Studien syftar till att undersöka hur gymnasielärare i matematik resonerar och arbetar med rättssäker betygssättning. Sex lärare från två städer har intervjuats om bedömning och betygssättning och utifrån dessa intervjuer har tre teman hittats. Temana som hittades var rättssäkert, gränsfall och samarbete och insamlingen av information om elevers kunskaper. Det visade sig att det nationella provet används för att få en rättssäker betygssättning och de flesta lärare utgår till stor del av resultatet på det nationella provet när de ska sätta betyg i en kurs. Dilemmat om gränsfallen vid betygssättning berörs och det var även vid dessa gränsfall som lärarna valde att samarbeta och ta hjälp av kollegor. Lärarna använde lektioner på olika sätt, vissa menar att lektionstiden är bra underlag för samla in information om vad elever kan medan andra menar att det inte går att samla in information under lektioner för att tiden går åt till att få eleverna att arbeta.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare går tillväga då de planerar sin undervisning och då de sätter betyg i årskurs nio i fysik, samt vilka förutsättningar detta ger för rättvisa betyg. Vi ville med detta arbete fördjupa vår förstålese för och vår kunskap om hur man som lärare uppnår rättvis betygssättning. Vi är inte ute efter att generalisera eller göra några jämförelser mellan de utvalda lärarna, utan snarare att visa på likheter och skillnader i deras arbetssätt och tankegångar kring planering av undervisning och betygssättning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra utvalda lärare, verksamma på högstadiet. Det är deras uttalanden samt relevant litteratur som ligger till grund för detta arbete. Vi har kommit fram till att det som ligger till grund för lärarnas planering av undervisningen och betygssättningen skiljer sig åt och ger därmed olika förutsättningar för rättvisa betyg. / The purpose of this paper is to study how teachers do when they plan their teaching and when they mark in the ninth form in physics, and what conditions this gives of fair grades. Our intention with this paper was to deepen our understanding and knowledge of how teachers achieve fair grading. We are not out for generalizing or to do any comparisons between the chosen teachers, but rather to present similarities and differences in their way to work and their thoughts about planning of teaching and grading. We have accomplished qualitative interviewes with four chosen teachers, working at the senior level. It is their statements and relevant litterature that is the basis of this paper. We have shown that what is the basis of teacher’s planning of teaching and the grading differ and because of that also the conditions of fair grades.

<p>Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna förväntar sig hjälp från nationellt håll om en mer differentierad betygsskala träder i kraft. Lärarna förväntar sig, vid en reform, att tydligare mål och kriterier kommer att utarbetas. Studien visar också utsagor som hävdar att fler steg skulle motivera eleverna att sträva mot högre betyg, samtidigt som lärarna lättare kommer att kunna förklara för eleverna varför de får ett specifikt betyg.</p>

Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna förväntar sig hjälp från nationellt håll om en mer differentierad betygsskala träder i kraft. Lärarna förväntar sig, vid en reform, att tydligare mål och kriterier kommer att utarbetas. Studien visar också utsagor som hävdar att fler steg skulle motivera eleverna att sträva mot högre betyg, samtidigt som lärarna lättare kommer att kunna förklara för eleverna varför de får ett specifikt betyg.

Denna studie har undersökt sex gymnasielärares uppfattningar och upplevelser av den nya läroplanen, kopplat till deras erfarenheter ifrån den föregående läroplanen. Utifrån kvalitativa intervjuer har lärarna fått svara på frågor kring betygsättning och bedömning i Gy11. Studien har utgått ifrån ett läroplansteoretiskt ramverk, där Lindes (2006) arenor och Bernsteins (2003) begrepp, klassifikation och inramning, kopplats till lärarnas svar för vidare analys. Studiens resultat visade att lärarna ansåg att den nya läroplanen var tydligare i många avseenden, men att vissa formuleringar och begrepp fortfarande var svårtolkade och ledde enligt deras åsikt till ojämn bedömning mellan skolorna. Lärarna var även av uppfattningen att den nya betygsskalan ledde till mer rättvis bedömning för eleverna. Analysen av studien visade att idrott och hälsa är ett svagt inramat och starkt avgränsat ämne.

År 1995 infördes det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i Sverige. Betygssystemet reviderades 2011, då en ny betygsskala infördes. I och med revideringen återinfördes betyg i årskurs 6, vilket var en indikation på en mer resultatfokuserad skola. Bedömning och betygsättning är en viktig aspekt i en lärares profession, där målsättningen är att alla elever ska betygssättas och bedömas på samma villkor. Olika faktorer kan påverka lärares bedömning och betygsättning av elevers kunskaper, vilket kan innebära att elever i praktiken inte bedöms och betygsätts utifrån samma premisser. Syfte: Syftet med studien är att, utifrån semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma grundskollärare  i  årskurserna  4–6,  förstå  hur  betygsättning  och  bedömning  i  ämnet samhällskunskap upplevs och utförs av lärare med olika grad av yrkeserfarenhet. Avsikten är att relatera lärarnas utsagor till olika professionella positioner (Gipps, Brown, McCallum &amp;McAlister 1995) som de intar när de bedömer och betygsätter elever. Metod: Studien bygger på en semistrukturerad intervjuundersökning med 10 yrkesverksamma lärare som besitter en varierande grad av yrkeserfarenhet och som aktivt undervisar i de samhällsorienterade ämnena. I studien har en teoretisk ansats tillämpats och använts, i form av Gipps, Brown, McCallum och McAlisters modell. För att analysera intervjutranskriptionerna användes en tematisk analysmodell oberoende av den teoretiska ansatsen. Resultat av studien: Resultatet av studien baserades på lärarnas utsagor där flera gemensamma teman identifierades. Resultatet indikerar att lärarna i studien, oberoende av yrkeserfarenheten, utgår från kunskapskraven i läroplanen när de ska bedöma och betygsätta sina elever i ämnet samhällskunskap. Majoriteten av lärarna i studien, oberoende av yrkeserfarenhet, menar dock att betygskriterierna och kunskapskraven är svåra att tolka då de innehåller begrepp och värdeord som uppfattas olika av lärare, vilket medför ett problem i strävan att nå rättvisa och likvärdiga betyg.

Pedagogik och lärande handlar i hög grad om kommunikation och kommunikation är näraförbundet med tolkning. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka tolkningensförutsättningar inom ramen för en iscensatt kommunikationsprocess som är uppbyggd som enmultimodal version av en klassisk så kallad "visklek". Verket Viskleken ställdes ut på Konstfacksvårutställning 2017 och bestod av bidrag från 39 st deltagare som visades upp efter den kedja sominnehållet i den första bilden, ursprungsbilden, hade vandrat. I arbetet undersöks hur innehållettransformeras i övergången från en person till en annan och utifrån deras arbete med olika medieroch material. Analysen, som utgår från begrepp från multimodal socialsemiotisk teoribildning, visarpå stora skillnader i hur olika människor tolkat ett material och hur innebörden successivt förskjutspå olika vis i förhållande till den bild som inledde denna visklek. I slutdiskussionen behandlas ocksåhuruvida resultaten av arbetet kan relateras till hur lärare kommunicerar de kunskapskrav somSkolverket har satt upp, och hur eleverna i sin tur tolkar dem i relation till betygssättning.

Studien undersöker undervisningsmetoder i gymnasiekurserna Instrument eller sång 1 samt 3 (INSÅ), med särskilt fokus på metoder riktade mot att pröva nya sångtekniker i relation till bedömning och betygssättning. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt semistrukturerade kvalitativa enkäter med sånglärare och sångelever på gymnasiet. Vidare har data analyserats genom ett existensfilosofiskt fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar bland annat att sånglärarna beskriver att de besitter många sätt att lära ut samt använder sig av dem. De flesta elever är positiva till sångundervisningen i kurserna och beskriver undervisningen som en plats för utveckling. Studiens slutsats är att relationer mellan sånglärarna och eleverna alltid är befintliga och behöver finnas för att sångundervisning ska kunna bedrivas. Resultatet visar även att eleverna önskar att förutsättningarna kring bedömning och betygssättning ska förtydligas av sånglärarna. Sånglärarna beskriver bedömning och betygssättning som ett pågående arbete i kurserna.

Uppsatsen är en studie av hur lärare bedömer och betygssätter elevers muntliga prestationer på den muntliga provdelen i det nationella provet i svenska B. Skolans styrdokument, däribland betygskriterier och bedömningsmallar, har som mål att styra lärarnas arbete med det mål- och kriterierelaterade betygssystemet för att proven ska uppnå sitt syfte. Lärarna, de fem informanterna, beskriver i två olika intervjuer (stimulated recall) hur deras bedömningspraktik ser ut då de försöker uttyda betygskriterierna. I uppsatsen beskrivs och analyseras vad lärarna bedömer, hur lärarna bedömer samt varför lärarna bedömer som de gör. Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, redovisar brister i likvärdighet, ojämlika bedömningssituationer samt olika bedömningsgrunder när lärarna bedömer elevers muntliga prestationer.

Avsikten med uppsatsen är att utifrån ett praktiskt lärarperspektiv studera och redogöra för betygsunderlag och betygssättning på kursen Företagsekonomi A. Det framgår att proven har en klart dominerande ställning. Frihet i tolkningen från lärarens sida, är av central betydelse för att kvaliteten i utbildningen skall kunna vidmakthållas.