Prejudices are a big problem in our society and something that some underprivileged groups suffer from more than others. One of the many negative effects of prejudices is that some groups are finding it more difficult than others to get a job. One of these groups are people with a disability. Would it be possible to reduce prejudices and change negative attitudes by using commercials? If so, how could it be accomplished?The purpose of this study is to investigate how the prominent participants of Arbetsförmedlingen’s campaign Se Kraften are depicted in the campaign. I have analysed two texts, two film clips and one image from the campaign by using qualitative text analysis and multimodal analysis. I have also used a comparative analysis between the results of the accomplished analysis and the expressed strategies of the campaign.The results show that people with a disability are depicted as active and just as good co-workers as people without a disability. The employers in the campaign are depicted as people who employ people with a disability and who encourage other employers to do the same thing. Arbetsförmedlingen are depicted as an administrative authority which can help employers with the employment of people with a disability and the target audience “employers” are depicted as people who obviously want to employ people with a disability.

The aim with this study is to analyse stereotypical behaviour and attributes of characters in three fictional books. A question following the analysis is how this fictional literature can be used in education to create understanding of gender, gender categorization and stereotypical features of boys and girls. The three books I have chosen to analyse are Rekryten written by Robert Muchamore, Habib – meningen med livet written by Douglas Foley and Bröder emellan written by Tomas Dömstedt. The three books will be analysed separately and is based on the method critic discourse analysis where focus will be mainly on the protagonists of the books. My analysis of the three books indicates that all of them include gender stereotypes and typical gender behaviour. Reading these books without the opportunity to reflect on and discuss these types of questions, could probably contribute to and maintain gender stereotypes, typical gender behaviour and attributes, masculinities and femininity. The protagonists that this analysis focuses on are however, compared to other characters and discourses in the books, able to prevent traditional gender patterns. To analyse characters in books gives us a picture of our society´s social system and how we can contribute to a positive change and necessary improvements through conversations and discussions about these discourses. / Syftet med mitt examensarbete är att analysera vilka stereotypa drag av beteenden och egenskaper hos karaktärer som kan urskiljas i tre skönlitterära verk. En följdfråga är sedan, utifrån litteraturanalysen, hur skönlitteraturen kan användas i undervisningen för att skapa förståelse för genus, könskategorisering och stereotypa drag hos flickor och pojkar. De tre böckerna, Rekryten av Robert Muchamore, Habib – meningen med livet av Douglas Foley samt Bröder emellan av Tomas Dömstedt kommer att analyseras separat och grundar sig i metoden kritisk diskursanalys där fokus främst kommer att ligga på protagonisterna i böckerna. Min analys av de tre böckerna tyder på att alla innehåller stereotypa drag, och som vid läsning enbart för nöjets skull, utan vidare reflektion, troligtvis kan bidra till att könsstereotypa beteenden, egenskaper, maskuliniteter och feminiteter upprätthålls. Protagonisterna visar dock varierande egenskaper och beteenden som motverkar traditionella könsmönster. Att analysera karaktärer i böckerna ger oss en bild av hur samhällets sociala system kan se ut, och hur vi kan bidra till en positiv förbättring om vi tar oss tid att samtala om och diskutera dessa diskurser.

In this scientific essay I examine three situations in which the common difficulty is how I, as an educator, should respond to a child with challenging behavior. The purpose of this essay is to investigate how different approaches affect children with externalising behavior. My scientific questions relate to the thoughts about working methods, relationships and knowledge that I was challenged with during the time I worked with the child in my portrayals. Additionally, how similar situations, that may occur in the future, should be handled in a professional way in my future role as a preschool teacher. For this essay, I have used theories and working methods in low arousal approaches by Andrew McDonnell and David Edfelt's, as well as Jonas Aspelin and Annelie Frelin´s description of relationship skills and the process of creating a relationship. I have also focused on Ross W. Greene and J. Stuart Ablon's theories regarding the collaborative method CPS. Through these theories, I have been able to look at my actions from a critical perspective as I discuss how my approach in relation to my knowledge has affected children with externalised behaviors and what consequences my actions have resulted in. Furthermore, through writing this essay, I have gained an increased understanding on what triggers children into a disruptive behavior and how in my future work, with the use of these methods and approaches, I can prevent and curb the effects of aggressive character. / I denna vetenskapliga essä utgår jag ifrån tre situationer där det gemensamma dilemmat är, hur jag som pedagog ska kunna bemöta ett barn med utmanande beteenden. Syftet med essän är att undersöka hur olika förhållningssätt påverkar barn med utagerande beteenden. Mina vetenskapliga frågeställningar berör de funderingar kring arbetssätt, relationer och kunskap jag utmanades i under den tid jag arbetade med barnet i mina gestaltningar. Men även hur jag på ett professionellt sätt ska kunna hantera liknande situationer i min blivande roll som förskollärare. De teorier och metoder jag använder för att reflektera kring mina frågeställningar är Andrew McDonnell och David Edfelts teorier och arbetssätt i lågaffektivt bemötande, Jonas Aspelin och Annelie Frelins beskrivning av relationskompetens och relationsskapande samt Ross W. Greene och J. Stuart Ablons teorier om samarbetsmetoden CPS. Genom dessa teorier har jag kunnat se på mitt handlande ur ett kritiskt perspektiv då jag diskuterar hur mitt förhållningssätt i relation till min kunskap påverkar barn med utagerande beteenden och vilka konsekvenser mitt agerande medfört. Vidare har jag genom detta essäskrivande fått en ökad förståelse för vad det är som gör att barn hamnar i problemskapande beteenden, och hur jag i mitt framtida arbete med metoder och förhållningssätt kan förebygga och stävja affekter av aggressiv karaktär.

Compulsive repetitive behaviors and mental acts due to concerns about your appearance, are symptoms of body dysmorphic disorder (BDD). Previous research suggests that the compulsive behaviors found in people with BDD occur in online and offline settings (e.g., extensive editing of selfies intended for publication online and excessive mirror gazing offline). Also, previous research shows that BDD and social media use vary with age. Therefore, the current study aimed to examine age as a moderator in the relationship between compulsive behaviors online and the risk behaviors of BDD offline, through a cross-sectional design. The inclusion criteria for the study were being a minimum of 16 years old, a Swedish citizen and a user of social media. The data were collected through a survey, consisting of questions intended to screen for compulsive behaviors online in relation to appearance concerns, risk behaviors of BDD offline and the prevalence of BDD. The results showed that younger participants engaged in more compulsive behaviors online and risk behaviors of BDD. The group in high risk of BDD also engaged more in both behaviors, than participants in low risk of BDD. In addition, the results showed that age did act as a moderator in the relationship between compulsive behaviors online and risk behaviors of BDD. Age showed to especially affect the relationship between the number of compulsive behaviors online and risk behaviors of BDD in older participants. / Tvångsmässiga repetitiva beteenden och mentala handlingar som beror på oro kring sitt utseende, är symptom av dysmorfobi (BDD). Tidigare forskning visar att tvångsmässiga beteenden sker både online och offline (tex., överdriven redigering av selfies i syfte att publicera dem online och att spegla sig överdrivet mycket offline). Tidigare forskning visar även att BDD och sociala medier-användning varierar med ålder. Genom en tvärsnittsdesign ämnade därför denna studie att undersöka om ålder modererar relationen mellan tvångsmässigt beteende online och riskbeteende för BDD. Datainsamlingen bestod av ett frågeformulär med frågor kring tvångsmässigt beteende online i relation till oro kring utseendet, riskbeteende för BDD samt prevalensen av BDD. Inklusionskriterierna för att delta i studien var att vara minst 16 år gammal, svensk medborgare samt användare av sociala medier. Resultaten visade att de yngre deltagarna i studien utför både fler tvångsmässiga beteenden online samt fler riskbeteenden offline än de äldre deltagarna. Den grupp som ansågs ha hög risk för BDD utförde även båda beteendena mer än de deltagarna med låg risk för BDD. Resultaten visade vidare att ålder var en moderator i relationen mellan tvångsmässiga beteenden online och riskbeteenden för BDD. Mer specifikt hade en äldre ålder störst effekt på relationen mellan beteendena online och offline.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare inom F-3 kan förebygga ungdomsbrottslighet med sin samhällskunskapsundervisning. Problemområdet är att läroplanen framhåller att eleverna ska fostras till samhällsmedborgare, samtidigt beskriver media ett samhälle där barn begår brottsliga handlingar. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är behavioristiskt och tar avstamp i förstärkningsprincipen, detta har skett i kombination med ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare inom F-3 har ett stort personligt engagemang för att deras elever inte ska utveckla ett brottsligt beteende och majoriteten ser det som sitt uppdrag att arbeta förebyggande i grundskolans tidiga år. Slutsatsen är att lärare planerar för och arbetar aktivt med undervisningsmoment som kan motverka ungdomsbrottslighet och att klassrumsdiskussioner är den aktivitet som ges störst utrymme. Lärare ser brottsförebyggande undervisning som sitt uppdrag och har förmågan att identifiera elever i riskzon. För att lärares brottsförebyggande arbete ska vara produktivt behövs ett samarbete på kommunal nivå.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om lärares erfarenheter av arbetet med lågaffektivt bemötande. De frågeställningarna som ställts handlar om lärares erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande, vilka perspektiv på lågaffektivt bemötande som framträder i lärarnas utsagor och vilka resultat som lärare menar att metoden lågaffektivt bemötande kan ge i skolan. Uppsatsen bygger på åttaintervjuer med lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Teori i uppsatsen är de tre specialpedagogiska perspektiven, det kritiska perspektivet, det kompensatoriska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2020). Resultatet visar att lärarna menar att de ska tillägna sig metoden lågaffektivt bemötande eftersom den ger dem redskap att bemöta de elever som lätt hamnar i affekt. Ett lågaffektivt bemötande leder också till att elever känner sig sedda och accepterade och relationer skapas mellan lärare och elev. Lärarna beskriver att lågaffektivt bemötande ska implementeras i deras uppdrag med hjälp av ökad kunskap som lärarna kan tillägna sig genomhandledning av specialpedagog, kollegialt lärande, föreläsningar och fortbildning. Lärarna påpekar också att det behöver avsättas tid i organisationen för detta. Lärarna påpekar att det krävs samsyn ibland kollegorna på skolan för att implementeringen av lågaffektivt bemötande i deras uppdrag ska lyckas. Lärarna beskriver också att metoden lågaffektivt bemötande leder till en ökad måluppfyllelse i skolan för elever som lätt hamnar i affekt, genom att förebygga och anpassa skolmiljön minskas affektutbrotten och det blir en lugnare tryggare studiemiljö för alla elever i skolan. Den slutsats som kan dras i uppsatsen är att lärarna anser att lågaffektivt bemötande är en användbar metod i arbetet med de elever som lätt hamnar i affekt. Lärarna i uppsatsen menar att om elever ges rätt förutsättningar minskas affektutbrotten. / The purpose of the essay is to increase the knowledge of teachers' experiences of the work with low arousal approach. The questions asked are about teachers 'experiences of the low arousal approach, what perspectives on low arousal approach appear in the teachers' statements and what results a teacher believes that the low arousal approach can give in school. The essay is based on eight interviews with teachers who teaches from preschool class to grade 6. The theory in the essay is the three perspective on special educational, the critical perspective, the compensatory perspective and the dilemma perspective (Nilholm, 2020). The result shows that the teachers believe that they should adopt the method of low arousal approach because it gives them the tools to cope with the students who are easily affected. A low arousal approach also leads to students feeling seen and accepted and a relationship is created between the teacher and the student. The teachers describe that low arousal approach should be implemented in their assignments with the help of increased knowledge through the supervision of a special educator, collegiate learning, lectures and continuing education. The teachers also point out that time needs to be set aside in the organization for this. The teachers point out that consensus is required among colleagues at the school in order for the implementation of low arousal approach in their assignment to succeed. The teachers also describe that the low arousal approach leads to increased goal achievement in the school for students who are easily affected. By preventing and adapting the school environment, the impact of the outbreak will be reduced, and the study environment becomes calmer and safer for all students in the school. The conclusion that can be drawn from the essay is that teachers consider low arousal approach as a useful method in the work with students who easily comes into effect. The teachers in the essay believe that if students are given the right conditions, the outbreaks will be reduced.

Stronger financial pressures are currently challenging previously unopposed ways of directing work within professional organizations, where strong groups characterized by power, prestige and autonomy play a major role. As a result of increased scrutiny of professions from the outside, resistance to change emerges in these settings. Earlier applied frameworks for understanding change mechanisms in a professional setting are however rather limited in their understanding of how change dynamically occurs. By designing a novel, more dynamic framework for organizational change, we aim in this thesis to develop an increased understanding for challenges to change initiatives in professional organizations. Through observational studies and open interviews at a Swedish hospital working with process development based on lean principles, we were able to identify the five discursive practices of “Shielding the Profession”, “Exempting Exceptions”, “Positioning Subjects”, “Casting the Other” and “Engaging” as being typical for professional organizations. By understanding the dynamics of discursive interplay, we could then explain how these practices contributed to three major challenges to change initiatives within professional organizations; “The challenge of novel concepts”, “The challenge of achieving managerial influence” and “The challenge of distance”. Our results should provide a foundation for further studies wanting to explore how change processes strategically can be managed, but could also be used as a tool for managers in professional organizations wanting to understand why change initiatives do not result in desired outcomes. / Dagens ekonomiska klimat sätter press på tidigare sätt att organisera arbete inom professionella organisationer, där starka grupper som karakteriseras av makt, prestige och autonomi har ett stort inflytande. Till följd av en ökad insyn i det professionella arbetet uppstår i denna kontext ett motstånd till förändring. Tidigare studier av förändring inom professionella organisationer uppvisar dock begränsningar i sitt sätt att förstå fenomenet. Genom att designa ett nytt, mer dynamiskt ramverk för undersökande av förändringsprocessen syftar vi med denna rapport till att utöka förståelsen kring utmaningar kopplade till förändringsinitiativ i professionella organisationer. Genom observationsstudier och öppna intervjuer på ett stort svenskt sjukhus där ett leaninspirerat arbetssätt håller på att implementeras identifierade vi de fem diskursiva beteendena: “Shielding the Profession”, “Exempting Exceptions”, “Positioning Subjects”, “Casting the Other” och “Engaging” som kunde anses vara typiska för professionella organisationer generellt. Genom att förstå dynamiken mellan olika diskurser kunde vi sedan förklara hur dessa fem beteenden bidrog till tre huvudsakliga utmaningar kopplade till förändringsinitiativ i professionella organisationer: “The challenge of novel concepts”, “The challenge of achieving managerial influence” och “The challenge of distance”. Våra resultat kan anses utgöra en grund för vidare studier som vill utforska hur förändringsprocesser strategiskt kan påverkas men de kan också användas som ett verktyg av ledare i professionella organisationer som upplever svårigheter att nå önskade resultat av förändringsinitiativ.

This study aims to identify risk factors among young boys that might lead to criminal behavior and actions. The study is based on four books, written by former criminals, a lawyer that has been working with the cold shooting cases in Sweden and two reporters from the exposed areas. By reading the books we could identify similar risk factors among the participants in the books that have got their story told. Since social worker's job is to help prevent criminal behavior among youth and young children by identifying the risk factors, we thought that this study could be helpful. The books produce important knowledge from reality. The study is divided into seven different themes in which risk factors can be found. Those are risk factors related to firearm-related violence, risk factors within the individuals, the families, school, socioeconomic status, substance use and social capital. First the study presents previous scientific studies, in the same seven themes, and then they are put together with the new findings from the books. From this study we can also find that the risk factors are influenced by each other, and that individuals are more likely to have several risk factors if they already have one. Depending on how the individuals identify and manage the risk factors, it is different how much they are affected by it. A risk factor that one individual has, does not have to be a risk factor for another individual. Due to this, social workers have to pay attention to every individual youth and consider their situation regarding risk factors for criminal behavior.

The objective of this research is to enhance comprehension of the strategies employed by field workers to prevent criminal and deviant behaviour among young people in marginalised areas. The data collected from the interviews were examined using thematic analysis and theoretical frameworks such as social capital and social bond theory. The study found that field workers prioritise building strong relationships, trust and creating a sense of purpose for youth. They achieve this by being open and inclusive, showing interest, and socialising with the youth. The activities organised by the field operations were crucial in fostering a sense of purpose in the youth’s daily lives, by catering to their interests and helping them progress.Two key tools that field workers use in their preventive work were identified in this study; field specific competence and a sense for your surroundings.The study also revealed that field workers face challenges such as uncertainty due to lack of clear guidelines, difficulties in managing some youth, and obstacles like limited resources and issues with collaborating with other organisations.

Vad är hemligheterna bland världens bästa och mest framgångsrika verksamheter? Vad gör dessa högpresterande företag, organisationer och idrottslag för att skapa framgångsrika kulturer som efterlever den vision, mål och värderingar som utformats? I en förstudie som gjordes till detta examensarbete av studiens författare på det undersökta fallföretag Skanska Sverige AB år 2019, bedömde de intervjuade nyckelpersoner behovet av att ”nå ändå ut” med sina riktlinjer och få sina medarbetare att följa vision, mål och värderingar vara en högst central och betydelsefull kunskap. Denna problematik förekommer inte enbart i det undersökta fallföretaget Skanska, utan forskare såsom Schein (2004) och Wadström (2014) påpekar att det är bland de största utmaningarna och svårigheterna i dagens organisationer.  Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelsen hur företag kan få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar. Examensarbetet ingriper en omfattande litteraturstudie som undersöker vad tidigare forskning visar hur företag kan få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar. Från litteraturstudien utvecklas en analysmodell vilket används som teoretisk referensram till den kvalitativa intervjustudie som görs på 18 stycken medarbetare på Skanska Väg och Anläggning Norr Umeå. Den kvalitativa intervjustudien görs semistrukturerad i syfte att fånga åsikter och erfarenheter från respondenternas eget perspektiv. Resultatet från intervjustudien jämförs sedan och analyseras med stöd av litteraturen från tidigare forskning.   Studiens resultat visar att både tidigare forskning och medarbetarnas perspektiv från intervjustudien åskådliggör att företag kan skapa gynnsammare förutsättningar för sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar genom att medarbetarna får uppleva ansvar och en delaktighet i sin arbetsroll. Även ledarnas fysiska och psykiska närvaro visar sig i tidigare forskning och i intervjurespondenternas perspektiv vara väsentligt i företags strävande att få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar, detta eftersom ledarna är en förebild och symbol för de agerande och beteenden som gäller i företaget. Tidigare forskning och studiens intervjuresultat visar likaså att ett företag som verkligen har ambitionen att ens medarbetare ska leva efter sina löften måste bryta ned vision, mål och värderingar till något konkret, vad människor ska göra, det vill säga beteenden, och dessa måste kontinuerligt följas upp. En nyckel för att få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar visar studiens litteratur vara i ökningen av antalet kvalitativa uppföljningsmöten, återkopplingsmöten och erfarenhetsåterföringsmöten gentemot planeringsmöten. Vid sidan om en väl genomarbetad strategi gäller det att titta på det faktiska resultatet, ta reda på vad som kan göras bättre och utifrån detta korrigera och ta fram ett idealläge som gör den påtagliga skillnaden. Följaktligen, hade det varit intressant att se framtida forskning studera hur implementering och effektivisering av uppföljning och erfarenhetsåterföring kan genomföras i en organisation. / What are the secrets among the world’s best and most successful businesses? What do these high-performing companies, organisations and sports teams do to create successful cultures that live up to the vision, goals and values ​​that have been designed? In a pilot study carried out for this thesis by the study’s author at the investigated case company Skanska Sverige AB in 2019, key interviewees assessed the need to “reach out” with their guidelines and get their employees to follow vision, goals and values to be a highly central and significant knowledge. This problem does not only occur in the researched case company Skanska, but researchers such as Schein (2004) and Wadström (2014) point out that it is among the biggest challenges and difficulties in today’s organisations.  The purpose of this study is to increase knowledge and understanding of how companies can make their employees live up to the company’s vision, goals and values. The Master thesis involves an extensive literature study that examines what previous research shows how companies can make their employees live up to the company’s vision, goals and values. From the literature study, an analysis model is developed, which is used as a theoretical frame of reference for the qualitative interview study conducted on 18 employees at Skanska Väg och Anläggning Norr Umeå. The qualitative interview study is semi-structured in order to capture opinions and experiences from the respondents’ own perspective. The results from the interview study are then compared and analysed with support of the literature from previous research.  The results of the study show that both previous research and the employees’ perspective from the interview study illustrates that companies can create more favourable conditions for their employees to live up to the company’s vision, goals and values by allowing employees to experience responsibility and participation in their work role. The leaders’ physical and mental presence also proves in previous research and in the interview respondents’ perspective to be essential in companies’ efforts to get their employees to live up to the company’s vision, goals and values, as the leaders are a role model and symbol for the actions and behaviours in the company. Previous research and the study’s interview results also show that a company that really has ambitions to live up to its promises must break down vision, goals and values ​​into something concrete, what people should do, namely behaviours, and these must be continuously followed up. A key to getting their employees to live up to the company’s vision, goals and values is shown by the literature study to be in the increase in the numbers of qualitative follow-up meetings, feedback meetings and experience feedback meetings in relation to planning meetings. In addition to a well-developed strategy, it is important to look at the actual result, find out what can be done better and based on this, correct and develop an ideal situation that makes the tangible difference. Consequently, it would have been interesting to see future research study how implementation and streamlining of follow-up and experience feedback can be carried out in an organisation.