, att det finns förbättringsområden som samverkan mellan de olika professionerna inom LARO samt med LARO som insats.