Syfte: Under de senaste 20 åren har hyresbostäder visat stabilitet gällande hyror, fastighetspris och avkastning. För kontorsfastigheter har situationen varit annorlunda. Svängningar har skett i takt med rådande konjunkturläge. Trots detta väljer investerare att investera i kontorsfastigheter. Studiens syfte är att undersöka hur ett investeringsbeslut fattas vid förvärvav kontorsfastigheter. För att besvara syftet utgår vi från en huvudfråga som i sin tur delats in i underfrågor enligt nedanstående frågeställning: Hur ser beslutsprocessen ut?              - Vilka beslutskriterier förekommer?        - Vilken information beaktas?        - Vilka modeller används? Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och en abduktiv ansats där intervjuer har genomförts. Resultat & slutsats: Studien har visat att en beslutsprocess likt Henneberry och Roberts normativa beslutsmodell förekommer i olika typer av fastighetsbolag. Även ett mindre strukturerat tillvägagångssätt förekommer för att fatta beslut inför förvärv avkontorsfastigheter. Vi konstaterar att en stor del av informationen som beaktas insamlas genomen due diligence-liknande process, samt andra typer av analyser som makro-, orts- och fastighetsmarknadsanalys. Modeller förekommer för att beräkna avkastning, kassaflöden, risk och portföljval. Vi uppmärksammar att allmänna beslutskriterier kan vara svåra att uppge, men ofta går att härleda utifrån företagets strategi. Förslag till fortsatt forskning: Endast en person intervjuades i det största fastighetsbolaget, Vasakronan. I bolaget fanns specifika avdelningar för olika delar i beslutsprocessen. Att genomföra en fallstudie vore i sådant fall intressant för att få en klarare bild av hur ett stort fastighetsbolag med specialkompetens inom varje område genomför beslutsprocessen. Uppsatsens bidrag: Studien ger läsaren en överblick i hur hela beslutsprocessen inför förvärvav en kontorsfastighet kan se ut i fyra olika fastighetsbolag.

No description available.

För många är bostadsaffären den största och viktigaste affär de kommer genomföra under sin livstid. Eftersom denna affär har så pass stor betydelse väljer de flesta att anlita en fastighetsmäklare som stöd och hjälp under sin försäljning. Som fastighetsmäklare är det viktigt att erbjuda bra tjänsteerbjudande och vara konkurrenskraftig på en marknad där andelen mäklare ökar varje år. Detta ökar behovet för mäklare att lära känna sina kunder och veta vad de värdesätter. Tidigare forskning kring konsumentens val av fastighetsmäklare visar att ämnet behöver en fortsatt utveckling för att komma fram till validerade resultat. Syftet med studien är att ta reda på hur privatpersoner väljer fastighetsmäklare vid försäljning av boende. Målet för studien är att ge Mäklarföretaget ett resultat som ökar deras förståelse för kunden och deras behov samt täcka det forskningsgap som finns i nuläget. Studien har utgått ifrån ett kvalitativt angreppssätt för att kunna skapa en förståelse för konsumentens beteende och val. Datainsamlingen har bestått av personliga intervjuer och telefonintervjuer, både av Mäklarföretaget samt personer som valt att sälja deras bostad via Mäklarföretaget. Den insamlade empirin har sedan analyserats mot den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen i studien utgått från konsumentens köpbeslutsprocess och de steg som en konsument genomför samt tidigare forskning och faktorer som antagits påverka valet av mäklare. Utifrån analys av den insamlade empirin har författarna reviderat teorin och utifrån den konceptuella modell som skapats har de kunnat dra slutsatser från studien och bidra med en ökad förståelse till kundens val av fastighetsmäklare. Studiens resultat visar att under konsumentens informationssökning är det främst tidigare erfarenhet samt rykte som påverkar valet av fastighetsmäklare. Under utvärderingen av alternativen påverkas konsumenten framförallt av mäklarens professionalitet, exempelvis genom engagemang, intryck och kunskap. Kommunikationen är ytterligare en del som respondenterna ansåg viktig, där nämndes att man vill ha kontinuerlig information samt att fastighetsmäklaren ska finnas tillgänglig. Slutligen så har även arvode och värdering en betydande roll för respondenterna i valet av fastighetsmäklare. Det är viktigt att värderingen är välmotiverad och att värdet på tjänstepaketet som erbjuds känns rimligt. Studien har bidragit till en ökad förståelse för hur kunden tänker och resonerar kring valet av fastighetsmäklare.

Problemformulering: Hur fungerar beslutsprocessen vid fastighetsinvesteringar och vilka faktorer påverkar processen? Hur och varför påverkar faktorerna beslutsprocessen och hur samverkar dessa? Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur beslutsprocessen vid en fastighetsinvestering går till i praktiken på bygg- och fastighetsbolag samt beskriva vilka faktorer som påverkar processen. Författarna vill belysa hur faktorerna samverkar och undersöka varför faktorerna påverkar beslutsprocessen. Utöver det vill författarna utveckla en egen analysmodell över en beslutsprocess som inkluderar de påverkande faktorerna samt hur de samverkar. Metod: För att uppnå syftet med studien och besvara frågeställningen utfördes en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Insamlandet av studiens empiri har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter från fem olika bygg- och fastighetsbolag. Samtliga respondenter är involverade i företagens beslutsprocess. Resultat: Studiens resultat visar hur beslutsprocessen vid en fastighetsinvestering genomgår fem steg: (I) investeringsmöjlighet identifieras, (II) informationsinsamling efter kravlista, (III) djupare informationsinsamling och analys (IV) utvärdering och (V) beslutsfattande. Processen påverkas sedan av olika faktorer såsom risk, fastighetens egenskaper och investerarens egenskaper. Faktorerna samverkar med varandra där marknaden spelar en viktig roll och påverkar flertalet faktorer.

Flexibla kontor där medarbetarna kan röra sig mellan olika ytor som anpassas efter olika aktiviteter, så kallade aktivitetsbaserade kontor, blir allt populärare bland organisationer i Sverige. Denna studie ämnar ge en djupare förklaring till vilka faktorer som ligger till grund för en beslutsprocess när organisationer väljer att göra om den befintliga verksamheten till en aktivitetsbaserad arbetsplats, trots att det finns påvisade arbetsmiljörisker kring detta arbetssätt. Denna studie genomfördes med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med personer som haft en ansvarsroll i beslutsprocessen från olika organisationer, vilka antingen redan implementerat arbetssättet eller varit mitt i beslutsprocessen. I studien används de teoretiska begreppen isomorfism, legitimering och myter för att analysera och jämföra den tidigare forskningen med den insamlade empirin. Resultatet av studien visar att en del organisationer väljer att implementera detta arbetssätt som ett sätt att eftersträva institutionella myter för att uppnå legitimitet och genom att inspireras av och imitera andra organisationer, vilket är en form av isomorfism. Det som också framkommit i resultatet är att det råder mycket osäkerhet hos organisationer vad gäller den tidigare forskningen och vilka arbetsmiljöproblem och psykosociala problem som arbetssättet kan komma att medföra.

Titel: Hur väljer småföretag affärssystem? - En kvalitativ studie om beslutsprocessen.  Program: Ekonomprogrammet - inriktning redovisning och ekonomistyrning Nyckelord: Affärssystem, småföretag, beslutsprocess. Inledning: Alla företag i Sverige behöver enligt lag redovisa sina ekonomiska händelser. För att underlätta redovisningen används ofta affärssystem och småföretag kan ha svårt att välja vilket system som ska implementeras. Detta då småföretag oftast klarar sig med ett ekonomisystem som kan sköta fakturering och den löpande bokföringen. Denna funktion finns i de flesta svenska affärssystem. Studien undersöker vilka faktorer som påverkar småföretagens val av affärssystem och varför de väljer olika trots att de grundläggande funktionerna är desamma.  Syfte: Syftet med denna studie är att studera val av affärssystem för redovisning i småföretag. Detta för att få en bättre förståelse kring hur småföretagens beslutsprocess går till vid införskaffandet av affärssystem. Förhoppningen är att denna studie ska ge beslutsfattaren ett bättre underlag inför valet av affärssystem. Metod: I studien har en kvalitativ metod tillämpats där semistrukturerade intervjuer med fem företag har genomförts. Genom en induktiv ansats har empirin kopplats ihop med teorin för att slutligen analyseras.  Slutsats: Vi har sammanställt en beslutsprocess som småföretag genomför vid val av affärssystem. Utmaningar och lösningar i småföretagens beslutsprocess har identifierats. / Title: How do small businesses choose enterprise resource planning systems? - A qualitative study of the decision-making process. Program: Business Administration and Economics Programme - specialization in Accounting and Management Control. Keywords: Enterprise resource planning system, small businesses, decision-making process  Introduction: All companies in Sweden are required by law to report their financial events. To facilitate accounting, enterprise resource planning systems are often used and small businesses may have difficulty choosing which system to implement. This is because small businesses usually manage with a financial system that can handle invoicing and current recording. This function is found in most Swedish enterprise resource planning systems. The study examines the factors that influence small businesses' choice of enterprise resource planning systems and why they choose differently even though the basic functions are the same.  Purpose: The purpose of this study is to study the choice of enterprise resource planning systems for accounting in small businesses. This is to gain a better understanding of how the small businesses decision-making process takes place when acquiring enterprise resource planning systems. The hope is that this study will provide the decision-maker with a better basis for choosing an enterprise resource planning system.  Method: In the study, a qualitative method has been applied where semi-structured interviews with five companies have been conducted. Through an inductive approach, the empiric has been linked to the theory to be finally analyzed.  Conclusion: We have compiled a decision-making process that small businesses carry out when choosing an enterprise resource planning system. Challenges and solutions in the small business decision-making process have been identified.

<p>Denna uppsats ämnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affärsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet är aktuellt av många orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgränsen ökat allt mer, inte minst på grund av Öresundsbron.</p><p>För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer från både Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affärsrelationer. För att lättare kunna urskilja och förstå skillnaderna mellan ländernas affärskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i ämnet från Svenska Exportrådet.</p><p>Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning är att även om Sverige och Danmark har många likheter så finns vissa skillnader i affärskulturerna. Bland annat är graden av osäkerhetsundvikande olika i vissa situationer vilket får effekt på exempelvis förhandlingsstilen. Även beslutsprocessen skiljer sig, där danskar förespråkar snabbare beslut medan svenskarna tenderar att gärna utreda mer. Andra faktorer som skiljer ländernas affärskulturer åt och som får effekt på svensk-danska affärsrelationer är synen på avtalet, språket, sättet att visa känslor samt olika arbetsmarknadsregler.</p>

Beslutsfattande är en process som företagsledare ständigt står inför i sitt dagliga arbete. I problemdiskussionen framgår att flera typer av information måste övervägas i en beslutsprocess, varav en av dessa härstammar från affärssystemet som används inom organisationen. Småföretag är framförallt sårbara eftersom dessa företag påverkas i större utsträckning av svängningar i marknaden då de ofta har begränsade resurser. Affärssystem är också dyra investeringar vilket är varför många småföretag undviker att införskaffa sådana system. Vi har på grund av detta valt att göra en flerfallsstudie på företag med syftet att undersöka hur information från ett affärssystem används som beslutsunderlag hos småföretag i Sverige. Vi har i denna studie valt att avgränsa oss till byggföretag inom Umeå kommun med mellan 10-49 anställda. Studien görs med en kvalitativ inriktning där intervjuer sker med de fyra företagens företagsledare och/eller delägare. Då det slutliga beslutet ofta faller på ägaren i småföretag, var det av intresse att höra just deras syn på deras användande av affärssystemets information. Vi har även velat få en övergripande syn i hur beslutsprocessen ser ut och vilken annan information som används inför ett beslutsfattande. Studien visar att dessa fyra företagsledare anser att den vanligaste informationen är den muntliga som ges av kollegor och kontaktnätet, men att den skriftliga och officiella värderas högst. Affärssystemet används oftast som en stödfunktion genom processen men även för uppföljning av tidigare tagna beslut. Där kontrollerar företagsledarna tidigare projekt och kostnader för att jämföra dessa med nutida projekt, i syfte att upptäcka skillnader. Denna information används sedan som underlag för framtida kalkyler och beslut. Vidare visar studien att beslutsprocessen skiljer sig från fall till fall, men vid större beslut sker processen kollektivt där inget viktigt beslut tas utan att kontrollera med övriga ägare eller andra i företagsledningen. Utifrån empirin och analysen dras slutsatsen att de affärssystem som används av företagen används som stöd till de flesta beslut som tas, även fast det slutligen beror på personens egen intuition huruvida beslutet tas eller inte. Företagens system fungerar däremot inte som ett centraliserat datasystem som sammanbinder alla företagets verksamhetsområden, utan de använder sig av olika system avgränsade till ett visst område i organisationen.

Alla föreningar jobbar annorlunda med elit- och breddverksamhet. Syftet med den här studien är att se hur ungdomsverksamheten i en ishockeyförening påverkar ungdomarnas beslut om att fortsätta eller sluta. Studien är gjord från spelarperspektivet och berör ämnen som idrottsmiljön, machokultur, selektering, TV-pucken och anledningar till att sluta. Anledningen till de ämnena är att de har fått mer utrymme i media under den senaste tiden och är aktuella.  Studien består av intervjuer med tolv spelare, jämnt fördelade i föreningens U15-lag och U16-lag. De har fått ge sin bild av hur deras tid i ungdomslagen har varit samt varför deras lagkamrater har slutat i föreningen. Utifrån resultatet framkom det att de har en positv bild av föreningen, det erbjuds en bra miljö med förutsättningar för att utvecklas. Respondenterna hade olika upplevelser av hur selekteringen påverkar individer men en genomgående uppfattning är att det är en anledning till att deras lagkamrater valt att sluta. Det framkom inte någon överdriven mängd av machokultur utan hellre att den stämningen som är i omklädningsrummet bidrar till en gemenskap. Det framkom även att de känner av en ökad press desto äldre de blir och att ishockeyn inte bara är roligt längre. I slutet av studien läggs det även fram konkreta förslag för framtiden.

Titel: Fastighetsmäklares beslutsprocess - Beslut vid värdering av bostadsfastigheter och fastställande av utgångspris. Problembakgrund: En bostadsaffär är för många privatpersoner den största affären i livet. Att köpa och sälja en bostadsfastighet är en komplicerad process och fastighetsmäklare finns därför för att hjälpa parterna i processen. Vid bostadsaffärer rör det sig om stora transaktioner och misstag kan ge stora ekonomiska konsekvenser för kunden. Fastighetsmäklare befinner sig i en unik situation där mäklaren måste värna om både säljarens och köparens intresse. Värdering av en bostadsfastighet är därför en central del av fastighetsmäklares arbete, då priset påverkar både köparen och säljaren. Vid värderingen tar fastighetsmäklare beslut som kommer påverka det slutliga priset. Vilka typ av beslut som fattas beror sannolikt på vem som är beslutsfattare. Valet av fastighetsmäklare kan ha en påverkan på värderingen, då beslutsprocessen kan se olika ut hos fastighetsmäklarna.  Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur fastighetsmäklares beslutsprocess ser ut vid värdering av bostadsfastigheter och fastställande av utgångspris. För att sedan analysera om det finns skillnader i beslutsprocessen beroende på vem som värderar.  Problemformulering: Hur ser fastighetsmäklares beslutsprocess ut vid värdering av bostadsfastigheter och fastställande av utgångspris, samt finns det skillnader i beslutsprocessen beroende på vem som värderar?  Metod: Studien grundar sig på en abduktiv ansats då studien genomfördes med att först samla in teori om ämnet, för att sedan samla in empiri. Utifrån empirin kompletterades den teoretiska referensramen med ytterligare information. Vi valde att genomföra den kvalitativa metoden genom intervjuer med sju respondenter från olika områden för att täcka stora delar av västkusten, men också för att kunna göra en jämförelse mellan de olika respondenterna.  Slutsats: Studien har lett fram till följande fem slutsatser; Slutsats 1: Fastighetsmäklares beslutsprocess följer beteendeperspektivet. Slutsats 2: Det finns inget som tyder på att det föreligger några skillnader i beslutsprocessen hos fastighetsmäklare.  Slutsats 3: Läget är den främsta faktorn som beaktas vid värderingen. Slutsats 4: Beroende på var fastighetsmäklaren är verksam eftertraktar intressenter olika egenskaper.  Slutsats 5: Fastighetsmäklarens erfarenhet och säljarens förväntningar kan vara avgörande för utgångspriset, men inte för värderingen.  Nyckelbegrepp: Fastighetsmäklare, bostadsfastighet, beslutsprocess, värdering, värdehöjande faktorer, utgångspris.