Studiens syfte var att undersöka om naturläkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgått Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut på en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. På kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgår från informanterna och våra egna observationer om Ibogain-behandling. Intervjufrågorna har bildats utifrån dessa 3 frågeställningar: 1. Hur går en behandling tillväga rent praktiskt? 2. Hur har livet påverkats av Ibogain-behandling? 3. Vilken syn har informanterna på Ibogain-behandling? I analysen söktes gemensamma nämnare och skillnader i informanternas svar, uppdelat i de tidigare nämnda frågeställningarna. Sedan tolkades denna information med hjälp av litteratur, observationer och egna tankar. I studien ges en mycket samstämmig syn på att utan Ibogain-behandling hade troligtvis inte informanterna varit i livet idag. Resultatet visar tydligt på att informanterna upplever att de fått en mycket bättre livskvalité efter behandlingen. Av de uppgifter som framkommit i studien anser vi att Ibogain är att rekommendera. / The purpose of this study was to investigate if the naturally occurring substance Ibogaine could be a good treatment for substance abuse. In order to answer this question, qualitative interviews have been performed with five persons who have been subject to Ibogain treatment and one psychologist/psychotherapist at an addiction treatment clinic, Lars Lundell. In addition to these interviews an Ibogaine treatment clinic located in London has been visited. At the clinic an observational study of the treatment was carried out as well as interviews with the responsible physician Dr Brackenridge one of his patients, named Will in this paper. The perspective of this study is substance abuse treatment with Ibogaine based on the informants experiences and our own observations. The interviews have been formed based on the following three questions: 1. How is a treatment carried out? 2. How have their lives been affected by the Ibogain treatment? 3. What are the informant’s views on Ibogain treatment? The analysis was made looking for similarities and dissimilarities in the informants answers, divided into the three previously described questions. This information was subsequently interpreted using literature, observations and our own thoughts. The study shows that among the informants there is an almost unanimous opinion that without the Ibogaine treatment they would not be alive today. The study clearly shows that the informants feel that they have a much better quality of life after the treatment. The conclusion of this study is that Ibogaine can be a successful treatment for substance abuse.

När en organisation väljer att implementera ett affärssystem, leder det till en stor teknologisk förändring, men även en stor organisationsförändring. Det faller sig då naturligt att implementeringen kommer att ge intryck på organisationens övriga verksamhet. Uppsatsen redogör för om och hur de anställda i en organisation, som implementerat ett affärssystem, upplever förändring i sina arbetsroller samt i organisationens styrning. Arbetsroller inkluderar både de anställdas arbetsuppgifter samt deras relationer till kollegor. En fallstudie har gjorts på Lantmännen Cerealia Uppsala, där detta undersökts ur ett lednings- och avdelningsperspektiv. Till hjälp för att utreda om och hur förändring skett användes till insamlandet av det empiriska materialet, främst besöksintervjuer och en deltagande observation på den studerade avdelningen. Slutsatsen blev att alla de anställda upplevde en markant skillnad i arbetsuppgifterna, en viss förändring i relationer till andra anställda medan styrningen upplevdes som oförändrad. Studien utvisar att det finns olika starka samband mellan dessa faktorer, och/eller att förändringar i faktorerna tar olika lång tid. / When an organization chooses to implement an Enterprise Resource Planning (ERP) system it leads to a major technological change as well as to a major organizational change. It seems only reasonable to believe that the implementation of such a system will have impact on the other activities of the organization. This thesis aims to answer if and how the employees of an organization, which has implemented an ERP system, are experiencing changes in their work roles, in terms of both their formal duties and their relationships to colleagues, as well as in the organization's management. In order to do so, a case study of the company of Lantmännen Cerealia Uppsala, in which both management and divisional perspectives were studied, was done. The case study entailed personal interviews as its central methodological choice, but also incorporated participant observations of the studied division. The conclusion is, that all employees experienced a significant change in their formal duties, a slight change in their relationships to colleagues and that the organization’s management remained unaffected. This study shows that there exist a variety of strong correlations between these variables, and that changes within these factors take varying amounts of time to occur.

Studiens syfte är att studera de bakomliggande sociala faktorerna som kan bidra till utvecklingen av datorspelsberoende. Studien genomfördes kvalitativt genom att intervjua fem personer som själva ansett sig vara datorspelsberoende. Tidigare forskning som berört detta ämne har handlat om hur användare påverkas av spelet, och inte vad som lett fram tillatt det intensiva spelandet påbörjades. Som teoretisk utgångspunkt för studien valdes den utvecklingsekologiska modellen som användes för att studera individen utifrån ett mikro-,meso-, exo-, makroperspektiv. Våra data visar resultat främst på en mikronivå där vi fann att en problematik på denna nivå fanns genomgående för samtliga informanter. Vi fann också att datorspelsberoende passar in på de kriterier för beroende som satts upp av American Psychiatric Association trots att datorspelsberoende inte ingår i de erkända beroendena.

I mend it with sugar         Abstract   "Gluttony" and "sloth" is the sugar addictions best friend, or could it be that the addiction comes out of a disturbed hormone production caused by the environment that surrounds us? Trying to understand my own sugar addiction I weave in my personal story into my artistic research around this subject. The sugar might be the cause of the pandemic obesity and that's why it has to bee brought up into the light from its darkness down the basement of the food giants that roles over the world economy.   There might be no answer yet to the questions I ask myself but it is time that we all do what it takes to get closer to the answers, by questioning the nature of the food that we stuff our self full of, we all have a part of it, or do we? Have our brain already been kidnapped by the white gold that we're no longer capable to think clear?   This is a subject that suits very well to be highlighted through body related art, such as jewellery and corpus. We use our body when we eat, our feelings is coming from the inside of our body, by looking at our body and how it acts we can easily see the signs of how we really feel it's just that we forgot to look, we forgot to listen to our body, maybe it's the sugar that has numb our bodies…

No description available.

Syftet med denna studie var att genom en enkät kartlägga socialsekreterares upplevelse av beredskap och förekomst av möten med självmordsnära klienter inom socialtjänsten. I Sverige dör cirka 1100 människor årligen genom suicid och det klassas idag som ett folkhälsoproblem. Enligt forskning, kommer socialsekreterare inom socialtjänsten ofta i kontakt med suicidala klienter men hur dessa möten hanteras har inte studerats i någon större utsträckning. Studiens urval har avgränsats till Stockholm samt tre andra län och enheterna försörjningsstöd och vuxen/beroende valdes ut för närmare granskning. Forskning pekar på olika riskfaktorer för självmord, som exempelvis psykisk ohälsa, socioekonomisk utsatthet eller missbruk, därav valet av dessa enheter. Empirin bearbetades med hjälp av programmet SPSS, genom vilket bi- och univariata analyser utfördes. Resultatet analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning, samt med teori om suicidprevention. Ett av studiens huvudresultat var att många socialsekreterare stöter på självmordsnära klienter. En majoritet av dessa socialsekreterare har träffat en eller flera självmordsnära klienter det senaste året. Vidare visade resultatet att de medverkande i viss utsträckning upplever sig beredda i möten med dessa klienter. En femtedel av de medverkande uppgav att de genomgått utbildning i suicidprevention och resultatet visade att sådan utbildning har positiv påverkan på deras upplevelse av beredskap. / The purpose of this study was to map out social workers’ preparedness and the occurrence of encounters with suicidal clients within the social services, through a survey. Nearly 1100 people in Sweden dies because of suicide every year and suicide is classified as a public health problem. According to research social workers often encounter suicidal clients, but how these encounters are handled have not been studied in any greater degree. The study’s selection was defined to Stockholm and three other counties. The units within the social services that were chosen for further examination were income support and adult/addiction. Research revolving suicide indicate that socioeconomic vulnerability, addiction and mental illness are risk factors connected to suicide, hence the choice of these units. The collected data material was processed by means of SPSS, through which univariate and bivariate analyses have been executed. The results were interpreted by means of earlier scientific findings, as well as theories concerning suicide prevention. One of the main findings that could be extracted from this study was that many social workers encounter suicidal clients. Most of the social workers have met one or several suicidal clients during the past year. The results also implies that the participants believe that they have preparedness to some extent in encounters with these clients. One fifth of the participants state that they have passed training in suicide prevention and the results show that training of such has a positive impact on their experience of preparedness.

Background: Shift work is common in today’s society. About 75% of shift workers have problems regarding sleep and recovery. Research has investigated shift worker’s physical and psychological problems connected to poor sleep, sleep disorders and insomnia. However, little research has been made concerning prevention and treatment of negative consequences of working in shifts. Purpose: The aim of the study was to examine if there are health promoting actions that can be offered by nurses to preserve sleep quality and improve recovery in shift workers and if there is evidence if any of the actions is superior. Method: A literature review was conducted through a search for scientific original articles in PubMed and Cinahl. Twelve articles were included in the study. Results: Cognitive behavioral therapy and sleep health program can reduce symptoms of anxiety, reduce depression and increase the feeling of being well rested. Napping during night shift improved reactivity and reduced feelings of fatigue and increased recovery of function. Light therapy and treatment with melatonin had a moderate effect on alertness and a small effect on quality of sleep. Light therapy had effect regarding insomnia, depression and anxiety. Treatment with the drug Armodafinil resulted prolonged sleep, improvement in wakefulness and reduced fatigue. Armodafinil treatment was also associated with improved well-being, memory and attention. Conclusion: Options are available for treatment of physical psychological symptoms related to shift worker, but require interaction between healthcare and employers. More research is needed regarding non-pharmacological treatments suitable for a nurse interventions in primary and occupational care. The result of this study shows that treatment with Armodafinil gave the best effects. / Bakgrund: I dagens samhälle arbetar många skift. Cirka 75% av skiftarbetare lider av störd sömn och har problem med dålig sömnkvalitet och återhämtning. Mycket forskning finns gjord gällande problem som uppkommer i samband med skiftarbete men lite forskning är gjord gällande behandlingsalternativ vid symtom orsakade av skiftarbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka hälsofrämjande åtgärder sjuksköterskor kan erbjuda skiftarbetare vad det gäller sömnkvalitet och återhämtning samt om någon åtgärd kunde visa sig ha en bättre effekt. Metod: En litteraturstudie med sökning av vetenskapliga originalartiklar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning. Tolv artiklar inkluderades i studien. Resultat: Kognitiv beteendeterapi och sömnhälsoprogram kan minska ångest och depression samt öka känslan av att vara utvilad. Återhämtningsvila under nattpass förbättrade reaktionsförmågan och minskade upplevelsen av trötthet samt ökade återhämtningen. Behandling med ljusterapi och melatonin gav en måttlig effekt av vakenhet och måttligt förbättrad sömn. Ljusterapi visade sig ha effekt mot insomningsproblem, depression och ångest. Behandling med läkemedlet Armodafinil uppvisade förlängd sömn, förbättrad vakenhet och minskad trötthet. Ökat välmående, förbättrat och snabbare minne och förbättrad uppmärksamhet var också resultat av läkemedelsbehandlingen. Slutsats: Slutsatsen är att det finns olika behandlingsalternativ men det krävs ett samarbete mellan sjukvård och arbetsgivare. Sjuksköterskan är oftast den första att möte patienten och göra den första bedömningen av vilken hälsofrämjande åtgärd som behövs. Det behövs mer forskning gällande icke-farmakologiska behandlingsalternativ som en sjuksköterska inom primär- eller företagshälsovården kan utföra. Resultatet av den här studien visar att behandling med Armodafinil gav bästa effekten när det gäller sömn, återhämtning och vakenhet vid skiftarbete.

Idag är smartphonen ett redskap och verktyg som vi använder oss av varje dag. Smartphones används till allt möjligt, allt ifrån att ringa samtal till att dela med oss av våra liv via sociala medier till att spela spel. Smartphonen är utan tvekan en viktig del av våra liv och kommer förmodligen inte bli mindre viktig med tiden.   Nu har en skola gått ut och öppet sagt att de förbjuder smartphones under lektionstid. Med motiveringen att eleverna blir för stressade av sin smartphone. Detta är ett stort steg att ta och frågan är om det är rätt beslut. Syftet med denna studie är att utforska och beskriva vilka argument som ligger bakom att skolor väljer att förbjuda smartphones på lektionstid.     För att göra det möjligt för oss att besvara syftet har vi använt oss av en deduktiv ansats och en kvalitativ datainsamling som består av en kvalitativ innehållsanalys på svensk dagspress och personintervjuer.   Resultatet av denna studie visar att åsikterna kring mobilförbud skiljer sig både bland respondenterna men även i den kvalitativa innehållsanalysen. Lärare hanterar mobilförbud olika och åsikterna kring detta är delade. En slutsats som tas upp är att idag är det upp till lärarna själva att bestämma hur de vill göra i sitt klassrum, men att centrala riktlinjer behöver bestämmas.   Nyckelord: Mobilförbud, Smartphone beroende, Skola, Smartphones i vardagen, Smartphones i skolan. / Smartphones is a tool that we use everyday. Smartphones is being used for all kinds of different things, from making calls, to sharing our lives thru social media, to playing games. Smartphones is a without a doubt an important part of our lives and it´s not likely to become any less important.   Now a school has openly released a statement that says they are prohibiting smartphones during classes. With the argument that the students becomes to stressed by their smartphone. This is a big step to take and the question is if it´s the right decision. The purpose of this study is to examine and describe what the underlying arguments are for the school to forbid smartphones during classes.   To make it possible for us to achive the purpose of this study we have choosen to use an deductive approach and a qualitative method for gathering our data. An qualitaitve content analysis on swedish daily press and personal interviews are the methods that have been conducted.   The result of this study shows that the views regarding smartphone ban is different both among the respondants, but also in the qualitative content analysis. Teachers handle smartphone ban different and the views regarding this are different. One conclusion which is brought up is that it´s up to the teachers themselfs to decide how they want to handle their classroom, but central guidelines will need to be decided.   Keywords: Mobile phone prohibition, Smartphone addiction, School, Smartphones in everyday life, Smarthpones in school.

Bakgrund: I dagens samhälle är ordet missbruk ofta stigmatiserat och har en negativ klang. Användandet av olagliga droger ökar i samhället vilket innebär en större belastning på hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen har enligt kapitel 3 1§ som mål att främja god hälsa och att ge en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Studier visar på att brukare upplevt ett stigmatiserat beteende från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att vårda patienter med missbruksproblematik. Metod: Detta examensarbete har genomförts som en litteraturöversikt, genom att studera tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod där författarna sökte efter likheter och skillnader av upplevelser som sedan redovisades i olika huvudteman och underteman. Resultat: Utifrån analysen skapades två huvudteman: Negativa upplevelser och Positiva upplevelser. Negativa upplevelser kom att delas upp i fyra underteman: Utbildning och kunskap, Rädsla och brist på tillit, Att känna sig otillräcklig och Stigmatisering. Diskussion: Resultatets huvudfynd har diskuterats i förhållande till litteraturöversiktens bakgrund samt Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen som referensram. / Background: In today's society, the word addiction is often stigmatized and has a negative tone. The use of illegal drugs increases in society, which means a greater burden on healthcare. According to the Health Care Act the aim is to promote good health and provide equal treatment for the entire population. The care should be given with respect for the equal worth of all people and the dignity of the individual. Studies show that patients with substance abuse experienced a stigmatized behaviour from healthcare professionals. Aim: The aim of this literature review was to describe the healthcare professionals' experiences of caring for patients with substance abuse. Method: This literature review was made by studying ten scientific articles. The articles have been analysed according to Friberg's method of analysis where the authors found similarities and differences of experiences, which were reported in various main themes and sub themes. Results: Based on the analysis, two main themes were created: Negative experiences and Positive experiences. Negative experiences were divided into four sub themes: Education and knowledge, Fear and lack of confidence, Feeling insufficient and Stigmatization. Discussion: The main findings of the result have been discussed in relation to the background of the literature review and Joyce Travelbee's Human-To-Human Relationship Model as a reference frame.

Det beräknas att ca 36 % av Sveriges befolkning påverkas negativt av någon i deras närhet som antingen dricker för mycket alkohol eller brukar narkotika (Sundin & Landberg et al., 2018). De närmaste anhöriga, det vill säga familjen, är de som lider mest av deras anhörigas missbruk/beroende/substansbruk. Anhöriga till personer med substansbruk utsätts för mycket stress på grund av oro och negativa konsekvenser (Woititz, 1995). Det finns många olika stödgrupper och olika typer av behandlingar för personer med substansbruk och för dess anhöriga. CRAFT är en metod som socialstyrelsen rekommenderar i arbetet med anhöriga (Socialstyrelsen, 2019). Min egen upplevelse har varit att mitt eget sätt att arbeta, jag kallar det för behandlingsmodellen, med anhöriga har varit mer verksamt än CRAFT. Jag ställde mig därför frågande till vad skillnaden är mellan CRAFT och Behandlingsmodellen samt vilka komponenter (moment/inslag i grupp sessionerna) som kan anses som verksamma i behandling av anhöriga. För att få svar på detta utförde jag en kvalitativ undersökning av fyra olika anhöriggrupper/föräldragrupper. I två av anhöriggrupperna använde jag och min kollega CRAFT och i de andra två grupperna Behandlingsmodell. Gruppdeltagarna var föräldrar vars barn har eller har haft någon form av substansbruk.  Tidigare forskning gällande anhörigstöd samt affektteori och inlärningsteori har hjälpt mig att hitta mönster och förstärka resultatet av insamlat material. I jämförelse med CRAFT gav Behandlingsmodellen bättre resultat i samtliga undersökta områden. Exempelvis visade det sig att 86 % av de anhöriga i behandlingsmodell-grupperna upplevde stor påverkan i sitt psykiska mående i jämförelse med CRAFT-grupperna där 55 % av anhöriga upplevde stor påverkan av deras psykiska mående. I avseende hur deras ungdomar/barn har påverkas till det bättre i relation till missbruk/beroende upplevde 72 % av de anhöriga i behandlingsmodell-grupperna en stor påverkan medan 37 % av anhöriga i CRAFT-grupperna upplevde stor påverkan på deras barn i relation till missbruk/beroende. Deltagarna i de grupper där vi använde Behandlingsmodellen var också generellt mer nöjda med aspekter så som övriga gruppdeltagare, behandlingens innehåll och gruppledarna. Studien belyste betydelsen av faktorer så som gruppens betydelse, kunskap om medberoende, öva på kommunikationsfärdigheter, föräldrafärdigheter, aktivt lyssna, bygga upp en positiv relation och prioritera gemensamt umgänge med ungdomen. Dessa faktorer genomsyrade grupperna i båda behandlingsformerna medan det i Behandlingsmodellen fanns större utrymme för ytterligare faktorer så som vägledning i känslor, den anhörigas vardagliga upplevelser samt att låta individers behov styra behandlingsinnehåll. / It is estimated that about 36 % of Sweden's population is negatively affected by someone close to them who either drinks too much alcohol or uses narcotics (Sundin & Landberg et al., 2018). The closest relatives, the family, are those who suffers the most from their relative’s substance abuse. Relatives of people with substance abuse are exposed to a lot of stress due to anxiety and negative consequences that often arise (Woititz, 1995). There are many different support groups and different types of treatments for people with substance abuse and for their relatives. CRAFT is a method that the Swedish National Board of Health and Welfare recommends as treatment of relatives (Socialstyrelsen, 2019). Through my own experience I have found that my own way of working with relatives, I call it the Treatment Model, has been more effective than CRAFT. I therefore asked myself what is the difference between CRAFT and the Treatment Model and which components can be considered effective in the treatment of relatives. To get an answer to this, I have done a qualitative survey of four different Support Groups/Parent Groups. In two of the support groups, my colleague and I used CRAFT and in the other two groups, the Treatment Model. The group participants were parents whose children have or had some form of substance use. Previous research on support/treatment of relatives as well as theory’s such as the Affect Theory and Learning Theory has helped me find patterns and reinforce the results of collected material from this study. In comparison with CRAFT, the Treatment Model gave better results in all areas studied. For example, it turned out that 86 % of the relatives in the Treatment Groups experienced a great effect in their mental state in comparison with the CRAFT Groups where 55 % of the relatives experienced a great effect in their mental state. In regards to how their children have been affected for the better in relation to addiction/dependence, 72 % of the relatives in the Treatment Groups experienced a large impact while  37 % of relatives in the CRAFT Groups experienced a large impact on their children in relation to abuse/addiction. The participants in the groups where we used the Treatment Model were also generally more satisfied with aspects such as other group participants, the content of the treatment and the group leaders. The study highlighted the importance of factors such as the group's importance, knowledge of co-dependency, practicing communication skills, parenting skills, actively listening, building a positive relationship and prioritizing joint interaction with the youth. These factors permeated the groups in both forms of treatment, while in the Treatment Model there was more room for additional factors such as guidance in emotions, the relative's everyday experiences and to let individuals' needs control treatment content.