Studien syftar till att undersöka hur verksamma grundskolelärare F-3 arbetar med att utveckla elevers muntliga förmågor i skolämnet svenska utifrån kooperativt lärande. Kooperativt lärande, KL, är ett förhållningssätt som innebär att lärandet sker genom samarbete och i samspel med andra elever. Studiens frågeställningar behandlar hur lärare beskriver att de utvecklar elevers muntliga förmågor, hur de stöttar elevers delaktighet i samtal och i grupparbeten samt vilka arbetssätt som lärarna anser är bra eller mindre bra gällande utvecklingen av elevers muntliga förmågor. Studiens teoretiska utgångspunkter innefattar det sociokulturella perspektivet, som innebär att lärandet sker genom kommunikation och interaktion. De teoretiska utgångspunkterna tar dessutom upp den proximala utvecklingszonen och stöttning (scaffolding) som är förknippade med varandra, och innebär att kunskapsinhämtningen ständigt är i en pågående process och att elever, genom en mer kunnig person, kan utveckla nya kunskaper. För att undersöka studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio verksamma lärare inom F-3, som använder KL som ett förhållningssätt i undervisningen. Resultatet visar att samtliga lärare utvecklar elevers muntliga förmågor genom kommunikation, samspel och samarbete. I resultatet framkom det dessutom att det vanligaste arbetssättet eleverna arbetade med gällande deras utveckling av den muntliga förmågan var par- och grupparbeten. Studien lyfter fram att KL har förmågan att främja elevers utveckling av den muntliga förmågan.

Hur den psykiska hälsan kan påverkas av användning av sociala medier är omdiskuterat och väl studerat. Forskning kring vilka faktorer som kan predicera vilket typ av innehåll och hur frekvent individer publicerar på sociala medier är dock, till författarnas vetskap, sparsamt undersökt. Därmed ämnade denna studie undersöka om publiceringsvanor på sociala medier kunde prediceras av beroende av sociala medier, självkänsla, tendenser till depression och digital ålder vilket motsvarar den tid individer haft ett konto på Instagram och/eller Facebook. Studiens data samlades in via en enkätundersökning där 268 individer deltog varav 207 var kvinnor och 61 var män. Den genomsnittliga digitala åldern var 12.59 år för kvinnor respektive 12.62 år för män. Den beroende variabeln publiceringsvanor delades i två faktorer; intern källa - publicering av bilder kopplat till den egna individen, exempelvis “selfies” och extern källa - publicering av inlägg från en extern källa, exempelvis innehåll av politisk karaktär. Resultatet visade att den starkaste och enda statistiskt signifikanta prediktorn för intern källa var beroende av sociala medier. Detta innebär att ju högre grad av beroende av sociala medier, desto mer frekvent publicerar individen inlägg på sociala medier i form av t. ex bilder på sig själv och närstående. Slutsatsen för denna studie är att beroende av sociala medier har betydelse för vad individer publicerar för typ av innehåll på sociala medier. Vidare forskning krävs för att mer djupgående identifiera riskbeteenden och mönster genom publiceringsvanor, för att möjligen kunna förebygga beroende av sociala medier.

Konsumtionen av både alkohol och narkotika orsakar idag stora folkhälsoproblem och står för en betydande del av sjukdomsbördan i Sverige. Sverige har idag en hög dödlighet och det är mer vanligt än ovanligt att personer efter behandling återfaller. Syftet med studien är att med semistrukturerade intervjuer undersöka behandlares upplevelser av vilka inre och yttre faktorer som mest påverkar klienter under missbruksbehandling. Avsikten är att få en större förståelse för hur man når störst framgång med behandlingen.  Resultatet visar att av de yttre faktorerna ansågs konsekvenser vara en drivkraft för att komma till behandling. Under behandlingen ansågs även goda relationer till både behandlare och behandlingsgrupp vara av betydelse för att stanna kvar. Det ansågs viktigt med ett nyktert nätverk som gav stöd i individens drogfrihet. Den sista yttre faktorn som var av betydelse var att individen fick sociala stödinsatser även efter behandling för att bibehålla nykterheten. Bland de inre faktorerna framkom inre motivation som någonting avgörande för att framför allt stanna kvar i behandling, detta kunde främjas av behandlingspersonalen. Den andra inre faktorn som kunde påverka behandlingsutfallet var samsjuklighet, där samverkan mellan de olika instanserna var central. / The consumption of both alcohol and drugs is currently causing major public health problems and accounts for a significant proportion of the burden of disease in Sweden. Sweden currently has a high mortality rate and it is more common than not for people to relapse after treatment. The aim of this study is to use semi-structured interviews to explore therapists' perceptions of which internal and external factors most influence clients in addiction treatment. The intention is to gain a greater understanding of how to achieve the greatest success in treatment.  The results show that of the external factors, consequences were considered a driving force for entering treatment. During treatment, good relationships with both therapists and the treatment group were also considered important for staying in treatment. A sober network that supported the individual's drug-free life was considered important. The last external factor that was important was that the individual received social support even after treatment to maintain sobriety. Among the internal factors, internal motivation emerged as something essential for staying in treatment in particular, this could be promoted by the treatment staff. The second internal factor that could influence treatment outcome was co-morbidity, where interaction between the different agencies was central.

Introduktion Digitaliseringen har lett till att flera nya aktörer trätt in på finansmarknaden och kundbehov har ändrats. Bankerna har därför behövt genomgå förändringar för att klara sig på marknaden. Detta har de gjort genom att bland annat ha ingått samarbeten med fintechbolag. Aktörerna skiljer sig markant från varandra vilket gör att de har mycket att lära från varandra. Denna studie handlar om det ömsesidiga lärandet i ett samarbete mellan fintechbolag och banker i Sverige. I studier framgår att 7 av 10 banker ser fintechbolag som det största hotet i branschen medan 8 av 10 banker ser fintechbolag som samarbetspartners vilket visar på att en relation som bildas mellan dessa aktörer kallas för coopetition. Cooperation och competition. Syfte Denna studie ämnar bidra med förståelse för det interorganisatoriska lärandet i en coopetitionrelation mellan banker och fintechbolag genom att kartlägga hur aktörers absorberande inlärningskapacitet leder till lärande. Frågeställningarna i studien är: Vilka yttre villkor påverkar den absorberade inlärningskapaciteten hos fintechbolag respektive banker? Hur påverkar nivån på coopetition samt graden av beroende mellan banker och fintechbolag sambandet mellan absorberande inlärningskapacitet och det interorganisatoriska lärandet? Hur ser det interorganisatoriska lärandet ut mellan banker och fintechbolag vid coopetition? Vad lär sig de olika aktörerna från dessa typer av samarbeten? Metod Denna studie är en komparativ flerfallstudie genomförd med hjälp av en kvalitativ metod. Vidare har studien ett fenomenologiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via åtta semistrukturerade intervjuer med tre respondenter från storbanker och fem respondenter från fintechbolag i Sverige. Slutsats I studien har det framkommit att fintechbolagens yttre villkor är att de är unga och små bolag med begränsade tidigare erfarenheter och att bankernas yttre villkor är att de är stora och gamla företag med tidigare erfarenheter av samarbeten med fintechbolag. I studien framkommer det även att både banker och fintechbolag ser relationen som de har med respektive part som samarbetsdominerad. Från empirin har vi kunnat urskilja att det finns ett visst asymmetriskt beroende mellan banker och fintechbolag i deras samarbeten då bankerna har mer att säga till om. Ytterligare en slutsats är att lärandet mellan banker och fintechbolag går till så att de delar och skapar kunskap tillsammans genom kontinuerliga möten och workshops med målet att gemensamt uppnå innovation. Informell informationsdelning är även det något som sker konstant mellan företagen som leder till lärande åt båda håll. I nuvarande samarbeten lär sig fintechbolag hur det faktiskt är att verka som stora bolag genom lärdomar kring rutiner, avtalsprocesser och hantering av kundrelationer. I studien framkommer att bankerna lär sig från fintechbolagen hur de som organisation ska arbeta för att bli mer agila och digitala i sin verksamhet. / Introduction Due to digitization several new players have entered the financial market and customer needs have changed. Banks have therefore had to undergo a change in order to succeed in the market. They have done this by, among other things, entering into partnerships with fintech companies. These players differ markedly from each other which means that they have much to learn from one another. This study aims to help understand interorganizational learning in collaborations between fintech companies and banks in Sweden. Studies show that 7 out of 10 banks see fintech companies as the biggest threat in the industry, while 8 out of 10 banks see fintech companies as partners, indicating that a relationship between these players is called coopetition. Cooperation and competition. Purpose This study aims to help understand interorganizational learning in a coopetition relationship between banks and fintech companies by mapping out how actors' absorptive learning capacity leads to interorganizational learning. Research questions: What peripheral conditions affect the absorptive learning capacity of fintech companies and banks? How does the level of coopetition and the degree of dependence between banks and fintech companies affect the relationship between absorbing learning capacity and interorganizational learning? What does interorganizational learning look like between banks and fintech companies in coopetition? What do the different actors learn from these types of collaborations? Method This study is a comparative multi-case study conducted using a qualitative method. Further the study has a phenomenological perspective with an abductive approach. The empirical material was collected through eight semi-structured interviews with three respondents from major banks and five respondents from fintech companies in Sweden. Conclusion The study found that the peripheral conditions of the fintech companies are that they are young and small companies with limited past experience and the banks' peripheral conditions are that they are large and old companies with previous experience of working with fintech companies. The study also reveals that both banks and fintech companies consider the relationship they have with each other as cooperation-dominant. There is a certain asymmetric dependence between banks and fintech companies in their collaborations as the banks have more impact. Another conclusion is that banks and fintech companies share and create knowledge together through continuous meetings and workshops with the aim of jointly achieving innovation. Informal information sharing is also something that constantly occurs between the companies that leads to learning in both directions. In current collaborations, fintech companies are learning what it is like to operate as a large company through learnings about routines, contract processes and customer relationship management. The study shows that the banks learn how they as an organization should work to become more agile and digital in their operations.

Sömnstörningar och förskrivning av sömnläkemedel är ett ökande problem i världen och Sverige. Arbetet visar på att prevalensen av användning av sömnläkemedel i Sverige har ökat under åren 2006 till 2019. Från 10,3 % hos kvinnor och 5,9% hos män till 11,1% respektive 6,7 %. I Sverige finns det inga nationella riktlinjer för behandling av sömnstörningar, utan bara på regional nivå. Gemensamt för de regionala rekommendationerna är att kognitiv behandlingsterapi alltid ska testas innan läkemedelsbehandling sätts in. Läkemedelsrekommendationerna skiljer sig något åt mellan regionerna, där melatonin tillkommit de senaste åren hos flertalet regioner. En ökning av antalet patienter som använder melatonin sågs också i arbetet från 2015 till 2019, där den största ökningen var hos de unga vuxna. Godkända indikationer för melatonin är dock bara behandling av sömnstörningar hos ungdomar och vuxna 55+ samt kortvarig behandling av jetlag hos vuxna. Därför är Region Stockholms rekommendation 2020 överraskande. Melatonin är förstahandsval till alla åldrar vid farmakologisk behandling av sömnstörningar.  Bensodiazepinder och Bensodiazepinliknadande läkemedel tillhör de narkotikaklassade sömnläkemedel, vilka medför en ökad risk för att utveckla läkemedelsberoende hos patienterna. Bensodiazepinliknande läkemedel har under många år ökat i Sverige, men i detta arbete tyder det på att den trenden har brutits. Användningen och nyförskrivning av de narkotikaklassade läkemedel har minskat från 2015 till 2019. Incidensen för alla narkotikaklassade sömnläkemedel har minskat, från 8,4% hos kvinnor och 6,4% hos män till 4,2% respektive 3,6%.  För att besvara arbetes syfte, ” hur ser nyförskrivning av sömnläkemedel ut till vuxna människor i Sverige under åren 2015 till 2019” samt ” tidstrender i användningen av sömnläkemedel under åren 2006–2019” gjordes en kvantitativ deskriptiv kohortstudie baserad på olika register. Barn och ungdomar under 18 år exkluderades då de farmakologiska rekommendationerna för barn och ungdomar skiljer sig från de vuxna. Även äldre vuxna över 64 år exkluderades från studien då sömnsvårigheter ökar med åldern och det finns ökad bakomliggande sjuklighet.  De sömnläkemedel som har en ökad risk för att utveckla läkemedelsberoende minskar i förskrivning. Dock undersöktes inte långtidsanvändningen av dessa läkemedel, vilket är viktigt för framtida forskning. / Background: Sleep disorders are an increasing problem in the world, and due to this, prescription of hypnotics is also increasing. Patients who are prescribed benzodiazepines and non-benzodiazepines have a high risk of developing drug-dependency. Aim: To study the incidence in new prescriptions of hypnotics to adults in Sweden during 2015-2019, in relation to gender, age, region, season, prescriber, and comorbidity. Also, to study trends in the use of hypnotics during 2006-2019. Methods: A quantitative descriptive cohort-study based on national registers on in- and outpatient specialist care, and dispensed prescription drugs held by the National Board of Health and Welfare and the Swedish eHealth Agency.  Adults between 18-64 years who had received a new prescription of hypnotics were included. Results:  The prevalence of use of hypnotics has increased during 2006-2019 from 10.3% and 5.9% to 11.1% and 6.7% for women and men, respectively. In contrast, the incidence of newly prescribed benzodiazepines and nonbenzodiazepines has instead decreased during 2015-2019 from 8.4% and 6.4% to 4.2% and 3.6% for women and men, respectively. The proportion dispensed hypnotics increases with rising age, except in the case of melatonin, which is more common among younger patients. Conclusions: The incidence in prescription of benzodiazepines and other sedatives with a high risk of causing drugdependency, has been declining in the latest years. Interestingly, melatonin increases mostly in younger adults, even though melatonin is only indicated for sleep disorders in adults aged 55 years and older, and short time treatment of jetlag in adults.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för återfallsprocessen i ett substansmissbruk utifrån intervjuer med behandlare inom socialtjänstens öppenvård. Vidare syftar studien till att belysa eventuella likheter och skillnader mellan män och kvinnors återfallsprocesser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades utifrån en tematisk analys. Bekvämlighets- och snöbollsurval har använts, vilket resulterade i nio intervjupersoner, fem kvinnor och fyra män från en kommuns öppenvård. Studien visar att återfallsprocessen är komplex och individuell, vilket innebär betydande svårigheter att upptäcka förloppet. Det börjar alltid med en beteendeförändring mot tidigare levnadsmönster och med tiden kan individen återta sin gamla identitet, där drogen blir det sista steget i återfallsprocessen. Flera generella faktorer synliggörs i studien, exempelvis motgångar, relationsproblem och riskmiljöer. Återfallsprocessen påverkas när individen inte kan hantera medföljande känslor och beteende. Dessutom visar studien att flykten från negativa känslor var den faktorn som direkt kan utlösa ett återfall i ett substansmissbruk. Faktorerna är likartade mellan könen, men studien uppmärksammar däremot hur hanteringen av känslor skiljer sig, vilket har sin bakgrund i könsroller. Män har svårare att synliggöra och visa sina känslor, medan kvinnor i högre grad upplever skuld och skam till följd av samhällets stigmatisering. / The point of the study is to create a deeper understanding of the relapse process in substance abuse disorder in regard to interviews with treatment facilitators within the social service outpatient care system. Furthermore, the study aims to shine a light on possible differences and similarities between the sexes when it comes to the process of relapsing into substance abuse. The study was conducted using a qualitative method through semi-structured interviews, which were analysed by a thematic analysis. Convenience and snowball sampling was used, which resulted in nine interviewees, five women and four men from one municipality’s outpatient care system. The study shows that the relapse process is complex and individual, which causes significant difficulties to discover the relapse process. It always starts with a change in behaviour towards previous life patterns, where the drug becomes the final step on the path to relapsing. Several factors influence the process of relapsing, setbacks, issues with relationships and risk environments. The relapse process is affected when the individual cannot deal with the subsequent feelings and behaviour. Additionally, the study indicates that escaping negative feelings was the single most contributing reason behind a relapse. The contributing factors are similar between the sexes, but the study shows that the handling of feelings differs, which has its background in gender roles. Men struggle to expose and display their emotions while women at a higher frequency experience shame and guilt in relation to society and its stigmatisation.

Missbruk och beroende är idag ett utbrett samhällsproblem, på alla samhällsnivåer. Samtidigt som det finns ett stigma kring missbruk har antalet offentliga personer som berättar om sina erfarenheter av missbruk ökat. Studiens syfte har varit att genom kvalitativ tematisk textanalys analysera självbiografier av sju kända svenska män som berättar om sitt missbruk. Vi har undersökt hur droganvändning och dess orsaker skildras i kändisarnas självbiografier. Resultaten har kodats och tematiserats för att kunna besvara frågeställningen. Analysen innefattar förklaringsmodeller (samsjuklighet, självmedicinering, karriärmodell, skam och vändpunkt) som socialarbetare använder när de beskriver hur det kommer sig att vissa personer använder droger. Resultaten visar att berättelser om samsjuklighet, självmedicinering och tillfrisknande från droganvändning är snarlika, om än med individuella skillnader. Slutsatsen är att de ger en inblick i missbruk som kan vara till hjälp i att förstå och hjälpa personer som använder droger. / Addiction and drug dependency have become widespread social problems in all layers of society. While there is always a stigma around drug abuse, the number of public figures willing to share their experiences on the issue has increased. The purpose of the study was to analyse the autobiographies of seven famous Swedish men, writing about their addiction, using qualitative thematic text analysis. We have explored how we can gain a greater understanding of drug use and its causes, and how it is portrayed in autobiographies. The analysis contains selected explanatory models (comorbidity, self-medication, career model, shame and turning point) that social workers use when describing how and why a person is using drugs. Results have been coded and thematized in order to answer the questions at hand. The results show that stories on recovery from drug use are often quite similar, albeit with individual differences. The results give an insight into addiction which can help understanding and helping people affected by addiction.

Title: It’s easy to quit - I’ve done it hundreds of times: A literary study of the correlation between free will and substance abuse The purpose of this bachelor's thesis was to examine, through an integrative literary study, how selected previous research on the two theories, The Brain Disease Model of Addiction and The Choice Model of Addiction, describe the significance of free will in the development of and recovery from substance use disorder. The findings indicate that free will is significant in all stages of substance abuse. The study suggests that the discourse surrounding voluntariness and addiction ought to become more nuanced. The study notes that clients are easily influenced by treatment providers and thus conversations concerning disease versus free will should be approached cautiously by the treatment provider. The study suggests that social workers could benefit from critically examining their own stance regarding free will and addiction, including moral responsibility. Future research should continue developing screening methods to measure motivation levels in clients and to find the best treatment for each individual. / Syftet med denna kandidatuppsats var att genom en integrativ litteraturstudie undersöka hur utvald tidigare forskning om de två teorierna The Brain Disease Model of Addiction och The Choice Model of Addiction beskriver betydelsen av fri vilja när det gäller utvecklingen av och tillfrisknandet från ett substansberoende. Huvudresultatet visar att fri vilja är av betydelse i alla stadier av ett substansberoende. Studien tyder på att diskursen kring frivillighet och beroende torde blir mer nyanserad och att beroendeforskningen torde se beroende på ett spektrum. Studien konstaterar också att klienter är lättinfluerade av behandlare och därför bör samtal om sjukdom kontra fri vilja hanteras försiktigt av behandlaren i klientmöten. Socialarbetare som arbetar med beroende bör kritiskt granska sin egen ståndpunkt gällande beroendets frivillighet, inklusive moraliskt ansvar. Förslagsvis bör framtida forskning fortsätta att utveckla screeningmetoder för att bättre kartlägga motivationsnivån hos klienter och för att hitta den bästa behandlingsplanen för varje individ.

A well digitalized world has contributed, in many ways, to a simpler and more communicative everyday life among people, both privately and through work. However, this societal structure of constantly being connected and active on social media has not only had a positive impact on people and their everyday lives. As the cues for appointments within healthcare, hospitals and psychiatric wards are increasing and the number of mental illnesses drastically increases, many studies have investigated the connection between social media and mental illness. Based on previous knowledge, the purpose of this study is to investigate how users' attitudes towards Instagram's algorithms and functions relate to the use of the application, and if there’re technical measures that could promote the users' experience on the platform and work to counteract the beauty obsession on social media, mainly in this study, Instagram. There is a clear pattern around social media and self-achievement, where the individual strives to gain interactions and affirmation on these various platforms. There is also a technical aspect where the apps' algorithm triggers a dependency on the users to continue scrolling as well as notifications that ring, which also makes it more difficult to completely disconnect from the application. In order to carry out the study and answer the question, a quantitative survey and qualitative interviews were conducted with influencers active in the social media industry, as well as the study's target group: young adults. The result of the study shows that the attitude the users have created towards the platform Instagram is that it comes with feelings of self-criticism and body dissatisfaction to a certain extent. There is also a pronounced dependence on the application, which further creates a feeling of inadequacy in the users. / Den globala digitaliseringen, som skett och sker dagligen världen över, har på många sätt bidragit till en enklare och mer kommunikativ vardag för människor. Att konstant vara uppkopplad och aktiv på sociala medier har dock inte endast för med sig positiva effekter. I takt med att köerna till vården blir längre och att den psykiska ohälsan drastiskt ökar, har flera studier undersökt sambandet mellan sociala medier och psykisk ohälsa. Med förankring i tidigare vetskap är denna studies syfte att undersöka unga svenska kvinnors attityder gentemot Instagrams algoritmer och funktioner samt hur det påverkar den upplevda skönhetshetsen. Även ifall det finns tekniska åtgärder som skulle kunna främja användarnas upplevelse på plattformen och arbeta för att motverka kroppshetsen på Instagram. Det finns ett tydligt samband mellan sociala medier och självpresentation, där den enskilda individen strävar efter att få interaktioner och bekräftelse på dessa olika plattformar. Det finns även en teknisk aspekt där Instagrams algoritmer och utformning framkallar ett beroende hos användarna till att fortsätta scrolla, samt notifikationer som är riktade mot den specifika användaren, vilket gör det svårt att helt koppla bort sig från applikationen. För att genomföra studien och besvara frågeställningen har en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomförts med kreatörer som är verksamma i sociala medier-branschen, samt studiens målgrupp, unga kvinnor. Resultatet av studien visar att attityden användarna utvecklat gentemot plattformen Instagram är att den i viss utsträckning för med sig känslor av självkritik och kroppsmissnöje. Det finns även ett uttalat beroende av applikationen som framkallar en känsla av otillräcklighet hos användarna.

Bakgrund: Beroendeproblematik är utbrett i samhället, och orsakar mycket ohälsa och lidande. Synen på personer med beroendeproblematik är skiftande. Skalan går från att se beroende som en sjukdom, till att se de drabbade som moraliskt bristfälliga personer som har sig själva att skylla. Vården styrs via riktlinjer och policydokument. Vilken människosyn som uttrycks i dokument som vårdprogram inom beroendevård är sällan problematiserad. Det finns risk för att omvårdnaden kan påverkas beroende på hur synen på personer med beroendeproblematik signaleras från regional nivå. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med beroendeproblematik framställs i regionala vårdprogram inom beroendevård. Metod: En kritisk diskursanalys utfördes på regionala vårdprogram inom beroendevård. Resultat: Flera diskurser framträdde i materialet, dessa rörde bland annat kriminalitet, utanförskap, kontroll, motivation, samt omvårdnad. Frekvent förekommande nyckelord identifierades och problematiserades. Slutsats: Regionala vårdprogram är inte undantagna tendensen att stigmatisera denna patientgrupp. Ett omvårdnadsperspektiv saknas ofta i dokumenten. Inte sällan uttrycks att personerna får rätta sig i ledet och försöka bevisa sin skötsamhet. Undantag finns, och de behöver bli fler för att detta synsätt ska kunna utmanas. / Background: Substance dependence is widespread in society and causes considerable suffering and ill health. Attitudes towards persons with substance use disorder (SUD) are diverse, and range from the concept of addiction as a disease to the view that persons with SUD are morally lacking and only have themselves to blame. Health services are governed by guidelines and policy documents. The views expressed in documents such as care programs within addiction medicine, are seldom assessed. Nursing is at risk of being affected, depending on how attitudes towards persons with SUD are communicated from a county council. Aim: The aim of this study was to examine how persons with substance use disorder are depicted in regional care programs within addiction health care. Method: A critical discourse analysis was applied to regional care programs in addiction health care. Results: Several discourses were identified, regarding criminality, marginalisation, control, motivation, and nursing. Frequently used keywords were identified and problematised. Conclusions: Regional care programs are not exempt from the tendency to stigmatise persons with SUD. A nursing perspective is often missing from these documents. Persons with SUD have to toe the line and try to prove that they are well-behaved. There are exceptions to these representations, and more exceptions are needed to challenge the prevailing perspective.