Syftet med denna studie var att undersöka handbollstränares kunskap och förståelse för feedback utifrån ett aktörsperspektiv. Urvalet baserades på lokala handbollsklubbar där kravet var att de skulle träna flickor i 16 – årsåldern. Det skickades ut brev till 16 olika klubbar där en förfrågan gjordes om ett deltagande. Tre stycken handbollstränare som uppmätte urvalet valde att delta i studien och dessa har behandlats med anonymitet under hela processen. Tränarna deltog i varsin kvalitativ intervju där öppna frågor ställdes för att sedan observeras med hjälp av videoupptagning av ett träningspass. Observationen var strukturerad och med hjälp av ett kodningsschema (CAIS) - Coach Analysis and Interven-tion System, kodades deras beteende för att se användandet av feedback. Kodningen utför-des av båda författarna separat för att sedan jämföras. Kodningsschemat utgick ifrån 14 olika beteenden där man sedan kunde läsa av tränarnas beteende utifrån hur de använde beröm och kritik under sessionen. Fem klipp valdes ut ifrån respektive film med vidhållande frågor för att sedan visa dessa för respektive tränare i varsitt återkopplingssamtal. Huvudsyftet med feedback är att göra en återkoppling av en rörelse där syftet är att förbätt-ra prestationen. En del av bakgrunden i denna forskningsstudie baseras på tre tidigare forskningsartiklar där handbollstränare studerats på olika sätt. Studien utgår också utifrån feedback som ett begrepp, konstruktiv feedback samt tränarbeteende. Studien har tillämpat teorin achievement goal theory för att se om feedback kan ses som en del av tränarens kompetens för att det sen ska fungera i praktiken. Teorin fokuserar även på prestationsmål för att förstå skillnader i en prestation. Resultatet av denna undersökning visar att de tre handbollstränarnas kunskap om feedback mestadels baseras på deras egen handbollskarriär då de var aktiva spelare, men också delvis utifrån de tränarutbildningar de deltagit i. Fakto-rer såsom för lite resurser och för lite tid till att ge individuell feedback till idrottarna samt hur den skall ges på ett konkret sätt är det som genomsyrar slutsatsen. För att ta reda på hur tränarnas beteende påverkar idrottarna behövs idrottarnas egna tankar om detta för att kunna fastställa ett resultat. / The purpose of this study was based on an actor's perspective and to highlight the knowledge and understandings handball coaches has for feedback. The outcome of the selection concerning handball coaches in the area resulted in three handball coaches who coach girls in the age of 16. Each coach were interviewed, observed during a training ses-sion and participated in a feedback conversation. Data analysis of each observation were performed by both authors but separately and then compared. The coding that was founded based on a revised version of (CAIS) - Coach Analysis and Intervention System, where there were based on 14 of these coaching behaviors in order to see how feedback were be-ing used by each of the coaches during the observation. Five clips were then selected from each of the coaches' training session by both authors and then appeared during the feedback conversation with each coach. This study has implemented achievement goal theory which focuses on coaching behavior. The main purpose with feedback is to give information about something that has occurred which could be seen as a process in which the effect or output of an action is returned. The background to this study is based on that there are few previous research concerning hand-ball coaches knowledge and understanding for the use of feedback. The result from this study shows that the three coaches base in some large part their knowledge of providing feedback based on their own sporting career but also from the coaching classes and pro-grams that they have implemented. This study suggests the need to consider factors that play an important role in how and in what way handball coaches can get the opportunity to use feedback during practices and games. Such factors are too little time to implement feedback, too few coaches to handle the individual and main feedback to the team and how you as a coach can use feedback in a concrete way to each athlete. For further information about how the coaches’ knowledge is affecting the athletes would have been to interview them and get their point of view. However, together with the athletes’ point of view and more in depth studies with bigger samples should be necessary for future studies.

Normbrytande beteenden bland barn och unga är ett aktuellt problem inom socialt arbete,därav är det relevant att utöka kunskap kring vilka omständigheter som kan agera skyddande för att minska riskerna att barn och unga utvecklar sådana beteenden. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur riskfyllda omständigheter kan utveckla normbrytande beteenden bland barn och unga, samt om idrott kan vara en skyddande omständighet för att minska utveckling av normbrytande beteenden.För att undersöka detta används en kartläggande litteraturöversikt som metod där vi med hjälp av relevant litteratur sökt svar på våra frågeställningar.I studiens resultat presenteras det att riskfyllda omständigheter verkar på flera nivåer hos en individ, mängden riskfaktorer och riskfyllda omständigheter som finns i barn och ungas liv ökar risken att utveckla normbrytande beteenden. Kamratrelationer presenterassom både en skyddande och riskfylld omständighet för barn och unga, detta beroende på kamratrelationernas karaktär eftersom barn och unga anammar attityder från de kamratrelationer de skapar. Slutsatsen i denna studie är att barn och ungas idrottsaktiviteter kan vara både skyddande men också riskfyllda, detta beroende på idrottens struktur och karaktär samt andra omständigheter som kan inverka på barn och ungas beteenden.

Konkurrensen i klädbranschen växer och blir allt intensivare. Det krävs idag mer från ett företag för att kunna skilja sig från mängden. En rad olika faktorer påverkar en konsuments beteende och attityd gentemot ett företag och en butiks val av varumärken och sortimentsutbud spelar en betydande roll för att kunna kommunicera ut ett budskap som lockar den tänkta målgruppen. Det blir allt vanligare att detaljistföretag som erbjuder etablerade varumärken integrerar bakåt och producerar egna märkesvaror. Lager 157 är ett företag som på senare tid har följt denna trend. Vår studie undersöker kombinationen av etablerade och egna varumärken och fokuserar på vilken påverkan Lager 157:s varumärken har på konsumenters attityder och beteenden. Vi har även undersökt vilka positiva och negativa effekter som kan uppstå genom varumärkeskombinationen och hur sortimentets inriktning, djup och bredd styr konsumenters efterfrågan.Studiens innehåll är baserat på primärdata i form av en marknadsundersökning och en intervju och sekundärdata i form av litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska källor. Marknadsundersökningen har utförts i enkätform med 13 frågor i Lager 157:s butik i Gällstad och intervjun har genomförts med butikens chef Maja Brolin. För att kunna analysera och tolka aktuell information har vi använt oss av tre teoretiska modeller, ”Kommunikationsprocessen”, ”Varumärkesprocessen i en tjänsteverksamhet” och ”Faktorer som påverkar konsumenters köpbeteende”, i kombination med teoretiska begrepp.Det vi har kommit fram till är att företagets varumärken har en stor påverkan på konsumenters åsikter, attityder och beteenden sett från både ett personligt och ett socialt perspektiv där identifikation med företagets koncept är en viktig del. Genom Lager 157:s kombination av etablerade och egna varumärken kan företaget nå en större målgrupp, locka fler besökare och skilja sig från mängden, men också förlora försäljning på grund av konkurrerande varumärken som också kan dra ned helhetsintrycket. Ju bredare och djupare sortiment ett företag som Lager 157 erbjuder, desto större chans är det att en konsument kan hitta det den eftersöker och få sitt behov tillfredsställt, vilket leder till en ökad efterfrågan.The competition in the clothing industry is growing and becoming more intense. It currently requires more from a company to stand out. A variety of factors influence a consumer's behavior and attitude toward a company and a store's selection of brands and range selection plays a significant role in order to communicate a message that attracts the intended audience.It is becoming increasingly common for retail businesses that offer established brands to integrate backwards and produce private label products. Lager 157 is a company that has recently followed this trend. Our study investigates the combination of own and established brands and focus on the impact that Lager 157's brands have on consumers' attitudes and behaviors. We examined the positive and negative effects that may occur through brand combination and how the assortments focus, depth and width controls the consumer demand.The study is based on primary data in the form of a market survey and an interview and secondary data in the form of literature, scientific papers and electronic sources. The market investigation has been conducted in the form of a questionnaire with 13 questions in Lager 157's store in Gällstad and the interview was carried out with the store manager Maja Brolin. In order to analyze and interpret current information, we used three theoretical models, "Communication Process", "Brand process" and "Factors affecting consumers' purchasing behavior", in combination with theoretical concepts.What we have found is that the company's brands have a major impact on consumers' opinions, attitudes and behaviors as seen from both a personal and a social perspective. Identification with the company's concept is an important part. With Lager 157's combination of established and own brands, the company can reach a larger audience, attracting more visitors and stand out, but also losing sales because of competing brands that can also reduce the overall appearance. The wider and deeper range of a company like Lager 157 offers, the more likely it is that a consumer can find what they are looking for and get their needs satisfied, leading to increased demand. / Program: Butikschefsutbildningen

Forskning om det mänskliga minnet är omfattande och likaså forskning kring evolutionsteorin, men studier som undersöker hur människors barndomsminnen har påverkat deras beteenden och synsätt i vuxen ålder utifrån evolutionsteorin är mer sällsynta. Avsikten med den föreliggande studien var att bidra till att denna kunskapslucka fylls igen. Semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, en socialpedagog, två psykologistudenter, två sociologistudenter samt en sjuksköterskestudent genomfördes med fokus på vilka barndomsminnen de haft, negativa eller positiva, samt hur de upplevt att det påverkat deras beteenden och synsätt i vuxna livet. Informanternas ålder var mellan 25 – 66 år och det var fem män och fyra kvinnor. Utifrån informanternas svar undersöktes om dessa kunde kopplas till evolutionsteorin och om barndomsminnena hade överlevnadsvärden. I resultatet av den tematiska analysen framträdde sju teman: 1. Rädsla, 2. Utanförskap, 3. Hjälpsamhet, 4. Föräldra-/vuxenroll, 5. Tillhörighet, 6. Svek/brist på tillit och 7. Negativa erfarenheter. Studiens resultat ger förståelse för hur barndomsminnen kan påverka människors beteenden samt hur evolutionsteorin kan ta sig uttryck hos människor idag. Resultatet visar människors strävan att ständigt förbättra sina egenskaper genom att lära sig av sina eller andras misstag. Studien ger därmed ett psykologiskt bidrag till den kvalitativa forskningen om hur människors minnen kan anpassas genom generationer utifrån evolutionsteorin. / Research in human memory is extensive and so is research on the theory of evolution, but studies that investigate how people's childhood memories have influenced their behaviors and approaches in adulthood based on the theory of evolution are rare. The purpose of the present study was to contribute to the completion of this knowledge gap. Semi-structured interviews with three educators, a social educator, two psychology students, two sociology students and a nursing student were conducted focusing on which childhood memories they have had, negative or positive, and how they have experienced how it has affected their behavior and approach in adult life. The informants were between 25 and 66 and there were five men and four women. Based on the informants' answers, we examined whether these could be linked to the theory of evolution and if childhood memories has survival values whether these could be linked to the theory of evolution and if childhood memories has survival values. In the result of the thematic analysis, seven themes emerged: 1. Fear, 2. Alienation, 3. Helpfulness, 4. Parental / Adult Role, 5. Belonging, 6. Betrayal / Lack of Trust and 7. Negative experiences. The study's results give an understanding of how childhood memories can affect people's behavior and how evolution  theory can be applied in people today. The result shows people's efforts to constantly improve their characteristics by learning from their or other’s mistakes. The study thus makes a psychological contribution to the qualitative research on how people's memories can be adapted through generations based on the theory of evolution.

<p>Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin. Analysen har gjorts utifrån kognitiv-behavioristisk teori, handlingsteori samt roller som barn till alkoholmissbrukare kan använda sig av. I resultat och analys har vi använt meningstolkning och meningskategorisering. Studiens resultat var att våra intervjupersoner har påverkats negativt av sin uppväxt och fått olika karaktäristiska beteenden. Om det enbart är alkoholmissbruket kan vi inte säga något om. Vi har även fått fram att det går att förändra sin livssituation och sitt beteende trots en dålig uppväxt, detta utifrån en kombination av Vuxna Barn-behandling och andra former av hjälp och stöd.</p>

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin. Analysen har gjorts utifrån kognitiv-behavioristisk teori, handlingsteori samt roller som barn till alkoholmissbrukare kan använda sig av. I resultat och analys har vi använt meningstolkning och meningskategorisering. Studiens resultat var att våra intervjupersoner har påverkats negativt av sin uppväxt och fått olika karaktäristiska beteenden. Om det enbart är alkoholmissbruket kan vi inte säga något om. Vi har även fått fram att det går att förändra sin livssituation och sitt beteende trots en dålig uppväxt, detta utifrån en kombination av Vuxna Barn-behandling och andra former av hjälp och stöd.

Background E-mail marketing is used to get consumers’ attention to one’s products, services, need, etc., and ultimately to get them to act in a specific way. How consumers are affected by E-mail marketing is a topic that has not been thoroughly investigated even though it is of great interest due to the vast increase of E-mail marketing the last couple of years. Thus, there is a major gap in the research of this topic, especially in a B2B context. Purpose The purpose of this thesis is to analyze behaviors and attitudes of decision-makers in the Swedish manufacturing industry regarding B2B E-mail marketing. Method The authors used a quantitative research approach with an online-survey in order to collect necessary data. The population is decision-makers within the manufacturing industry in Sweden. The result is based on 1 777 participating decision-makers. The questionnaire was constructed by the authors and is based on the theoretical framework consisting: Tri-Component Model of Attitudes, Planned Behavior, Micheaux’s (2011) theory of perceived pressure and A(ad). The authors used analysis techniques such as descriptive univariate analysis, Anova-test, factor analysis and linear regression analysis to derive the result. Conclusion The conclusions drawn from this study are that the decision-makers within the manufacturing industry in Sweden tend to have a negative attitude and behavior toward E-mail marketing messages, only a small minority of the decision-makers had a positive attitude. Furthermore, the authors discovered an association between their attitude and how they actually behave. The study also reveals differences in the attitudes and behaviors regarding age and position within the company. A final conclusion drawn from this study is that the decision-makers do not read all marketing messages they receive and they also delete some marketing messages without reading them. The result of this is a non-functional marketing method, as it does not work as it is intended. A suggestion for marketers working with E-mail marketing is to try to establish more positive attitudes by building relationships with the recipients.

Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&amp;2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör. Av undersökningen framkom bland annat att de flesta hushållen som deltagit i undersökningen ser sig själva som miljömedvetna samtidigt som det är få som källsorterar fullt ut eller tänker på miljön när de handlar dagligvaror. Många av de boende svarade att de skulle kunna göra mer för miljön än vad de gör idag samtidigt som det finns de som källsorterar för att rättfärdiga sina beteenden på andra miljöområden. Det som styr de boendes val av sopsystem kan vara inre drivkrafter som till exempel vanor, intressen, engagemang eller attityder. Även yttre drivkrafter som in-formation och organisation påverkar de boende.

Medelåldern bland personer över 65 år som bor hemma och har hemsjukvård eller bor på särskilda boenden för äldre i Sverige ökar och parallellt med detta ökar också antalet personer med demenssjukdom. Samtidigt sker en generell ökning av problematiska beteenden, som är vanliga bland personer med demenssjukdom. Problematiska beteenden är en utmaning för personalen på äldreboenden och de har till viss del har varierade uppfattningar om orsaker till problematiska beteenden samt hur beteendena kan minskas och bemötas. Eftersom området är komplext finns det ytterligare behov av att undersöka vårdpersonals uppfattningar inom detta område. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals uppfattningar om orsaker till aggression, vandringsbeteende och överdrivet verbalt beteende hos personer med demenssjukdom, samt åtgärder som kan lindra dessa beteenden. Metoden som använts för datainsamling är semistrukturerade intervjuer med 13 personer verksamma vid äldreboenden i en svensk medelstor stad. Det transkriberade datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen fokuserade på att besvara de specifika frågeställningarna och utfördes stegvis. Studien är godkänd av Etikkommittén vid Luleå Tekniska Universitet. Resultatet pekar på att de omvårdnadsåtgärder som personalen använder har ofta en nära koppling till hur de tänker om orsaker. Studiens resultat kan förstås som att personalen både använder en biomedicinsk förklaringsmodell där beteenden ses som symptom på en förändring i hjärnan och en psykosocial förklaringsmodell där beteenden är logiska resultat av hur individen upplever sin situation och kan betraktas som reaktioner på samspelet med omgivning, andra människor och fysiska besvär. Slutsats: förekomst av problematiska beteenden hos personer med demenssjukdom samt personalens upplevelse av stress kan minskas genom implementering av personcentrerad omvårdnad.

Syfte – Syftet med denna studie är att ta fram riktlinjer för hur små- och medelstora företag (SMF) kan skapa förutsättningar för ett långsiktigt och konkurrenskraftigt arbete med ständiga förbättringar. För att svara på syftet ställs följande två frågeställningar: ·        Vilka beteenden, som påverkar arbetet med ständiga förbättringar, framträder hos SMF? ·        Vilka konsekvenser har de identifierade beteendena på förbättringsförmågan och det långsiktiga förbättringsarbetet inom SMF? Metod – Studien har genomförts genom en fallstudie på fallföretaget Emballator Ulricehamn bleck AB. Studien utgår från det teoretiska ramverket som har utformats genom en litteratursökning på områdena ständiga förbättringar och SMF-kontexten. Data har samlats in genom intervjuer, observationer och en enkätundersökning och har baserats på Bessant, Caffyn, &amp; Gallagher (2001) analysmodell “An evolutionary model of continuous improvement behaviour”.    Resultat – Resultatet av studien innebar att de olika beteendena från analysmodellen var framträdande, var delvist framträdande eller icke framträdande. De beteendena inom nyckelförmågan ”Leda vägen” var starkt framträdande medan de inom ”Fokusera ständiga förbättringar”, ”Inrikta ständiga förbättringar” och ”Ständigt förbättra ständiga förbättringar” var svagt framträdande. Att dessa nyckelförmågor inte finns har en negativ konsekvens på det långsiktiga arbetet med ständiga förbättringar. Studien har även påvisat att SMF-kontexten i många fall hindrar att dessa beteenden skapas varpå fem riktlinjer har tagits fram för att istället främja arbetet med ständiga förbättringar.   Implikationer – Studien utgår från befintlig teori om tendenser för SMF och beteenden kopplat till ständiga förbättringar. Studien visar på motsättningar mellan dessa tendenser och beteenden som främjar arbetet med ständiga förbättringar, vilket kan bidra till förståelse och möjlighet för SMF att hantera dessa motsättningar. Studien har resulterat i riktlinjer för vad SMF bör fokusera på inom ständiga förbättringar, vilket ger möjlighet att prioritera vad som behöver utvecklas för att skapa ett hållbart arbete. Detta för att skapa och utveckla förmågor till ett långsiktigt arbete med ständiga förbättringar som i sin tur kan leda till konkurrensfördelar och motståndskraftiga SMF. Begränsningar – Studien främsta begränsning är att resultatet bygger på ett begränsat antal personers upplevda situation kring arbetet med ständiga förbättringar, detta kanske inte är representativt för hela företaget. Att studien är en enfallsstudie kan begränsa möjligheterna att generalisera resultatet till andra SMF.   Nyckelord – Ständiga förbättringar, förbättringsarbete, Små-och medelstora företag (SMF), beteenden, tillverkande företag.