Våren 2008 startade på ett naturbruksgymnasium ett förbättringsprojekt kallat ”Ökad måluppfyllelse 2008-2010”. Projektets utgångspunkter är att skolan under en tvåårsperiod aktivt ska arbeta för att öka andelen elever på Naturbruksprogrammet som når målen i de kurser som ingår i deras studieplan. De mål som anges i projektplanen är att fler elever ska nå betyget godkänd eller bättre i samtliga kurser och att de i större utsträckning ska göra det inom ramen för kurstiden. Betygens likvärdighet ska kvalitetssäkras och resultaten följas upp bättre. Vidare vill man bättre synliggöra gymnasieskolans styrdokument samt öka antalet elever som upplever delaktighet och inflytande i undervisningen.I detta arbete undersöks om måluppfyllelsen hittills ökat genom projektet samt ges förslag på vidare tillvägagångssät utifrån undersökningens resultat. Frågeställningarna är vad som menas med ökad måluppfyllelse, hur skolans pedagogiska personal upplever att projektet har framskridit samt hur eleverna anser att skolan arbetar med elevinflytande, individanpassning, mål och innehåll i kurserna.

Sammanfattning (Abstract)Vi vill kunna göra en rättvis bedömning av de fria arbetsmomenten. Därför vill vi undersöka om det finns skillnader mellan lärare och elevers syn på vad som bedöms och vad som anses rättvist. Fria arbetsmoment så som PBL, casemetodik, projektarbete, temaarbete och rollspel handlar om att elever själv konstruerar sin kunskap var och en efter sina förutsättningar. Som hjälpmedel vid bedömningen har lärarna i allmänhet nationella och lokala styrdokument. En rättvis bedömning av elevens kompetenser sker med både summativa och formativa bedömningsformer. Vi har lämnat enkäter till elever för att få svar på vad de tror har betydelse för betyget. För att få svar på hur lärare bedömer de fria arbetsmomenten har vi gjort intervjuer. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan elevers och lärares syn på bedömning med avseende på rättvisa och likvärdighet. Resultatet visar att eleverna vill bli bedömda på mer än bara provresultat och detta är även lärarnas intentioner fast det inte alltid blir så. Vi ser att utvecklingen går mot en mer formativ bedömning, vilket vi anser krävs för en rättvis bedömning.

I min studie ville jag jämföra synen på bedömning och betygsättning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att båda skolsystemen genomgår i dag stora förändringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan får nya styrdokument. Syftet med denna reform är att anpassa utbildningen till moderna samhälleliga krav och höja kunskapsnivån hos elever i alla årskurser. Det ryska skolsystemet har genomgått stora förändringar under sista två decennierna och fortsätter att moderniseras. Det sker viss liberalisering av den ryska skolan. De testar nya sätt att organisera undervisningen och att bedöma elevens kunskaper.

This licentiate thesis examines how history teachers in Swedish upper secondary school translate the syllabus for History 1b into practice when they construct, assess and grade student assignments and exams, and how this, in turn, affects students’ final grades and the equivalence of grades. The empirical material was collected from six teachers at five different upper secondary schools, and consisted of, on the one hand, authentic students’ assignments and exams, along with partial grades and resulting final grades, and, on the other hand, the teachers’ reflections on the processes involved in assessing and grading said assignments and exams, and subsequently awarding final grades. The teachers’ reflections were obtained through interviews, in which the informants were asked to go through their students’ work and “think aloud” about the reasons for their assessments. The empirical material was analysed based on a modified version of Bloom’s revised taxonomy, in terms of how well it aligned with the syllabus, as well as in terms of whether assignments and exams differed between student groups as a result of the teachers’ different interpretations of the syllabus. The results of the analysis were subsequently used to discuss the equivalence of grades. In conclusion, the study shows that there are clear differences in how the teachers participating in the study translate and implement the intentions of the syllabus in their assignments and exams – as regards content as well as cognitive levels. Whereas some teachers base their assignments and exams on the full range of content categories and cognitive levels covered by the syllabus, others focus on fewer content categories at less advanced cognitive levels. It seems reasonable to assume that this, in turn, affects grading in that it will be harder for students belonging to the former group to achieve a high final grade, than it will for students belonging to the latter group. Consequently, the equivalence of grades is negatively affected.   Keywords History education, assessment, grading, alignment, upper secondary school, curriculum, syllabus.

Democracy is a concept held in high regard today. The basis for democracy is the acceptance of political equality including a well-informed citizen body with opportunity to affirm their interests. Through (civic) education children are expected to develop the knowledge, and the competence, that is needed to uphold a democratic form of government. Although needed, ed-ucation is not a categorical requirement for children to gain full citizenship; this is instead based upon a arbitrary age. However, when Sweden introduced a criterion-referenced grading system in primary and secondary school during the 1990’s, it also included a sharp distinction in the grading between approved/passed ("godkänt") and not approved/failed ("icke godkänt", alter-natively "underkänt"). One can see an implicit tension between the universal conception of citizenship, and the fact that students may be failed in the (civic) education. The purpose of this essay is to discuss this tension between civic education, and the criterion-referenced grading system that includes a sharp distinction between passed and failed school performances. This is done through two steps. (i) Firstly, the concept of civic qualification through education is discussed in relation to democratic theory, especially with references to the political theorist Robert A. Dahl. Based on this it is theorized that civic education can be understood as two distinct ideal types, strong or weak civic competence requirements. The weak requirements can be regarded as an expectation that civic education will result in competent citizens; whereas strong requirements implies that a student must reach a predetermined level of competence, e.g. a "passing grade". This theoretical framework is then used in the essay’s second step (ii), where an ideological analysis of debate articles regarding the criterion-refer-enced grading system is performed. Special attention is being directed towards the fact that students are at risk of being failed in their education. The purpose is to analyze whether a tension between civic education and the grading system arises. Through the ideological analysis it is found that this tension does arise but is nullified using weak civic competence requirements; although the strong civic competence requirements can be implicitly identified within the argu-mentation. Thus, the essay conclude that it is problematic to combine the two forms of compe-tence requirements because they are in many ways incompatible on a theoretical level. Finally, the essay asks if it’s possible by extension to have a school system that includes both civic education and a sharp distinction between passed and failed grades.

Föreliggande studies syfte var att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och Hälsas syn- och tillvägagångssätt vid bedömning samt betygssättning påverkar likvärdigheten i ämnet på gymnasiet. Studiens teoretiska ramverk utgår från Aaron Antonovskys KASAM och dess tre centrala begrepp; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa djupintervjuer med sex lärare i ämnet Idrott och Hälsa. Resultatet visar att det förekommer olikheter bland lärarna vid exempelvis deras syn på likvärdighet, tolkningar av styrdokumenten och vilka arbetsmetoder som föreligger vid bedömning och betygssättning. Studiens slutsats är att läroplanens tolkningsbarhet skapar ett krav på lärarens subjektiva omdöme. Tolkningarnas differenser leder till icke-likvärdiga villkor för eleverna vid bedömning och betygssättning i ämnet Idrott och Hälsa. / The purpose of the present study was to examine how teachers in Physical education sees and approaches the work of assessment and grading and how that affects the equivalence in the subject. The theoretical framework of the study is based on Aaron Antonovskys SOC and its three key concepts; Comprehensibility, manageability and meaningfulness. The empirical material has been collected through qualitative in-depth interviews with six teachers in Physical education. The result shows that there are differences among the teachers in, for example, their perspective of equivalence, their interpretations of the curriculum and which working methods they are using when assessing and grading. The study’s conclusion is that the curriculum’s interpretability creates a requirement for the teacher’s subjective opinion. The differences between the interpretations leads to non-equivalent conditions for the students in the assessment- and grading process in Physical education.

<p>Syftet med denna studie var att försöka synliggöra hur betygssättande grundskollärare själva beskriver sitt arbete med att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Frågeställningen var: Hur beskriver lärare sitt arbete med att bedöma elevers kunskaper?I den teoretiska delen av uppsatsen behandlas bland annat styrdokument för grundskolan, betygssystem, kunskapssyn och teorier om lärande relaterat till bedömning samt syn på bedömning. Med utgångspunkt från aktuell forskning belyses kunskapsbedömning i ett lärar- respektive elevperspektiv.För att få svar på frågeställningen genomfördes fokuserade intervjuer i tre fokusgrupper på tre olika skolor i tre olika kommuner. Sammanlagt deltog 28 lärare, som undervisar i grundskolans år åtta och nio.Undersökningen resulterade i två dimensioner av lärarens arbete:Att hjälpa elever att utveckla sitt lärande och Att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Dessa dimensioner av kunskapsbedömning har olika fokus; att utveckla elevens lärande respektive att bedöma och betygssätta elevens kunskaper. Inom varje dimension beskrivs olika aspekter av lärarens arbete.Resultatet av undersökningen visar att lärarens arbete med kunskapsbedömning är integrerad i undervisningen och sker kontinuerligt. Bedömning är ingen isolerad företeelse, som sker ”vid sidan av” den ordinarie verksamheten vid vissa tillfällen. Det vardagliga arbetet för läraren innebär ett ständigt kommunicerande och interagerande med eleverna i syfte att utveckla och bedöma elevernas kunskaper.</p><p><em>Att hjälpa elever att utveckla sitt lärande och <em>Att. Dessa dimensioner av kunskapsbedömning har olika fokus; att utveckla</em></em></p>

No description available.

No description available.

Syftet med följande studie är att undersöka hur gymnasielärare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger på huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhållningssätt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn på bedömning där betygsskalan är central. De möjligheter som ses i formativa metoder är ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gällande kursmål. De hinder som tas upp gäller elevernas mognad, lärarens osäkerhet och otillräckliga kunskap samt tidsåtgången. / The purpose of this study is to investigate how upper secondary school teachers reflect on assessment. The aim is to examine whether the interviewed teachers think of assessment in a summative or formative way, and also which possibilities and obstacles they see in formative assessment methods. The result shows that the teachers have a summative approach where the grades are central. The possibilities mentioned are the pupils’ increased awareness of their learning process and the clarification of the course objectives. The obstacles brought up consider the pupils’ immatureness, the teacher’s insecurity and insufficient knowledge, as well as the time limit.