Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot. Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts. a) Vilka är grunderna för betygssystemet och hur har dessa förändrats över tid? b) Vad visar aktuell svensk forskning om bedömning och betygsättning i det nuvarande systemet? c) Hur gör gymnasielärare i samhällskunskap när de bedömer och betygsätter elever? Till en början klargörs betygssystemets grunder genom att termerna kunskapssyn, bedömning och betygsättning behandlas utförligt ur ett skolperspektiv (i Del 1). Sverige införde ett mål-relaterat betygssystem under samma tidsperiod som en hel del andra länder i Europa. Som en del av det nya betygssystemet återfinns ett utvidgat kunskapsbegrepp, de fyra F:en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet) som en anpassning till dagens komplexa samhälle. I del 2 följer en sammanställning över aktuell utvärdering och forskning kring betygssystemets implementering och hantering idag. I nästa del (Del 3) behandlas den empiriska under-sökningens metod, genomförande och resultat. Den empiriska undersökningen är inspirerad av grundad teori och genomfördes med hjälp av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer av samhällskunskapslärare på olika gymnasieskolor, med delvis olika skolhuvudmän, i en och samma stad. Intervjuerna varade i ca en timme, bandandes och transkriberades samt analyserades. Undersökningen visar att det bland informanterna finns en samsyn kring vikten av motivation och respons, kring viktiga ämnesområden och kunskapskvalitéer samt kring synen på kursplanen (för otydlig) och betygskriterierna (användbara). Flertalet informanter använder och lägger ganska stor vikt vid traditionella prov som bedömningsform. När det gäller betygs-underlaget skiftar det dels i innehåll och dels i hantering mellan lärarna. Hos några innefattar betygsunderlaget bara examinationer på specifika moment medan det hos andra omfattar även lektionsarbete. Personliga egenskaper påverkar inte betygsättningen men i tveksamma fall väljer ett par lärare att hellre fria än fälla elever. Några nämner också magkänsla som en faktor vid bedömningar. Sambedömning av elevprestationer används regelbundet av några lärare men inte av andra. Inte på någon skola förekommer det en organiserad sambedömning i samhälls-kunskap. Alla informanter är bekymrade över likvärdigheten och flera önskar arbeta mer med bland annat ämnesdiskussioner för att säkra en större likvärdighet. Flertalet kan även tänka sig att använda någon form av nationellt prov, förutsatt att det har en tydlig, betygsstödjande funktion. Slutligen konstateras utifrån sammanställningen av utvärderings- och forskningsresultat samt utifrån den empiriska undersökningen att vårt nuvarande betygssystems problematik kännetecknas av betygsinflation, skol- och programsegregering, bristande likvärdighet i betygsättningen, bristande ansvarstagande för likvärdighetsarbetet hos skolledningar, en ökad arbetsbelastning och förändrat läraruppdrag, oklarheter i styrdokument, brister i förankringen av kunskapssynen på skolor samt betygsfixering och fokusering på resultat istället för processer.

Bedömning anses vara en svår uppgift i dagens skola. Kunskapskraven är uppbyggda med värdeord och ger därför utrymme för tolkning. I samband med införandet av Lgr 11 ställdes högre krav på en likvärdig betygssättning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare synliggör progression och vilka kvaliteter de uppehåller sig vid när de bedömer elevsvar i historia på mellanstadiet. När Lpo 94 infördes ändrades synen på kunskap och betygssystemet, från en behavioristisk kunskapssyn till en konstruktivistisk sådan. Denna kunskapssyn finns även i dagens läroplan, Lgr 11. Vår teori utgår därför från den konstruktivistiska kunskapssynen, det mål- och kriterierelaterade betygssystemet och historiedidaktik. För att samla in data har metoden “Thinking Aloud” använts. Totalt deltog sex lärare från olika kommuner, alla behöriga i historia på mellanstadiet. Resultatet visar att lärare lägger vikt vid olika kvaliteter och har svårt att definiera hur progression mellan olika elevsvar synliggörs. Vidare syns det att lärare tar subjektiva faktorer i beaktande när de bedömer. Av resultatet kan vi även utläsa att lärare tycker att det finns svårigheter med bedömning och de tycker att det är problematiskt att värdeorden är tolkningsbara.

Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i fullskala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte attundersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiskabetygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum.Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen.Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori ochforskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det ocksåupp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckningvar oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännutidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras ochdiskuteras också.Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagdabetygssättningen i denna undersökning. Eleverna i årskurs sex sägs vara mera stressade avden ökande mängden prov och bedömningar. På plussidan finns, enligt de flesta lärarna iundersökningen, en tendens till att eleverna tar mera seriöst på sina studier. Undervisningenhar också, menar en majoritet av informanterna, blivit mera målinriktad, tydligare ochkravfylld för både lärare och elever. Statistiskt syns ändå en viss övervikt av de mera positivasvarsalternativen.

För att få reda på om svenska lärare upplever att det finns ett behov av betyg i de tidiga skolåren (F- år 5) undersöker vi bland annat i detta arbete hur en amerikansk privat skola arbetar med (ovanstående)just betyg och bedömning. Där samlar vi på oss fakta och material som vi sedan tar med hem, sammanställer och delar med oss till den andra urvalsgruppen, våra svenska lärare. Rent kortfattat består därför detta arbete av två undersökningar båda med kvalitativa intervjuer/samtal som tillsammans sedan ger oss ett eller flera svar på våra frågeställningar.Vi ger en kortfattad betygs och bedämningshistorik samt vilka politiska ambitioner som eventuellt väntar vid maktskifte 2006, därefter går vi även in på våra svenska styrdokument. De teoretiker som refereras till i arbetet är Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij och Jerome Bruner. Bourdieu behandlar habitusbegreppet och gemensamt för de andra två är att de på olika sätt stättar individen, i vårt fall eleven.Vårt sammantagna intryck av det vi undersökt är att svenska lärare inte efterfrågar betyg i de tidigare skolåren då de uttryckte rädslor för att lusten och glädjen skulle försvinna. Samtidigt anser de att betygen kommer försent idag. Vidare anser de att de redan arbetar med bedämningsdokument av olika slag men att den framåtsyftande individuella utvecklingsplanen numera ska fungera som en röd tråd för elevers skolgång. Därmed ska den uppfylla deras krav på bedömning. Däremot önskar svenska lärare att kraven på uppförande och ansträngning skulle införas och sättas på pränt.Lärarna på Our Lady of Perpetual Help upplever sitt betyg- och bedämningssystem som så rättvist det kan bli. Dock ville majoriteten av dem lägga till en kolumn för personliga kommentarer då de anser att det saknas på Report Cards. Tidsåtgången bakom dessa Report Cards varierade från lärare till lärare. Elevernas reaktioner på betyg var av olika karaktär men deras vana av att bli kontinuerligt bedömda framkom tydligt. / To be able to find out if Swedish teachers believs that there is a need of grades in the early schoolyears (F-5) are we in this essay first going to find out how teachers at an American private school deals with both grades and judgement of the students work in school. At this school we will collect facts and material that we later will share with the other choice of selection, the Swedish teachers. This essay contains therefore two investigations both with qualitative interviews and conversations that later will give us one or more answers of our questions of issues. We will give a short historic about grades and judgement in school and also some political ambitions that may come 2006 if it will be a change in our Government, thereafter we will look into the Swedish guidelines.The teoreticians that we will refer to in this essay is Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij and Jerome Bruner. Bourdieu is dealing with the concept of habitus and the other two have in common that they in different ways support the individual, in our essay the student. Our overall impression of our survey is that the Swedish teachers not demands grades in the early schoolyears, because of their fears of the loss of joy and happiness. But at the same time they thinks that the grades are given too late. They do belive that they already are working with documents of judgement of different kinds but that the IUP shall work as an red thread through the students schooling. On the other hand do the Swedish teachers wish that the demands of behaviour and effort would be introduced and documented.The teachers on Our Lady of Perpetual do believe that their grade and judgement system is as fair as it can be. But the majority of them would like to have a checkbox for personal comments, which today is missing on their Report Cards. The amount of time behind the Report Cards is fluctuating from teacher to teacher. The grade reactions of the students where of different characters but it was clear that they had a habit of continuous being judged.

The object of this thesis was to find out the opinion about grades among teachers in music, taking into consideration the underlying purposes, which are normally highlighted to motivate grades and to elucidate the music teachers view on the their possibilities to evaluate the pupils achievements and to give fair grades. Four music teachers were interviewed and transcriptions were made from the interviews. Relevant substance of the interviews was described and in the discussion part of the study a comparison was made with the research that was reviewed in the background. The main conclusion in the study is the teachers in music are not basically against grades and that they have a good understanding of the purposes with grades. They are also of the opinion that there are good opportunities to tool and individualise the pedagogy even though lack of resources is an obstacle. Guidance is needed on a national level but there is a hesitation about national tests. Teachers have a clear opinion about the certain difficulties, which are related to evaluation and grades in the subject music. / <p>Validerat; 20130520 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>The purpose of this research is to survey and describe some science teachers’ conceptions of which assessment criteria they use at the marking process. Questions which are relevant for this research are the following: </p><p>1. Which assessment methods form the basis for science teachers’ marking process? </p><p>2. Which knowledge qualities are assessed and marked by science teachers? </p><p>3. How do science teachers use national curriculum and marking criterions?</p><p>Five qualitative interviews of science teachers were performed. The interview material was analyzed by a phenomenographical analysis method. </p><p>The result from the first problem consists of the descriptive categories: <i>Science methodology</i> and <i>Oral and written use of language</i>. </p><p>The result from the second problem consists of the descriptive categories: T<i>he students´ ability to use science knowledge in different contexts</i>, <i>The students´ ability to use science vocabulary</i>, <i>The students´ ability to develop science knowledge</i>, and <i>The students´ behavior</i>. </p><p>The result from the third problem consists of the descriptive categories: As a support in the marking process, <i>As a material for discussion</i>, and <i>As a way to communicate objects to students</i>.</p> / <p>Undersökningens syfte är att kartlägga och beskriva några NO-lärares uppfattningar om vilka bedömningskriterier de använder vid betygssättning. Frågor som är relevanta för den här undersökningen är följande: </p><p>1. Vilka bedömningsformer utgör underlag för NO-lärares betygssättning?</p><p>2. Vilka kunskapskvaliteter bedömer och betygssätter NO-lärare? </p><p>3. Hur använder NO-lärare nationella kursplaner och betygskriterier?</p><p>Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med NO-lärare. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenografisk analysmetod. </p><p>Resultatet av den första frågeställningen består av beskrivningskategorierna: <i>Det naturvetenskapliga arbetssättet </i>och <i>Muntlig och skriftlig språkanvändning</i>. </p><p>Resultatet av den andra frågeställningen består av beskrivningskategorierna: <i>Elevens förmåga att använda den naturvetenskapliga kunskapen i olika sammanhang</i>, <i>Elevens förmåga att använda det naturvetenskapliga språket,</i> <i>Elevens förmåga att utveckla sin naturvetenskapliga kunskap</i> och <i>Elevens beteende</i>. </p><p>Resultatet i den tredje frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Som ett stöd för betygssättningen, Som ett diskussionsunderlag och <i>Som ett sätt att förmedla målen till eleverna</i>. </p>

The purpose of this research is to survey and describe some science teachers’ conceptions of which assessment criteria they use at the marking process. Questions which are relevant for this research are the following: 1. Which assessment methods form the basis for science teachers’ marking process? 2. Which knowledge qualities are assessed and marked by science teachers? 3. How do science teachers use national curriculum and marking criterions? Five qualitative interviews of science teachers were performed. The interview material was analyzed by a phenomenographical analysis method. The result from the first problem consists of the descriptive categories: Science methodology and Oral and written use of language. The result from the second problem consists of the descriptive categories: The students´ ability to use science knowledge in different contexts, The students´ ability to use science vocabulary, The students´ ability to develop science knowledge, and The students´ behavior. The result from the third problem consists of the descriptive categories: As a support in the marking process, As a material for discussion, and As a way to communicate objects to students. / Undersökningens syfte är att kartlägga och beskriva några NO-lärares uppfattningar om vilka bedömningskriterier de använder vid betygssättning. Frågor som är relevanta för den här undersökningen är följande: 1. Vilka bedömningsformer utgör underlag för NO-lärares betygssättning? 2. Vilka kunskapskvaliteter bedömer och betygssätter NO-lärare? 3. Hur använder NO-lärare nationella kursplaner och betygskriterier? Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med NO-lärare. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenografisk analysmetod. Resultatet av den första frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Det naturvetenskapliga arbetssättet och Muntlig och skriftlig språkanvändning. Resultatet av den andra frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Elevens förmåga att använda den naturvetenskapliga kunskapen i olika sammanhang, Elevens förmåga att använda det naturvetenskapliga språket, Elevens förmåga att utveckla sin naturvetenskapliga kunskap och Elevens beteende. Resultatet i den tredje frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Som ett stöd för betygssättningen, Som ett diskussionsunderlag och Som ett sätt att förmedla målen till eleverna.

Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i fullskala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte attundersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiskabetygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum.Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen.Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori ochforskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det också upp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckning var oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännu tidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras också.Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssättningen i denna undersökning. Eleverna i årskurs sex sägs vara mera stressade av den ökande mängden prov och bedömningar. På plussidan finns, enligt de flesta lärarna i undersökningen, en tendens till att eleverna tar mera seriöst på sina studier. Undervisningen har också, menar en majoritet av informanterna, blivit mera målinriktad, tydligare och kravfylld för både lärare och elever. Statistiskt syns ändå en viss övervikt av de mera positiva svarsalternativen. / Grades in the sixth form – How do teachers view this novelty, before it occurs? An investigation of how teachers in four different schools view the implementation of the new grading system and lowered age for the first grading. The study was made before the actual grading was made. Teachers report high stress levels among their students but also a new and improved attitude towards studies among 11-13 year olds that faces grading for the first time. A shift in teaching methods is also clearly noticeable in many of the informant´s replies. A follow up- study is under planning.

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall organiseras för att de nationella målen skall uppnås. En av de centrala delarna är att svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Denna uppsats belyser hur två kommuner har implementerat samt bearbetat den nya betygsreformen vidare diskuteras vad för orsaker som ligger bakom det stora antalet elever med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Kan implementeringen av det nya betygssystemet ses som en förklaring till detta och hur skall problemet bearbetas. För att belysa detta har intervjuer med lärare och politiker genomförts i de två kommunerna

Equal and fair grading is crucial for the grading system to be perceived as legitimate by society and for the selection to higher education to be legally secure for the student. In a grading system where the teacher has a high degree of autonomy in the grading process, demands are placed on the teacher's integrity and professionalism. This systematic literature study examines which assessment and grading practices can strengthen equal and fair grading, and which difficulties may arise in the tension between the student's legal security and the teacher's professionalism. The study is based on an organizational justice theory with three different perspectives: distributive justice, procedural justice, and interpersonal justice. The main result of the study is that relational and caring assessment and grading practices, a collective interpretation of the grading criteria at national level, and high validity and reliability in the assessment method are strengthening for equal and fair grading. In addition, difficulties arise regarding teachers' assessment and grading practices when the teacher's role as grader is questioned, and the grading process is influenced by internal or external factors. This has consequences for the student's legal security since the teacher's professional judgment stands as the sole guardian of maintaining it. The conclusion is that grading systems that aspire to be equal and fair need principles for how the balance between individual and impartial assessments should be applied.